Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Jobb finns - men förändras och flyttas

Från 2015
Uppdaterad 15.05.2015 13:47.
Man jobbar framför sin dator.

Trots stora förväntningar på nya trender inom bioekonomin och digitalisering, blir det svårt att skapa stora mängder nya jobb på kort tid. Även om nya arbetsplatser skapas också under kristider, minskar de gamla jobben snabbare.

Sysselsättningen kommer att bli en av de stora utmaningarna för den kommande regeringen. Arbetslösheten ligger i dag kring 10 procent – och behovet av nya arbetsplatser börjar bli allt mer akut.

- Läget just nu är att det är inom servicesektorn där de nya jobben kommer till. Vi räknar med kring 10 000 nya jobb i år och 14 000 nästa år. Det är en ganska blygsam tillväxt, säger Heikki Räisänen som är forskningsdirektör på Arbets- och näringsministeriet.

I ministeriets nya rapport utpekas långtidsarbetslösheten som det största hindret för att förbättra sysselsättningen, då arbetsgivare verkar sky dem som länge varit utanför arbetslivet. Räisänen säger att nya arbetsplatser skapas även under lågkonjunkturer men att de gamla arbetsplatserna försvinner i snabbare takt.

- Också den förra regeringen hade som mål att skapa 200 000 jobb, vilket de nästan nådde upp till. Men takten på minskade arbetsplatser gav ett nettominus för hela regeringsperioden, säger Räisänen.

Personal söks till obygden

En av de största databaserna för lediga jobb är arbetskraftsbyråns nätsidor. Där annonseras som bäst ut över 14 000 lediga jobb runt omkring i landet. Nästan en tredjedel av dem finns inom service – och försäljningsbranschen. En stor del, kring 5 000 av jobben, hittas i Nyland, medan drygt 1 100 finns i Egentliga Finland. Knappt 400 jobb utannonseras i Österbotten och 100 på Åland.

Antti Joutseno, som är vd för rekryteringsbolaget Jaakko Lehto executive search, säger ändå att det finns en regional obalans i utbud och efterfrågan.

- Läget nu är att huvudkontoren i huvudstadsregionen inte längre söker personal. Det gör små- och medelstora företag på andra håll i landet, säger Joutseno och pekar ut Österbotten som en region som drar verkligt bra just nu.

- Men det är ingen vits att försöka locka folk utan koppling till regionen. Folk är ovilliga att flytta på sig. Det är synd då många kunde ha ett mycket bättre liv på en billigare ort, men jag kan förstå att det inte intresserar att flytta om man är rotad i huvudstadsregionen, säger han.

"Politiker skapar inga jobb"

Trots förväntningarna på den kommande regeringen om aktiva sysselsättningsinsatser, är Joutseno skeptisk. Han har hört löftena förut.

- Jag säger alltid: politiker skapar inga jobb. Det är industrin som skapar arbetsplatserna. Och de gör det bara om det finns efterfrågan. Politikerna kan skapa förutsättningarna, vilket nu kunde göras exempelvis genom att lätta byråkratin, säger Antti Joutseno.

Samtidigt hade också den förra regeringen, som tillsattes under ledning av Jyrki Katainen (Saml) som mål att skapa 200 000 nya arbetsplatser. Målet uppfylldes nästan, då Arbets- och näringsministeriet uppger att mellan 40 000 och 45 000 nya jobb årligen kom till under den förra regeringsperioden. Dessvärre har minskningen av gamla arbetsplatser skett snabbare – varför nettot är ett kännbart minus. Och Heikki Räisänen tror inte heller att man under en regeringsperiod lyckas skapa nya arbetsplatser i den mån som siktet nu är ställt på.

- Att lyckas med det under en regeringsperiod är nog väl optimistiskt, men på längre sikt är det säkert möjligt, säger Räisänen.

Nya jobb skapas, men …

Han tror delvis på den vision som redan den förra regeringen stakat ut. Tilltron till en kommande megatrend med en växande bioekonomisektor. Här väntar sig Centern att Finland kommer att öka arbetsplatserna med uppemot 100 000 på tio års sikt.

- Det är svårt att säga exakt hur många arbetsplatser som kan skapas, men det finns helt klart möjligheter, då det här är den bäst etablerade branschen i landet, säger Håkan Nystrand, ordförande för branschorganisationen Meto – skogsexperterna.

Han betonar att bioekonomin inte är något nytt i Finland, men en väldigt bred sektor, då den omfattar allt från livsmedelsproduktionen inom jordbruket till högteknologiskt framställning av nya nanomaterial. Den traditionella skogs- och pappersindustrin kommer att bibehålla sin ställning och eventuellt stärka sin position, säger både Nystrand och Joutseno. En utmaning för den branschen är att arbetskraften och de lediga jobben finns på olika håll.

Utvecklingen ser ändå positiv ut, då storsatningar inom skogs- och pappersbranschen sker i regioner som i dag varit hårt drabbade av nedskärningar. Håkan Nystrand beskriver läget så här:

- Jag tror att en och annan kan bli besviken här och förvänta sig att den här utvecklingen ska gå ännu snabbare. Som jag ser det kommer de här arbetsplatserna att förändras lite hela tiden. Men någon stor revolution förväntar jag mig inte. Och den här utvecklingen är så långsam – kanske på 10-20 års sikt – att både utbildning och arbetsmarknad hinner anpassa sig.