Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Merkel i blåsväder på grund av spionagehärva

Förbundskansler Angela Merkel
Bildtext Merkel: Allt ska utredas grundligt

I Tyskland håller en spionageaffär på att sätta käppar i hjulen för regeringssamarbetet. Förbundskansler Angela Merkel och hennes kristdemokrater har kommit på kollisionskurs med de socialdemokratiska regeringskumpanerna. Orsaken är de senaste veckornas avslöjanden om hur den tyska underrättelsetjänsten har samarbetat med den amerikanska säkerhetstjänsten NSA.

– Att spionera på vänner, det går absolut inte för sig.

Det mantrat har Tysklands förbundskansler Angela Merkel upprepat gång på gång, efter att det blev klart att den amerikanska säkerhetstjänsten NSA hade bedrivit omfattande spionage i landet. Uppgifterna kom från de hemliga dokument som Edward Snowden läckte ut för två år sedan.

Nu håller Merkels mantra ändå på att bli en allt större politisk belastning för förbundskanslern. Sedan ett par veckor tillbaka har tyska medier nämligen ständigt avslöjat nya uppgifter om det amerikanska spionaget i Tyskland.

Amerikanskt spionage med tysk hjälp

Det har nämligen visat sig att den tyska underrättelsetjänsten BND har hjälpt sina amerikanska vapenbröder i större omfattning än vad som hittills har varit känt. Och här har inte ens Merkels vänner skonats.

Bland annat ska man ha hjälpt amerikanerna att spionera på den österrikiska regeringen och inrikesminister Johanna Mikl-Leitner kräver nu klara besked från Tyskland. Ärendet ligger dessutom redan hos åklagaren.

Också den franska regeringen och EU-kommissionen ska ha varit mål för amerikanskt spionage. Och inte nog med det, också bolag som Airbus och tyska Siemens ska ha varit utsatta för amerikanskt industrispionage, allt det här alltså med hjälp av tyska BND.

Terroristjakt blir industrispionage

Bakgrunden till samarbetet mellan den tyska utrikesunderrättelsetjänsten Bundesnachrichtendienst och amerikanska NSA ligger i tiden efter terrorattackerna den 11 september 2001.

BND har under årens lopp byggt upp ett effektivt system för att hålla koll på telefon- och internettrafik i många av världens krisregioner, bland annat i Afghanistan, Iran och Syrien. Genom ett avtal från år 2002 kom man överens om att utnyttja systemet också för NSA:s räkning.

För det här ändamålet levererade amerikanerna så kallade selektorer, som kunde vara en e-postadress ett telefonnummer eller en IP-adress. Så fort övervakningssystemet snappade upp en selektor, håvades informationen in och levererades vidare till NSA.

Från BND:s sida har granskningen av selektorerna, åtminstone till en början varit rätt sporadisk, men senast sedan år 2008 stod det inom BND klart att vissa av selektorerna inte hade det minsta med amerikanernas krig mot terrorismen att göra.

Vem visste vad?

I en intern utredning, som gjordes efter att Edward Snowdens dokument blev offentliga år 2013, kom det fram att omkring 2 000 av de här selektorerna direkt strider mot tyska och västeuropeiska intressen. Senare utredningar som har gjorts visar att de kontroversiella selektorerna var tjugo gånger fler.

Enligt tidningen Der Spiegel har BND alltså länge vetat om vad som pågår, men man har tydligen hållit den här informationen för sig själv. Ja, eller så vill vissa regeringspolitiker presentera saken.

Förbundskansler Merkel ser att det främst finns brister i underrättelsetjänstens arbete och hon lovar att allt nu ska utredas grundligt.

Tidningen Bild am Sonntag skriver ändå att underrättelsetjänsten BND informerade den ansvarige ministern redan år 2008. Och det är här hela härvan börjar krypa närmare Merkel. Den hemliga skrivelsen från BND hade nämligen gått till förbundskanslerns kansli, som samtidigt ska övervaka underrättelsetjänstens arbete.

Den dåvarande ministern i förbundskanslerns kansli och den nuvarande inrikesministern Thomas de Maizière förnekar ändå att han skulle ha blivit informerad om amerikanskt industrispionage eller att man med tysk hjälp spionerade på europeiska regeringar.

Regeringsfråga

Oppositionen och socialdemokraterna, som sitter med i regeringen, är ändå inte nöjda med de här förklaringarna. Inom oppositionen talar man om landsförräderi, då det i oppositionens ögon står klart att kristdemokratiska politiker redan länge har vetat om att amerikanerna spionerar på tyska bolag.

Socialdemokraterna kräver å sin sida nu att de amerikanska selektorerna ska gås i genom så att man exakt får veta vilka personer, vilka länder och vilka firmor som kan ha varit utsatta för amerikanskt spionage.

Man frågar sig vidare vad Merkel egentligen visste om amerikanernas spionage och många väntar på mer uttömmande svar av så väl kanslern som av underrättelsetjänsten.

De socialdemokratiska kraven och de direkta beskyllningarna mot Merkel och hennes kristdemokratiska ministrar har lett till stridigheter inom regeringen och det spekuleras till och med om ytterligare avslöjanden kring spionageaffären kan komma att betyda ett slut på regeringssamarbetet.

Avtalet som inte fanns

Angela Merkels sits försvåras ytterligare av uttalanden kring ett avtal med USA. I kampanjen inför förbundsdagsvalet år 2013 förde kristdemokraterna fram uppgifter om att man är på god väg att förhandla fram ett avtal som ska sätta stopp för allt spionage länderna emellan.

Tidningen Süddeutsche Zeitung har ändå kommit över uppgifter om att amerikanerna aldrig var beredda att skriva under något avtal. USA hade heller aldrig föreslagit ett dylikt avtal, vilket kristdemokraterna hävdade flera gånger under valkampanjens gång.

Också på den här punkten kräver oppositionen och socialdemokraterna nu förbundskanslern och hennes parti på förklaringar.