Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Vemodigt att lämna roligt skribaläger

Från 2015
Skriftskolelever.
Bildtext Hjälpledare Emil Eklund (vänster) med skribaeleverna Luna Hoviniemi, Wilma Englund och Jim Sevelius.
Bild: Yle/Stefan Paavola

De senaste dagarna har skriftskolelever från Borgå svenska domkyrkoförsamling invaderat Pellinge kurscentrum. Yle Östnyland besökte lägret för att kolla in stämningen under den sista morgonen.

– Visst är det lite sorgligt att vi ska hem och jag kommer att sakna lägret. Det har varit jätteroligt att vara här på skriban, säger Luna Hoviniemi, en av skriftskoleleverna.

Wilma Englund har också varit med på lägret. Hon säger att det bästa har varit att lära känna nya människor.

Jim Sevelius är inne på samma linje – han tycker det bästa är alla de nya vänner han har fått under lägrets gång, och att han har fått ha roligt tillsammans med dem. Han säger att lägret har varit jättetrevligt.

– Utöver lektionerna har vi haft olika lekar, spårning, spelat volleyboll, fotboll och kortspel, säger Jim.

Wilma berättar att de har fått lära sig Trosbekännelsen, Fader Vår och några andra korta texter utantill. Luna säger att det inte har varit svårt eftersom hon är ganska bra på att lära sig saker utantill.

Skriftskolelever och präst.
Bildtext Gudstjänst på gång.
Bild: Yle/Stefan Paavola

Hjälpledarna gör lägret hemtrevligt

Emil Eklund är hjälpledare på lägret för andra året i rad. Han säger att alla läger är olika på grund av människorna som är med, och att allting har fungerat jättebra.

– Jag tyckte väldigt mycket om min egen skriba och ville bli hjälpledare för att se till att alla andra också har en fin skriba, säger Emil.

Hans största uppgift i år har varit att förbereda morgongudstjänsterna. Men den viktigaste uppgiften är att hjälpa ”skribanditerna”.

– De ska ju känna sig som hemma här.

S:t Olofs kapell på Pellinge.
Bildtext Morgongudstjänsterna hölls i S:t Olofs kapell på Pellinge.
Bild: Yle/Stefan Paavola

Vet aldrig hur gruppen fungerar

Freddi Wilén har varit präst på lägret. Han säger att ungdomarna har varit duktiga.

– Grupperna är så olika. Ibland är de bra på att göra saker, ibland är de väldigt snacksaliga. Man vet aldrig riktigt hur gruppen kommer att fungera, säger Wilén.

Wilén säger att det inte brukar vara större problem med disciplinen. Är man fjorton år kan det vara lite tråkigt att stanna i det egna rummet hela tiden om nätterna. Ibland får ledarna valla ungdomarna tillbaka till rummet.

– Men efter den tredje dagen börjar folk vara ganska trötta och går och lägger sig i tid. Nu vet jag inte vad som har hänt i natt, men jag sov åtminstone gott. Jag försöker se på era miner men de avslöjar ingenting, säger han med ett skratt.

Skriftskolelever och präst.
Bildtext Emil Eklund, Luna Hoviniemi, Wilma Englund och Jim Sevelius tillsammans med Freddi Wilén.
Bild: Yle/Stefan Paavola

Kortare läger, högre tempo

En orsak till att ungdomarna blir trötta under lägret är att programmet är intensivt.

– Vi brukar fråga vad dagens kyrie är, alltså vad som har varit dåligt. Svaret brukar vara för lite fritid.

Tempot är högre eftersom lägren har blivit kortare. I Borgå håller lägren på i en vecka, i vissa församlingar sex dagar. Då Wilén själv gick i skriftskola brukade skriftskollägret vara kring 12 dagar.

Goda minnen med hem

Jim säger att han kommer att ta med sig goda minnen, mer kunskap och en bra känsla hem.

Wilma tycker att hjälpledarna har gjort ett bra jobb och skulle inte egentligen göra något annorlunda. Hon funderar också på att själv bli hjälpledare efter att hon blivit konfirmerad.

Också Luna är rätt nöjd med lägret, även om hon hade önskat lite mer fritid.

– Pellinge kursgård är ett jättebra ställe. Jag har sett kursgården ända sedan jag var liten så den känns som hemma. Det har blivit lite modernare sedan renoveringen, men har ändå inte ändrats så mycket, säger Wilma som själv är från Pellinge.