”Håll kontakt med er lokala riksdagsledamot!”

Anders Adlercreutz (Sfp) från Kyrkslätt knep en plats i riksdagen. Yle Nyhetsskolans reportrar träffade honom för att diskutera valet, politiken och ungdomars påverkningsmöjligheter.

Du har gjort en stor kampanj, vilka är de viktigaste sakerna du jobbar för?

– Jag tycker att vi måste fokusera på att stödja företagsamhet, det är bland företagen våra arbetsplatser skapas och tillväxten sker. Samtidigt måste vi inse att vår utbildning är vår främsta konkurrensfördel - det är tillgången på utbildad arbetskraft som lockar utländska företag till Finland.

Varför blev just du invald? Vad lockade väljare?

– Jag tror att min bakgrund som företagare inom en kreativ bransch och som småbarnsförälder tilltalade mina väljare. Jag har inte en bakgrund som karriärpolitiker, utan kommer från den privata sektorn. Sen tror jag också att mitt arbete inom lokalpolitiken och inom olika föreningar i Kyrkslätt har väckt ett förtroende.

Vad tror du att du som SFP:are kommer få jobba hårdast för? Vad blir den hårdaste nöten att knäcka?

– Vi har med stor sannolikhet fyra år av oppositionspolitik framför oss. Det betyder att vi får arbeta med andra medel än tidigare. Vi måste föra en konstruktiv dialog med regeringen vilket betyder att vi stöder det som förtjänar stöd, men också att vi konstruktivt påpekar när vi ser saker som borde göras på annat sätt. Vi kommer med stor sannolikhet få ta en del duster om tvåspråkigheten. I de situationerna måste vi komma ihåg att vi samtidigt måste föra en allmänpolitisk debatt, vi skall inte låta våra opponenter definiera oss som ett språkparti. Regeringen är mycket konservativ. Vi skall vara den värdeliberala rösten.

Då vi i skolan fick göra Yle:s kandidattest reagerade vi på att det ställdes få frågor gällande ungdomars välmående, utbildning och möjlighet att påverka i samhället.Tror du att det skulle kunna finnas ett sätt för ungdomar att vara aktivare inom politiken?

– Jag uppmanar alla ungdomar att bekanta sig med partiernas ungdomsorganisationer. Men man kan också engagera sig samhälleligt utanför dem - organisationer som Amnesty, Greenpeace och andra utför också ett viktigt arbete som det är värt att bekanta sig med. Som politiker hoppas jag på en aktiv diskussion med skolelever, och kommer gärna och berättar om dagsaktuella - och andra - frågor.

Vad tror du om att ge 16-åringar rösträtt i kommunalval? Skulle ungdomarna klara av ansvaret?

– Jag har inte en absolut åsikt i den här frågan, men tycker nog man kunde avväga att sänka rösträtten. Varje gång det har gjorts har man alltid förfasat sig över det, men det har alltid visat sig fungera väl. Ett annat alternativ vore att ge ungdomar närvarorätt inom de kommunala beslutsorganen - det här har redan många kommuner gjort.

Vilka är de största bristerna/problemen idag?

– Det är utan tvekan vår ekonomi. Vi måste våga reformera våra ekonomiska strukturer så att det skapas aktivitet. När ekonomin är i skick finns det utrymme för annat.

Hur kan man skapa lika förutsättningar inom arbets- och familjeliv så att det gynnar båda könen?

– Föräldraledigheten måste ses över. Den nya regeringen talar om att höja sysselsättningsgraden till 72 % vilket är bra. I regeringsprogrammet talar man dock inte om hur det här skall genomföras. Jag tycker att en reform av föräldraledigheten är en viktig komponent i spelet - en av de största skillnaderna mellan den svenska och den finska arbetsmarknaden är sysselsättningsgraden bland kvinnor i åldern 30-40 år. En stor orsak till detta är att kvinnor bär en stor del av den ”börda” som småbarnsförälderskapet innebär. Om vi män tog ett större ansvar i skötseln av våra barn skulle kvinnors ställning på arbetsmarknaden förbättras - och sysselsättningsgraden implicit öka.

Unga inom arbetsliv och utbildning

Hur ska man få arbetsgivarna att anställa yngre arbetssökande med mindre arbetserfarenhet?

– Vi måste utveckla nya incentiv utöver de vi redan har. Vi måste också se över en rad bestämmelser som i praktiken leder till att unga inte kan få anställning - vi ställer helt enkelt för höga krav. När jag gick i skola arbetade jag på kvällar och veckoslut som lagerarbetare, bakom köttdisken, som trädgårdsarbetare. Jag tömde råsocker på lastfartyg i Finska Sockers hamn med spade och arbetade på ett skidcentrum på veckosluteten. Det här är alla arbeten som till en del inte finns mera, och även om de fanns, skulle en 15–16-åring inte få syssla med dem. Vi måste rensa bland våra bestämmelser så att vi kan skapa de arbetsplatser som behövs. För det är viktigt att ungdomar får pröva på arbetslivet i ett så tidigt skede som möjligt.

Är studiebidraget tillräckligt?

– Studiestödet är en svår fråga. Nivån är låg, och i synnerhet inom huvudstadsregionen är t.ex. hyresnivån så hög att man omöjligt klarar sig utan att även jobba. Den nya regeringen kommer att skära i studiestödet vilket jag men långa tänder kunde acceptera ifall man samtidigt gick in för en reform av studielånet enligt t.ex. de modeller man tillämpar i England eller Sverige, dvs. att man justerar återbetalningstiden enligt den lön man har efter att man blivit färdig.

Vad tror du om att undervisningen i stor mån digitaliseras?

– I vissa ämnen öppnar det nya möjligheter, men jag tror också att vi inte får glömma betydelsen av att arbeta med händerna och interagera fysiskt med andra människor.

Strider det inte emot det faktum att ungdomar idag tillbringar för mycket tid framför skärmar och på sociala medier?

– Det där är en bra poäng. Som småbarnsförälder är jag orolig för att våra barns värld riskerar att krympa och att all interaktion sker via en liten ruta. Det är viktigt att vi värnar om mångsidigheten.

Vad har du för tips åt ungdomar som vill bli aktiva inom politiken? Hur ska man gå till väga?

– Läs tidningar, följ med nyheterna, kontakta partiernas ungdomsorganisationer och håll kontakt med er lokala riksdagsledamot!

Karin Biström och Matilda Panula, Winellska skolan i Kyrkslätt
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.