Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

EU tänker för mycket på sex, säger en armenisk journalist

Från 2015
Lettlands nationalbibliotek i Riga
Bildtext Toppmötet på fredag hålls i nationalbiblioteket i Riga

Inför EU-toppmötet om det östliga partnerskapet har man hållit förmöten bland annat om medier och om civilsamhället. Deltagarna har ägnat mycket tid åt att kritisera rysk propaganda, men också EU har fått kritik.

Det östra partnerskapet gäller samarbete på olika nivåer mellan EU och sex väldigt olika länder: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Av de här länderna har tre ett associationsavtal med EU, nämligen Georgien, Moldavien och Ukraina. Två av länderna, Armenien och Vitryssland, tillhör den eurasiska tullunionen som Ryssland har skapat. Länderna är annars också väldigt olika, det betyder att det inte finns någon patentlösning för dem då det gäller partnerskapet med EU.

Olika syn på mänskliga rättigheter

I Armenien var man ännu för ett år sedan väldigt EU-positiv, men opinionerna har vänt mycket snabbt. Journalisten Heriknaz Harutynjan tycker att EU inte kan marknadsföra sig på rätt sätt.

- EU börjar genast tala om sex: det gäller alltid homosexuellas rättigheter eller andra genderfrågor som de flesta armenier betraktar som marginella. Vi vill ha andra slags diskussioner om mänskliga rättigheter, säger hon.

Det Heriknaz tänker på är att armenierna vill att deras barn ska kunna studera var de vill eller att konstnärer ska få arbeta fritt. Kanske EU också tar ställning till sådana frågor, men det hör vi inget om, säger journalisten Heriknaz Harutynjan.

Samförståndet är häpnadsväckande

På ett plan är EU suveränt och sköter sig genialiskt, säger Heriknaz Harutynjan, nämligen i frågan om konsensus och det att alla lyssnar på alla. Heriknaz har själv besökt Tyskland och Italien och hon tycker att de är så olika att det är helt obegripligt att de kan leva sida vid sida i samma union.

- Klockan åtta vill varje tysk gå och lägga sig, de lever för att arbeta. Italienarna i sin tur vill njuta av livet efter åtta, de arbetar för att leva.

Hur ska man motarbeta propaganda

Mycket av diskussionerna under de möten som har hållits i Riga inför toppmötet på fredag har handlat om Ryssland och rysk propaganda. Väldigt många har påpekat att man inte ska bemöta propaganda med motpropaganda, men samtidigt har ingen haft något riktigt tydligt svar på vad man ska göra.

Den ukrainske journalisten Volodymyr Jermolenko
Bildtext Volodymyr Jermolenko

Den ukrainske journalisten Volodymyr Jermolenko tycker att medier i EU-länderna borde köpa reportage av ukrainska journalister. Han vill också ha mera samarbete mellan journalister i olika länder. Särskilt vill han att journalistchefer ska lära känna fältet. Det räcker inte att reportrarna är ute på fältet, eftersom det ändå är cheferna som bestämmer vad som ska publiceras, säger Volodymyr Jermolenko.

Den ryska frågan har fått så stor plats att man inte alls har hunnit tala om hur journalister kan arbeta i de olika partnerskapsländerna.

Väldigt lite konkret att vänta sig

Toppmötet på fredag har som sin viktigaste funktion att understryka att EU menar allvar med sitt engagemang i partnerskapsländerna. Vissa av länderna hoppas att mötet ska föra dem närmare visumfrihet eller komma med löften om mera pengar. Något sådant kommer knappast att ske. I själva verket finns det knappast något konkret att vänta av toppmötet. Ett gemensamt slutdokument ska publiceras men innehållet kommer i praktiken att gå ut på att betyga vänskap och förståelse.