Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Golfbubblan som sprack

Från 2015
Golfbolagen funderar på framtiden

Golfaktier har blivit en kvarnsten om halsen på de allt äldre ägarna. Ingen vill köpa dem, värdet har rasat och ägarna är tvungna att betala kostsamma reparationer av golfbanorna.
- Jag kan säga det rent ut. Det här systemet har levt ut sin tid, säger Elisabeth Spåre, ordförande vid Kurk golf rf.

Jag surfar runt på golfbörsen, sidan för golfentusiaster. Här förs diskussioner om vilka klubbor som lämpar sig för vilken typ av terräng, om golfhandikapp, om tävlingar på olika banor. Men också betydligt dystrare samtal om ekonomiska dilemman orsakade av golfaktier. ”Hur kan jag bli av med dem?” undrar en desperat golfare.

På köp och sälj forumet utannonseras aktie efter aktie för 1 euro eller enligt principen ”kom och ta bort”. Golfaktien har – med vissa undantag – blivit ett skräppapper.

Vy över Kurk golfbana

Prisraset på golfaktier sammanföll med finanskrisen. Men faktum är att problemen hade uppstått ändå. Den slutna lite exklusiva föreningsverksamhet som länge präglade golfvärlden i Finland tilltalar inte de nya spelarna.

”Jag har aldrig ägt en aktie. Jag anser att det finns vettigare sätt att använda sina pengar. Köper man aktier köper man värdepapper som ska ha en utveckling. Jag hör inte heller till någon av de förnäma klubbarna i huvudstadsregionen. Jag skaffade mig ett distansmedlemskap i en
klubb någonstans utanför Jyväskylä. Det kostar mig 50-60 euro i året och med det har jag rätt att spela på vilken bana jag vill för vanlig greenfee avgift.”
– Rasmus, golfare 40+

De yngre generationerna spelar gärna golf. Det finns drygt 142 000 golfare i Finland och antalet har stadigt stigit, även om siffran nu verkar vara på båg nedåt. Men de yngre golfarna äger inte aktier och är inte heller klubbtrogna. Golfvärlden står inför stora förändringar.

I gott sällskap

Golf har gått från en sluten herrskapsgren till en folksport. I samma veva har golfaktierna mist sitt värde. Det som i mitten av 1980- talet verkade som en lysande investering är i dag en betungande kostnad för den åldrande aktieägarkåren.

Elisabeth Spåre är ordförande i Kurk Golfförening rf.
Bildtext Elisabeth Spåre är orförande i Kurk golfförening rf.

- Förr var golfaktierna dyra och det var lite fint att ha en. När jag köpte min aktie i slutet av 1990- talet var det ännu boom på gång, säger Elisabeth Spåre, som är ordförande för golfföreningen vid Kurk Golf i Kyrkslätt.

Sen skrattar hon lite och säger att hon kom med i sporten just innan aktievärdet började rasa. Hon hann precis köpa sin aktie till ett dyrare pris.

Men nu är det nya tider. Det finns andra sätt att spela än genom att äga en golfaktie och så gör de flesta i dag.

”Varför skulle jag äga en aktie som ger mig rätten att spela på en och samma bana om och om igen. Jag vill ha variation och frihet att spela var jag vill. Golf är en mental sport, mycket handlar om att läsa banan. Om man går och slår på samma bana hela tiden utvecklas man inte tycker jag.” – Kim golfare, 40+

- Unga lever i en annan värld än då golfen började sprida sig i landet. Då var det väldigt viktigt att ha aktieägare som var villiga att satsa för att banorna överhuvudtaget skulle byggas. Nu när banorna finns vill folk hellre bara höra till föreningen, få rätten att spela och sen betala greenfee, säger Henrik Räihä, styrelseordförande vid Bruksgolf Ab i Pojo.

Privatpersoner har finansierat Finlands golfbanor

Golf spelades för första gången i Finland på 1930-talet och Finlands första golfbana är Tali i Helsingfors. Den grundades av dåvarande vice stadsdirektör Erik von Frenckell på stadens marker.

I över 50 år var golf en relativt liten överklasshobby i Finland och det fanns bara en handfull golfbanor i landet. De fungerade på föreningsbasis.

I det här stumfilmsklippet från 1962 spelas golf på Finlands äldsta bana, Tali.

I mitten av 1980-talet kom boomen. Golfintresset gick hand i hand med de galna yuppieåren och golfbanor dök upp som svampar efter regn. De finansierades med aktiekapital från privatpersoner.

- Det finns ingen annan idrott eller sportform i Finland där privatpersoner har bekostat hela saligheten. Och nu har vi stora problem, säger Elisabeth Spåre.

En golfbana är en investering på flera miljoner euro. För att få fart på byggandet av banorna hittade man på att samla in pengarna av privatpersoner via aktieemissioner.

”Då när jag började spela för kanske 20 år sedan hade jag inte råd att köpa en aktie. I dag har jag de ekonomiska möjligheterna. Men ingen människa med normal ekonomi köper en golfaktie. Man vill inte bli ansvarig för ekonomin i ett golfbolag. Vem skulle vilja det?” – Kim, golfare 40+

Exakt varför detta system att bygga golfanläggningar slog igenom i Finland vet ingen riktigt. Men en gissning kunde vara att aktier låg rätt i tiden.

Hans Weckman är styrelseordförande vid Kurk Golf Av
Bildtext Hans Weckman är ordförande i Finlands golfbolags förbund

- Det är väl den enda orsaken jag kan hitta. Ute i världen är golfbanor helt privatägda eller andelslags- eller motsvarande. Det här är helt unikt för Finland, säger Hans Weckman, styrelseordförande i Finlands golfbolags förbund och även styrelseordförande i Kurk Golf Ab i Kyrkslätt.

Så man eftersträvade exklusivitet?

- Det där med exklusivitet är en intressant fråga. Man kan fråga sig vad som ska vara till för alla – vad är en allemanssport? Faktum är att det kostar 3 miljoner euro eller mer att bygga en golfbana och att sköta den kostar en miljon euro om året. De pengarna ska komma någonstans ifrån helt enkelt. Aktier är ett sätt, säger Hans Weckman.

Elisabeth Spåre, som leder golfföreningen vid Kurk Golf tror att man kanske blev avskräckt av Sverige, där de flesta golfbanor drivs av föreningar och där man på sina håll fått problem med finansieringen då medlemmar kommer och går.

- Jag tror man började grunda bolag för att begränsa ansvaret, säger Spåre.

Golfbanor som bostadsbolag

De privatpersonerna som var med och finansierade bygget av golf-Finland blev inte bara aktieägare utan även ägare till en anläggning som precis som vilken fastighet som helst kräver underhålla, reparationer och skötsel.

Golfbolag kan liknas vid bostadsaktiebolag. Det kostar pengar att vara ägare och därför betalar varje aktieägare även ett årligt vederlag. Och precis som bostadsbolaget kräver också golfbanan underhåll.

”Jag blev biten av golf som ung och 10 år senare fick jag möjlighet att köpa en aktie. Priset var visst 3000 mark och även om priserna redan sjunkit så var den verkligen billig. Jag har varit nöjd. Vi har kort väg till banan och barnen spelar också. Det har varit en enkel lösning för oss.” – Hannu, golfare 50+

Ett greenområde på en golfbana borde förnyas med ungefär 25 års mellanrum annars förfaller golfbanan. Pengarna till det tas från aktieägarna. Precis som aktieägarna i ett bostadsbolag betalar för rörrenovering.

Hans Weckman blickar ut över Kurk Golfs anläggningar

- Här är nog en analogi på det viset att en golfbana är en investering som måste underhållas. Det är en stor diskussion på väldigt många golfbanor om man skall investera eller inte. Det är ändå är ägarna som betalar, säger Hans Weckman.

Golfaktien är ett speciellt värdepapper på så sätt att den inte är uppsägningsbar och den är direkt kopplad till rätten att bruka det du äger. Aktieägarens enda möjlighet att slippa skyldigheterna som hör till aktien är att sälja den. Allt fler dödsbon har fått lära sig den hårda vägen att såväl aktien som skyldigheterna går i arv.

- Det har varit mycket kritik över det faktum att när du dör så kan det hända att ingen av arvingarna är intresserade av att överta aktien och fortsätta spela. Ändå ärver deen aktie som de är juridiskt ansvariga för och måste betala vederlag för varje år, säger Henrik Räihä vid Bruksgolf Ab.

Släpp spelet fritt

Tidigare var ett medlemskap i golfbanans golfförening uteslutet om man inte ägde en aktie. Därför var aktiepriserna höga och aktierna var eftertraktade.

Förmiddagsgolfare vid Kurk golf

Det här ändrades 2006 då takorganisationen Finlands Golfförbund rf. rekommenderade att anta medlemmar även utan spelrätt. Det blev då möjligt att vara medlem i en golfförening på samma sätt som i vilken annan idrottsförening som helst och spela genom att betala engångsavgift.

Bakgrunden till detta var att Golfförbundet oroade sig för att golfföreningarna skulle mista sin ställning som allmännyttiga föreningar och därmed bli skattepliktiga.

Den här utvecklingen gick hand i hand med strävan att göra golf till mer av en allemanssport och tvätta bort stämpeln av en elitistisk och sluten rikemanssysselsättning.

Efter 2006 ökade antalet golfspelare kraftigt i några år. Men för aktieägarna stundade nya kärva tider.

- Det så kallade obundna spelandet började öka markant. Det har lett till dagens läge där det finns aktier på marknaden men ingen vill inte ha dem, säger Hans Weckman.

Han medger att fördelarna med att äga en golfaktie i dag inte är stora. Fördelarna är främst att man har lättare att boka tider för spel.

- Du har mer förpliktelser än vad du har nytta av den, säger han.

”Vi spelar mycket och aktiens vederlag är rimligt. Jag har haft tur. På vår golfbana är ekonomin i skick och vi har låga traditioner. Men det finns många golfbanor där ekonomin är i botten och stora summor rivs ur ägarnas ryggskinn. Det finns många slags historier” – Hannu golfare 50+

Systemet med aktier fungerade väl så länge spelandet var direkt kopplat till att äga en aktie. Då fanns det både färre spelare och färre problem. Man trodde allmänt att aktierna skulle stiga i värde och det gjorde de också så länge systemet var mer slutet.

- Men i och med att det blev fritt att ansluta sig till föreningar så rasade det här systemet samman. Och nu vet ingen riktigt hur man ska lösa problemet, säger Henrik Räihä.

Bollen är borta

Elisabeth Spåre menar att aktieägandet har överlevt sig själv. Hon tror inte heller att utvecklingen kommer att svänga.

- Ta till exempel Kurk, den bana som jag känner bäst. Våra banor är i fantastiskt skick. Vi är kända för vår vänlighet och allt fungerar. Men våra aktier säljs inte, säger hon.

Nya tider nya idéer

De hippa trendsetters som köpte en golfaktie i mitten av 1980- talet börjar nu nå pensionsålder. De ser framför sig den tid när de inte orkar spela längre men inte kan bli av med aktien och betalningsskyldigheten.

damturnering på Kurk Golf

En debattör på golfarnas diskussionsforum vill lägga ner hela systemet:

”Nu vore det hög tid att reparera den här situationen, ogiltigförklara alla dessa aktier och överföra kostnaderna på dem som spelar. Det skulle vara normal affärsverksamhet.”

Golfbolagen går knappast så långt att man börjar makulera aktier. Men idéerna inför framtiden går i mer affärsmässiga spår.

- Golfbanorna måste ha ägare också i framtiden. Vilka de är vill jag lämna osagt men jag tror att en modell kunde vara att det bli mer business i det här. Affärsmässighet betyder ju att man gör saker på nya sätt, säger Hans Weckman vid golfbolagens förbund.

I Pojo har Bruksgolf Ab för andra året i rad beslutat om ett begränsat återköp av aktier dels från dödsbon, dels från ålderstigna aktieägare.

- Vi hade diskuterat det här tidigare och konstaterat att något måste göras. Det var en nödlösning. Som alla golfbolag funderar vi på framtiden och hur vi ska göra.

Separera spelandet och ägandet

Det som sysselsätter golfbolagen i dag är hur man ska få golfaktier att bli intressanta igen. Spelandet intresserar finländare, men inte ägandet.

”Jag skulle aldrig köpa en aktie, det är inte vettig business. Det är olönsamt och omodernt. Man köpte aktier ännu på 1990-talet men dom under 40 år skulle knappast köpa aktier idag. I år har jag ingen spelrätt utan köper spelbiljetter i stället. Spelrätten kostar någonstans mellan 500- 1000. Spelbiljetterna kostar ungefär 40 euro/gång om man är medlem i en förening.” – Micke, golfare 30+

Golfvärlden börjar vakna till insikt om att man måste söka alternativa sätt att finansiera banorna i framtiden.

- Om bolagen kunde sälja spelrätter i flexibla paket och få in pengar den vägen kunde vederlagsplikten kanske lättas, tror Elisabeth Spåre.

” Prissättningen borde vara bättre och kreativare. Golfvärlden har fram till nu inte behövt vara kreativ. Golfförbundet har varit långsamt med att reagera på förändringar tycker jag.” – Kim, golfare 40+

Endast 15 kilometer från Kurk Golf där Elisabeth Spåre och Hans Weckman huserar ligger Hjortlandets golf. Där försökte bolagsstyrelsen redan i fjol lägga fram ett förslag med separerat ägande och spelrätt. Bolagsstämman var inte redo för några beslut då men processen är i gång, menar VD Juha Tuukkanen.

Juha Tuukkanen är vd på Hjortlandets golf Ab
Bildtext Juha Tuukkanen är vd för Hjortlandets golf Ab

- Det kan inte vara enda sättet att man måste äga en aktie för att få utöva den här sporten. Golfvärlden kommer att förändras så att konsumenterna bestämmer när och hur de spelar golf, säger han.

Många golfbolag står inför smärtsamma processer när de nya idéerna kommer in. Ett golfaktiebolag kräver kvalificerad majoritet för att ändra bolagsstadgarna så förändringen kommer inte att ske snabbt.

Nu bygger företagen

Det byggs inte längre nya golfbanor för privatpersoners pengar i Finland. Nya banor byggs av företag i anslutning till temaparker eller hotellkomplex etc. Juha Tuukkanen vill se mer av dessa i framtiden.

- Jag hoppas att utvecklingen går åt företagshållet eller att golfbanor byggs med offentliga medel i anslutning till allmänna idrottsparker. Alla banor behöver inte var lyxiga anläggningar med 18 hål, säger han.

Juha Tuukkanen visionerar om en framtid där en mycket större andel finländare spelar golf. I Sverige är antalet golfare uppe i över 400 000 och enligt Tuukkanen är Finlands 140 000 golfare ingalunda något tak.

Vilken väg skall golfbolagen välja?

Men i Sverige har ett flertal golfbanor gått i konkurs under de senaste åren. I Finland har inga banor gått omkull sedan 1990-talets depression. Det är inte lätt att försätta ett aktiebolag ägt av idel privatpersoner i konkurs och så länge vederlagen rullar in går det att hålla igång verksamheten.

Många av de finländska golfbolagen är trots allt solida bolag just för att vederlagen rullar in och också för att man äger sina marker.

Men hela branschen är ense om att golfen nu har genomlevt sin ungdomstid och att det är hög tid för de medelålders bolagen att se om sin verksamhet.

Mer om golfens historia kan du läsa i artikeln Golf ger friskt humör och vackra svingar i arkivet.