Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Så här ska din arvsmassa lyfta Finland

Uppdaterad 04.05.2016 14:00.
dna, arvsmassa
Bildtext Gener kan ge viktig information om våra sjukdomsrisker.

Användningen av genominformation, det vill säga information om människans hela arvsmassa, kommer under de närmaste åren att öka inom hälso- och sjukvården i Finland. Det här möjliggör till exempel mer förebyggande och individuell vård samt bättre läkemedelsforskning.

arbetsgrupp
Bildtext En ny genomstrategi för Finland presenterades på torsdagen.

I Finland har vi stora möjligheter att dra nytta av informationen om våra gener. Det här konstaterade en rad experter i dag på en presskonferens i Helsingfors, där en statlig arbetsgrupp presenterade vårt lands nya genomstrategi.

Tanken med den nya strategin är att säkerställa att Finland effektivt använder den massiva genetiska information som finns i oss alla, bland annat till godo för vår hälsa. Det är också en ekonomisk fråga.

Professor Aarno Palotie
Bildtext Aarno Palotie

- För det första så vet vi ju att hälsovården är i kris i alla länder, och vi måste ju kunna använda de pengar som finns i hälsovården bättre och bättre och bättre, också i framtiden. Och då måste vi försöka sköta folk mera individuellt, säger Aarno Palotie på Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM.

Undvik att insjukna

Arvsmassan kan till exempel berätta vilka personer som har hög risk att drabbas av en viss sjukdom i framtiden, och då kan just de som behöver det få hjälp med att minska sina risker att insjukna, om det är möjligt.

- Förebyggande hälsoåtgärder är ju viktiga, de är billigast och mest effektiva. Det är ju ofta så att då man väl blir sjuk så har katastrofen redan hänt, om man kan säga så. De flesta kroniska sjukdomar är vanligtvis sådana som har byggts upp under 20-30 år. Men när man redan är sjuk så har så många saker gått fel att allt är mycket svårare.

Bildtext Genomen kan kartläggas till exempel med hjälp av ett salivprov.

Det finns också en jämlikhetsaspekt. Redan i dag har flera finländare låtit testa sin arvsmassa utomlands för att ta reda på vilka genetiska risker de har. Men det kostar en del och man kan inte förutsätta att alla kan eller vill satsa på det här. Därför menar Palotie att det är bättre att vi skapar ett offentligt system för sådana tester i Finland.

- Enbart genom att vi som ett samhälle tar fasta på den här möjligheten är det möjligt att bygga jämlikhet även i framtiden, kommenterar Palotie.

Gynnar forskningen

Det ska dessutom skapas förutsättningar för forsknings- och affärsverksamhet kring genomforskning.

genom
Bildtext Fyra stora läkemedelsföretag är med.

Arbetsgruppen som har utarbetat den nya strategin föreslår att det bildas ett nationellt genomcenter som ska koordinera den här forskningen.

Ett konkret projekt lanseras redan nu. Där samarbetar THL:s biobank med Institutet för molekylärmedicin i Finland. De samarbetar också med flera internationella läkemedelsföretag, vilket inte är så vanligt. I projektet ska man kombinera information om finländarnas arvsmassa med deras hälsoinformation.

- Vad vi väntar oss av det är att få bättre uppfattning om ett antal gener, vi har bestämt oss för cirka 250 gener som vi vill se på. Det vi vill komma fram till är vilka möjligheter det finns i Finland och vilka specifika variationer som har förrikats här i Finland som möjligtvis skulle kunna lära oss om de antingen har en förebyggande betydelse eller en anlagsbetydelse för några sjukdomar. Det är idén.

Sådan kunskap om gener är viktig, bland annat för att kunna skapa bättre och tryggare mediciner i framtiden med färre biverkningar. Tanken är att det ettåriga projektet ska vara ett startskott för vidare samarbete och möjligen stora investeringar i Finland, förutsatt att det utfaller väl.

Utmärkta förutsättningar

Petri Lehto
Bildtext Petri Lehto

- Finland har unika möjligheter inom genetiken när man tänker på hur hälsovården digitaliseras och skapar nya möjligheter. Dessutom är hälsotekniken och läkemedelsutvecklingen här högintressanta för internationella aktörer, menar Petri Lehto som är direktör på det amerikanska läkemedelsbolaget MSD.

Också den statliga arbetsgruppen anser att Finland har många goda förutsättningar att bli en föregångare inom genomforskningen. Det beror bland annat på att den finländska befolkningen är väldigt homogen. Våra gener har inte blandats så mycket med gener från andra länder och går därför lättare att studera.

- Vi har hälsoregister och bra genominformation som vi har byggt upp. Människorna är välskolade och känner till sina möjligheter och litar på hälsovården. Den här kombinationen är den som är attraktiv, inte enstaka komponenter utan kombinationen av dem.

genom
Bildtext Genetisk kod.

Palotie säger att Institutet för molekylärmedicin i Finland välkomnar det internationella intresset.

- Nu är vi ju väldigt glada. Vi har byggt upp det här med många människor under tiotals år på olika fronter. Och nu har vi en situation där nordiska länder har en specifik möjlighet och jobba med stora bolag. Vi hoppas ju att vi får investeringar i Finland.

Genomforskningen bygger också en slags infrastruktur som kan gynna annan än medicinsk forskning, till exempel samhällsforskning och sociologisk forskning.

Olösta frågor

Men visst finns det ännu etiska dilemman att ta ställning till. Vill man över huvud taget veta att man har en ärftlig sjukdom eller inte? Hur ska informationen om våra gener få användas?

Tanken är i alla fall att var och en så småningom ska få ta del av sin egen genominformation på internet om man vill. Då gäller det att fundera på hur man kan göra datasystemen så säkra att informationen inte läcker ut till obehöriga. Det är en av många frågor man inte ännu har ett svar på i dagens läge.

Men nu har Finland i alla fall en plan för i vilken riktning landet ska gå när det gäller att använda vår arvsmassa.