Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

En lördag på Hangö teaterträff

Från 2015
Uppdaterad 09.06.2015 11:14.
Föreställningen Två män i ett tält 3 - En komet kommer hem, på Hangö teaterträff
Bildtext Anders Slotte och Niklas Häggblom i Två män i ett tält - En komet kommer hem.
Bild: Yle/ Kristina Grönqvist

Hangö teaterträff har ordnats i tjugofyra år, ändå har jag aldrig besökt festivalen – förrän i år. Med begränsad tid, endast lördagen, åkte jag till Hangö för att gå på festival, för att träffa glatt folk och se skådespel.

Jag började med att titta på det till synes kaotiska, men färgglada programbladet ritat av Antonia Ringbom, ordförande i Hangö teaterträffs styrelse. Efter att ha undersökt bladet en stund kommer jag underfund med hur jag ska läsa det och vet vartåt jag ska styra stegen.

Grafik.
Bildtext Antonia Ringbom har ritat affischer och dylikt utgående från årets tema: konfliktkalas
Bild: Hangö teaterträff/ Antonia Ringbom

Väl i Casinos bollhall sätter jag mig förväntansfull ner i ett publikhav och tar del av Chris af Enehielms Three Sisters.

Jag visste inte vad som väntade och visste inte först heller riktigt vad jag såg. Bit efter bit kunde jag gripa tag i någonting av det som pågick. Föreställningen, improviserad bland annat med hjälp av Chris af Enehielms instruktioner i en mikrofon, visade sig vara en dansant och stundvis dramatisk och ibland komisk, föreställning.

Så fort detta framförande tog slut, var det dags att bege sig för att se följande pjäs på festivalschemat, spelad utomhus vid De fyra vindarnas hus.

Tanken på att sitta på en kall klippa i regn i två timmar fick mig att överväga att skippa föreställningen. Skam den som ger sig, tänkte jag sedan. Är jag på teaterträff ska jag uppleva den, så jag hoppade ombord på den så gott som tomma bussen och åkte mot De fyra vindarnas hus!

Föreställningen av Två män i ett tält 3 – En komet kommer hem visades på en bedårande scen. Kulissen var busken, berget och bakom tältet, skymten av en öppen horisont. Kylan störde inte, då publiken virades in i filtar. Ljudlandskapet byggdes upp av vågorna, måsarna, turisterna och skådespelarna själva. Hangöljud, blandat med lite teaterträff, helt enkelt.

Paus i föreställningen Två män i ett tält 3
Bildtext Under pausen av Två män i ett tält 3 - En komet kommer hem, fick publiken gå in och värma sig i De fyra vindarnas hus
Bild: Yle/ Kristina Grönqvist

På bussen in mot centrum igen var huvudet tungt av de pjäser jag sett – även om det hittills bara var två. Orkar jag med en till? Ja, viljan att se Batman bor inte här längre, får mig att inte ge upp på de sista metrarna, så jag styr min kos mot Brankis. Härligt att få se en pjäs inne i värmen igen.

Inget marr

Under mitt besök på teaterträffen satte jag mig också ner med Robin "Effe" Sundberg, för att snacka om festivalen.

Robin Sundberg framför festivaltältet.
Bildtext Robin "Effe" Sundberg är verksamhetsledare för Hangö teaterträff.
Bild: Tomas Jansson/YLE

- Jag har nästan känt mig överflödig som verksamhetsledare i år, allt har gått så bra, säger Sundberg, och berömmer varmt de 60-tal roudare som ställer upp under veckan.

En god sak med träffen är att så mycket folk kommer och hjälper till. Artisterna ställer upp i princip utan kostnad.

- Det är det bästa! Att över 200 människor, utan att marra säger – ”vi ordnar det, inga problem!”, konstaterar Sundberg.

Firmafest och goda minnen

Jag frågar Sundberg om det finns något i att det kan sägas att festivalen är lite inåtvänd, alltså att ’där hänger mest teaterfolk’.

Chris av Enehielms Three sisters.
Bildtext I Chekhov Machines Tre systrar improviserade skådespelarna i tid och rum.
Bild: Elina Vainio

- Det finns en sanning i det. 85 procent av pjäserna är finlandssvenska. Elaka tungor säger att detta är en stor firmafest. Det är ju i sig inget fel på det heller, men vi bjuder också in internationella gäster till träffen för att få ut pjäserna i världen. I publiken finns också en hel del utomstående. Det är svårt att veta exakt, men förra året sålde träffen ungefär 2300 biljetter, berättar Sundberg.

Robin Sundberg har flera goda minnen från festivalerna genom åren.

- Ett är nog det då jag med Trotsallt spelade en pjäs i en eka i parken. Sådant galet händer bara på teaterträffen, ler Sundberg. Det största minnet från alla teaterträffar är nog att Antonia Ringboms ork och vilja, konstaterar han.

Många intryck att ta in

Tom strand i Hangö, junikväll.
Bildtext Stränderna i Hangö var fortfarande tomma.
Bild: Yle/ Kristina Grönqvist

Jag uppskattar högt att gå och se en pjäs, men efter att ha sett tre pjäser samma dag, tror jag att jag nådde min smärtgräns. För att hinna och orka ta in pjäser, kanske man inte ska se för många på en och samma dag.

Festivalens fokus ligger på föreställningarna, och för att fokuset ska hållas där måste man kanske välja vad man vill se och inte försöka se allt bara för att ha sett det.

Jag var i alla fall varm och mör i kroppen av alla teaterupplevelser då jag styrde hemåt från Hangö. Intrycken kommer det att ta en god stund att smälta, men tänk att ha fått uppleva så mycket teater på en och samma dag, och att ha fått se en pjäs med havet som fond!

Mer om ämnet på Yle Arenan