Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"En fis i riksdagen känns på socialkontoret"

Uppdaterad 11.06.2015 09:15.
Babel Special
Bildtext Susanna Alakoski till socialarbetarna: Ingen frågar er om ni är nöjda.

När man fiser i riksdagen på förmiddagen känns doften på socialkontoren på eftermiddagen. Det är den sverigefinska författaren Susanna Alakoski som ger exemplet för att visa varför socialarbetarna har en plikt att kritisera dåliga beslut som går ut över människornas välmående.

”Mod i socialt arbete” är temat för en konferens som pågår i Helsingfors. Susanna Alakoski, författare, debattör och utbildad socialsekreterare fick inleda konferensen för några hundra nordiska socialarbetare på Arcada.

Hon betonade förstås det viktiga arbete som görs. Socialarbetaren är en kunskapsbank utifrån sin utbildning och arbetserfarenhet. Och en talesperson också för sina klienter.

Plikt att kritisera

- Många debattörer har en ekonomiserad syn på socialt arbete, och diskuterar bara vad allt kostar. Då missar man kunskapen bakom det sociala arbetet och vilka besparingar det ger på sikt att ha ett klokt förhållningssätt till sociala frågor, säger Susanna Alakoski.

Det gäller allt ifrån behandlingar, upprustning av utsatta områden, att människor har det bra, ett värdigt liv. Socialarbetarna är bäst på samhällsfrågor, därför har de en plikt att vittna både om sin yrkessituation och klienternas situation.

Frågan blir: Hur ska jag kunna hjälpa de människor jag är satt att hjälpa, om jag inte har resurser att hjälpa dem.

Susanna Alakoski anser att många politiker tydligen är okunniga om frågor som hör hemma i riksdagens socialutskott. Däremot är de riksdagsledamöter som sitter i socialutskottet säkert insatta i finansfrågor.

Snabb politisk effekt

Susanna Alakoski berättar om sin mångåriga chef, som hade en skylt på arbetsrummet: När man fiser i riksdagen på förmiddagen så känner man doften av det på socialkontoren på eftermiddagen.

- Med det menade hon att politiska beslut blir kännbara omedelbart. Det kan gå fem till tio år innan man ser effekterna av ett politiskt beslut. Men inte på socialsektorn; socialsekreterare, polis, sjukvårdspersonal och lärare känner av dem med detsamma.

Hur viktiga är socialarbetarna?

Det vore idioti att inte förstå socialarbetarnas viktiga betydelse säger Susanna Alakoski, och räknar upp några områden: ungdomar, klotter, förstörelse, narkotika, alkohol, migration och hälsa.

När man misslyckas, kommer i livskris, hamnar allt i knät på socialpersonalen. Kan någon se ett samhälle utan poliser, skolpersonal, socialarbetare, frågar hon retoriskt. Alla tjänar på att människor inte mår dåligt. Med sociala svårigheter kommer alla problem.

- När jag gick på socialhögskolan lärde jag mig att om en socialarbetare hjälper en enda människa på glid under sin yrkesverksamma tid, så har hon tjänat in hela sin livstids inkomst i yrket. Det kan vara värt att tänka på för en nationalekonom i regeringsställning, säger Alakoski.

Hon invigde konferensen om mod i socialt arbete på onsdagen. Hennes föredrag handlade om social ingenjörskonst, men hade inga kopplingar till den finska ingenjör som nyligen har blivit statsminister i Finland och är på väg att införa stora besparingar på många områden.

Spikens betydelse

Den sociala ingenjörskonsten handlar om innovationer inom socialsektorn.

- Var det bättre förr, frågade min gamla professor på socialhögskolan, berättar Alakoski. En studerande vågade svara på frågan. Han svarade jakande och fick en arg reaktion från professorn. I helvete heller var det bättre förr. Folk svalt, dog, frös. Man kunde inte ta hand om hygienen och smittspridningen var stor.

Varför blev det bättre då, fortsatte professorn: Man uppfann spiken, man kunde bygga, man fick jobb, människorna fick större, varmare och hälsosammare bostäder, bättre hälsa och så vidare.

- Den spiken är intressant, förklarar Alakoski. Den har man uppfunnit flera gånger genom olika sociala reformer som har gett befolkningen allt bättre förhållanden.

Ett exempel hon vill använda är folkpensionen i Sverige, som på en natt år 1913 gjorde 100 000 fattighjon till folkpensionärer.

- Det är en väldig skillnad om man är fattighjon eller folkpensionär, betonar Alakoski.

Bygg bra boende

Spiken symboliserar också vikten av bra bostäder i dag, i restaurerade miljonprogramhus i Sverige. Det gäller att se till att människor har det bra där de bor.

- Jag är övertygad om att både du och jag har det bättre, om också grannen har det bra. Vi bygger trygghet i samhället genom att människor har det bra.

- Om jag var socialminister skulle jag plantera äppelträd, plommon och vinbärsbuskar i alla förortsområden och lita på att människor kan ta hand om dem, säger Alakoski.