Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Alf Rehn: Affärsmän ger action i politiken

Från 2015
Uppdaterad 12.06.2015 05:28.
alf rehn, åbo mässcentrum,
Bildtext Alf Rehn.

Planerna på Porkala stad väcker frågor om affärsmän nu försöker aktivera sig mer i samhället. På senare tid har många personer från affärslivet gett sig in i politiken.

Alf Rehn, professor i affärsekonomi, ser det som positivt att affärsmän börjar engagera sig mer i samhälleliga frågor.

- Jag tror att vi måste komma ihåg att affärsmän alltid har engagerat sig i samhället. Vad vi ser nu är att det har blivit öppnare, synligare och mera medialt. Jag tror att vad vi har släppt idén om att affärsmannen bara ska agera i skymundan, bakom kulisserna.

Vi ser affärsmän på fler och fler poster, vad betyder det här?

- Man kan tolka det på flera olika sätt. Vissa vill säkert se det som kapitalismens intrång på ännu en sfär, andra igen säger att det är bra att folk som vet hur det är påriktigt, kommer in och försöker hjälpa samhället. Själv ser jag det som en viktig sak såtillvida att vi vet att ekonomin har en stor inverkan på vårt samhälle och då är det bättre att det här sker öppet, inte bara genom lobbygrupper och bäste broder -klubbar.

Om det är så att det är affärsmännen som "vet hur det är påriktigt", på vilket sätt kan de hjälpa samhället?

- Man ska inte överdriva affärsmännens kompetens, men en affärsman har naturligtvis lärt sig vissa sätt att se på världen, vissa trick och perspektiv. De här kan komma in som ett bidrag, om vi då tänker att vi både har yrkespolitiker, hobbypolitiker och affärsmän med kunnighet. Det är mixen som gör det värdefullt, inte nödvändigtvis de enskilda kompeternserna.

Vad är det för positiva saker som vi kan se att de kommer med?

- Jag tror att affärsmän är ganska bra på att vara handlingsfokuserade, snarare än att försöka förhandla sig fram till en perfekt konsensuslösning. Affärsmän bra på att konstatera att okej vi kör på det här, det må bära eller brista. Vi behöver mera handling och mera action i den finska politiken. Jag ser nog att här finns en möjlighet till en positiv friktion, även om det kanske inte alltid kommer att vara bara positiva utfall.

Inom affärsvärlden, får man ta risker, man får göra konkurs ibland. Det får man inte i politiken. Hur går det här ihop?

- Det skulle faktiskt vara bra om vi tillät en och annan mindre konkurs även i den finska politiken. Det finns nog en del verksamheter som skulle ha fått gå omkull snarare än att hållas vid liv med konstgjord andning. Jag tror att risktagandet och möjligtvis till och med större acceptans för misstag, kommer att kunna hjälpa finsk politik. Det kanske blir ett stålbad där vi kommer att lida en del, men jag ser nog något positivt i att den här typen av tänkande kommer in.

Vad finns det för negativt som vi borde vara beredda på?

- Det negativa är förstås att en del av det marknadsmässiga tänkandet kan vara klumpigt, lite väl rakt på sak, lite väl svartvitt, för många av de politiska frågorna. Det kan bli lite väl mycket return on investment -logik i fält där sådant kanske inte passar.

Finns det en risk eller en förhoppning om att vi går mer mot ett amerikanskt tänkesätt där samhällets affärskunskaper sköts av den privata sektorn?

- Det finns naturligtvis en privatiseringsrisk. Privatisering kan föra med sig mycket positivt men det är också något som väldigt lätt går att göra till en slags förenkling och reducering av väldigt komplexa frågor. Jag tror inte nödvändigtvis att det att affärsmän kommer med mera öppet automatiskt leder till privatisering. Vi ska komma ihåg att det största privatiseringskämparna varit våra livstidspolitiker. En modern vd och affärsman är faktiskt rätt pragmatisk och inser var det är positivt att privatisera och var det inte riktigt funkar.

Affärsmän inom samhällslivet och politiken, är vi inte så vana med i Finland, varför inte det?

- Vi har nog haft många långvariga politiker som haft goda förhållanden till näringslivet. Det vi ser nu är att de som tidigare jobbade mer bakom kulisserna och viskade i politikernas öra, nu själva med sina egna namn öppet är med och deltar i diskussionen. Det här är en bra sak, för det innebär att näringslivets inflytande i politiken blir mer transparent. Många av affärsmännen som kommer in i politiken gör det av ett intresse för att påverka och viljan att bygga ett bättre samhälle. Även om vi kanske inte är beredda att hålla med dem om deras metoder och ideologier så ska vi komma ihåg att det finns en rättighet för samtliga medborgare att göra sitt bästa för att bygga ett bättre samhälle. Du kan inte exkluderas bara för att du är affärsman eller vd.

- Då affärsmän inte deltog öppet i den politiska debatten så klagade man att där sitter dom där girigbukarna på sina pengasäckar, och deltar inte alls. Nu när vi har sett ett antal aktörer komma fram som föreslår och driver projekt så ifrågasätter vi även det, ska de där nu vara där och bestämma om allt och komma och röra om i den samhälleliga grytan. Vi vet liksom inte riktigt var vi har dem, affärsmännen. Det är många som ser vd:n som ett slags märkligt mörkerfolk. Vi ska inte svartmåla folk bara för att de har en bakgrund som inte är absolut politisk. Även entrepenören kan vara en god människa.

Vad får vi in i diskussionen i Finland, tack vare att affärsmännen är aktiva?

- Vi får in en mångfald och ett flertal olika perspektiv. Vi börjar få en politisk debatt där både den radikala vänstern, ideologiskt bundna politikertunga högern, affärsmän och pragmatiker och varför inte någon enstaka akademiker får vara delaktiga i den stora debatten. Inget av de enskilda perspektiven är perfekt i sig, men när de möts och får friktion av varandra, det är då vi faktiskt får en bättre debatt och mer intressanta diskussioner. När alla de här möts får vi en något besvärlig soppa, men ändå en soppa med samtliga ingredienser, som förhoppningsvis blir en rikare diskussion och debatt än om bara proffspolitikerna och yrkestyckarna får delta.