Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Veckans filmpremiär: Kuba - Tur och retur

Från 2015
Filmregissören Laurent Cantet
Bildtext Den franska filmregissören Laurent Cantet

Vad blev det av revolutionens barn på Kuba? Hur bemötte idealisterna besvikelsen över att den socialistiska drömmen aldrig förverkligades?

Den stränga socialismen och den begränsade rörelsefriheten gjorde livet outhärdligt för mången kuban. Några flydde landet, andra blev cyniska och somliga fortsatte benhårt att tro på en dröm som aldrig skulle bli verklighet. Alla hade sin egen metod att överleva. Dem har den franska filmregissören Laurent Cantet gjort en storslagen film om.

I filmen Himlen över Havanna förflyttas vi till dagens Kuba. Här skildras fem vänners möte under en kväll och natt i Havanna, när författaren Amadeo återvänder från sin landsflykt i Spanien, för att återse sina forna vänner. Filmen handlar om ett Kuba i förändring, men i ännu högre grad om hur man som individ överlever ett totalitärt samhälle, säger Laurent Cantet.

– De politiska slagorden vägde lätt, när vardagen blev en kamp för överlevnad. Vad kommer jag att äta ikväll? Hur ska det gå för mina barn?

Revolutionens barn

Trots goda intentioner blev den socialistiska drömmen varken jämlik eller särskilt lycklig. De ideologiska aspekterna av revolutionen hamnade fort i skuggan av vardagens vedermödor och triviala frågor om överlevnad.

– Varje kuban måste hitta ett sätt att överleva, men varje kuban måste också ta ställning till den revolution som övergick i stagnation och social ojämlikhet.

Himlen över Havanna skildrar på ett övertygande sätt det kubanska samhällets kluvenhet. Stolthet och socialistisk glöd förvandlades till misstänksamhet och förljugenhet. Ingen gick opåverkad. Alla måste skapa sina flyktmetoder för att uthärda förtrycket.
Skickligt visar Cantet hur somliga av ungdomsvännerna blivit bittra eller alkoholiserade, medan andra blivit medlöpare eller stenhårt vägrar tro att förändringens vindar blåser. Och så finns det dem som väljer att gå i exil, som filmens Amadeo, författaren som inte längre kan skriva i sitt hemland och som i Spanien söker både frihet och inspiration.

Filmregissören Laurent Cantet
Bildtext Laurent Cantet på Filmfestivalen i Tromsö

Exiltillvaro

– En av de centrala frågorna i filmen lyder: kan man leva lyckligt i exil?

Frågan ges i filmen ett entydigt svar. Glappet till det forna hemlandet är svårt att överbrygga och främlingskapet i det nya hemlandet är påtagligt, åtminstone för Amadeo som klagar över hur svårt han haft att acklimatisera sig i Spanien. Exilen är ett tillstånd av osäkerhet och förvirring och inte ens möjligheten att få utrycka sig fritt, kompenserar den saknad, som Amadeo känner när han tänker på Kuba.

– Hur ska Amadeo kunna arbeta som författare i ett land där han inte känner sig hemma? undrar Laurent Cantet och formulerar många exilkubaners dilemma.

Hemlängtan

Landsflykten är inte bara en fråga om överlevnad, i lika hög grad handlar det enligt den franska regissören om att hitta sin plats i samhället.
Efter sexton år i Madrid återvänder Amadeo till Kuba, bara för att upptäcka att han i sin frånvaro idealiserat mycket av livet i den socialistiska mönsterstaten. Fortfarande är människorna ojämnlika. Fortfarande saknas det livsmedel och mediciner och åsiktsfriheten har verkligen inte blivit större! Men ändå vill han tro på möjligheten att förverkliga sin dröm.

Vad blev det av våra drömmar och ideal frågar sig filmen? Revolutionens löften grusades snabbt och filmen visar hur olika människor reagerar när de berövas sina drömmar. En går i exil, den andra blir en medlöpare, den tredje fortsätter hårdnackat att tro på systemet, den fjärde dricker för mycket och den femte blir cynisk.

– De som stannade kvar och uthärdade förtrycket och nöden har svårt att förstå varför Amadeo valde att återvända. Varför byta bort frihet och överflöd mot en osäkerhet på Kuba? undrar de och anklagar honom i samma veva för att odla alltför romantiska tankar om sitt forna hemland.

Men Amadeo är omutlig. Han är förvissad om att det finns en uppgift för honom på Kuba. Han måste bara övertyga vännerna om sin egen uppriktighet, vilja och rätt att återta sin plats vid deras sida.

En film om vänskap

Laurent Cantets film handlar om fem vänners försök att överleva i ett totalitärt samhälle. Varje individ har sin egen metod, men tillsammans har de varandra och filmen utmynnar i en insikt om att vänskapen är det enda som man kan ty sig till, när de politiska idealen förvrängts eller vänts emot dig.

-Jag ville göra en film om vänskap, om hur vänskapen består även i svåra tider.

På senare tid har de kubanska makthavarna med Raúl Castro i spetsen signalerat för en större öppenhet. Försiktiga kontakter med den forna fienden USA har upprättats och kanske Amadeo och hans fyra vänner, trots allt kan blicka ljust på framtiden.

– Det är omöjligt för mig att säga vart Kuba är på väg, säger Laurent Cantet, men förändringen sker snabbt. Det är jag helt övertygad om