En bra kurator kan skapa fina helheter ur medioker konst

Går det att se en skillnad på konst som ställts ut av en kurator och konst som ställts ut av personal på ett museum eller ett galleri?

– Kuratering är inte något större mysterium, säger Johanna Bruun som är konstkritiker på Åbo Underrättelser.

Jag träffar henne vid aura å, där stora plastankor som dök upp i och med Åbos kulturhuvudstadsår, simmar. Ankorna och en massa andra verk kuraterades in i det offentliga rummet och lever kvar i olika Åbo-miljöer.

Frågan om kuratering eller icke-kuratering av konst hänger helt enkelt samman med vad slags utställning det är fråga om, konstaterar Bruun, som sett det mesta som ställts ut i Åbo under de senaste åren.

Museerna har olika profiler. Åbo konstmuseum fokuserar ofta på en konstnär, Väinö Aaltonens museums utställningar kretsar kring något tema, till exempel "vatten" medan små gallerier har ofta inte råd med en kurator.

Galleriernas profil varierar också mycket.

Är kuratering konst

Det finns en fortgående diskussion på konstfältet om huruvida kuratering är en konst i sig.

Den är inte konst med stort K, menar Bruun.

– Nog är det en konst att kuratera, men kanske inte enligt vårt moderna konstbegrepp.

Bruun liknar kuratorn med en kapellmästare och konstnärerna vill lyfta fram verken, inte kuratorn.

Kuratorsrollen är svår, kuratorn har en vision men måste också beakta konstnärernas vision.

Varierande kuratering

Det finns inte bara ett sätt att kuratera, varje utställning är unik menar Bruun, och vill inte säga att det entydigt skulle finnas något som ”kuratorskonst”.

Man kan alltså inte bara gå in på en utställning, se sig omkring och konstatera huruvida en kurator har haft sina fingrar med i spelet eller inte.

– Alla utställningar är mer eller mindre kuraterade, också om det inte är av en person som är uttalat kurator.

Kuratorerna kommer från olika bakgrunder och deras personliga preferenser spelar in, men man kan märka vilka kriterium som faller en kurator i smaken.

– Jag vet inte om det är så bra om konstnärer försöker göra konst som kurartorn gillar.

Viktigast är relevant konst

Som konstnär är man förstås medveten om vilka frågor som ligger i tiden, konstaterar Bruun, men bilden är inte så enkel.

De olika museerna har dessutom egna profiler och viss konst passar kanske bättre på det ena museet än det andra.

Viktigt är ändå att konsten är relevant, ytterligare ett abstrakt begrepp, konstaterar Johanna Bruun.

– Bra kuratorer kan skapa jätteintressanta helheter ur inte så bra konst.

Vems vision?

Kuratorn har sin vision om hur en utställning borde se ut och de deltagande konstnärerna likaså ofta sin uppfattning om hur hens konst bäst presenteras. Det här kan innebära en maktkamp.

– Om två visioner inte möts, hur mycket vågar konstnären stå på sig?

För konstnären kan det vara problematiskt att hamna i konflikt med en inflytelserik kurator och det kan försvåra konstnärens möjligheter i framtida projekt.

Blir kuratorn större än själva konsten?

Det fortgår en ständig maktkamp mellan konstnärerna och institutionerna.

I och med att kuratorskapet lyfts fram allt starkare och deras roll på konstfältet blivit större så tillskrivs äran för en lyckad utställning kuratorn, inte konstnärerna.

– Kanske kuratorns roll blir viktigare än själva konsten, beskriver Johanna Bruun de diskussioner som förs om kuratorskapet idag.