Jeb Bush: Jag ställer upp för att vinna
Jeb Bush kommer som väntat att ställa upp i det amerikanska presidentvalet. Mindre väntat är att frågetecknen har hopat sig kring hans kandidatur.
Jeb Bush öppnade sin kampanj på måndagen i Miami inför en entusiastisk publik. Han lyfte fram de konservativa reformer han genomförde under sin tid som guvernör i Florida och lovade att han som president skulle agera enligt samma principer för att skapa möjligheter för folk att avancera.
- Vi kommer att se till att statiska Washington inte längre skapar problem. Vi tar i stället parti för företagen och människorna. Jag vet att vi kan fixa detta. Jag har gjort det tidigare, sade Bush.
Lovade en robust tillväxt
Hans mål som president skulle vara att skapa 19 miljoner nya jobb och en ekonomisk tillväxt på fyra procent.
- Den ekonomiska tillväxten skall leda till att hårt arbetande män och kvinnor får det bättre ställt. En tillväxt som lyfter medelklassen – alla de familjer som inte har fått en löneförhöjning på 15 år.
Bleka siffror i opinionsundersökningarna
Jeb Bush förhoppning är att den entusiasm som rådde under kampanjöppningen smittar av sig. Hans gallupsiffror är nämligen inte överhövan imponerande.
I Iowa, som är den första delstaten som arrangerar ett primärval, har hans understöd varit kring tio procent i de senaste opinionsundersökningarna. Mer oroväckande för Bush-lägret är att hans siffror också i New Hampshire, som står i tur efter Iowa, är mediokra.
Republikanerna i Iowa är allmänt kända som mycket konservativa. New Hampshires republikaner karakteriseras däremot som moderata och väljarprofilen i den nordostliga delstaten borde vara som klippt och skuren för Bush. Trots det utmanas han i New Hampshire av Scott Walker, Rand Paul och Marco Rubio.
Hård konkurrens bland republikanerna
Att Jeb Bush inte framstår som den klarast lysande stjärnan i det republikanska kandidatfältet beror också på att konkurrensen är hård. Walker och Rubio är tuffa konkurrenter inom den moderata fåran medan kandidater som Rand Paul och Ted Cruz har en smalare men lojal grupp väljare bakom sig. Utöver dessa fem ställer sannolikt ytterligare tio seriösa kandidater upp i republikanernas primärval.
Då Jeb Bush i december meddelade att han överväger att kandidera såg det avsevärt ljusare ut. Man antog allmänt att han skulle utkristallisera sig som den dominanta kandidaten bland republikanerna. Men ett antal snedsteg i upptakten har lett till att det inte finns den aura kring hans namn som många förutspådde i vintras.
Klavertramp i intervju
Ett av hans större klavertramp var att han i en intervju i maj inte tog avstånd från det impopulära Irak-kriget som hans bror, George W. Bush, startade. Jeb hävdade att han också med dagens facit på hand skulle ha startat kriget. Några dagar senare försökte han förklara bort sig men vid det skedet var skadan redan skedd.
Att han i den frågan inte distanserade sig från sin bror var överraskande dels för att George W. fortfarande är förhållandevis illa omtyckt i USA och dels för att han i ett flertal repriser betonat att han inte rider på sin brors eller sin fars meriter.
Släktbanden är både en välsignelse och förbannelse för Jeb Bush. Å ena sidan kan han dra nytta av de nätverk som finns i familjen, men å andra sidan så ogillar många amerikaner tanken om politiska dynastier. Jeb Bush är väl medveten om problematiken och varken hans far eller bror var på plats då han lanserade sin kampanj i Miami.
- Ingen av oss förtjänar jobbet som president på grund av sin resumé, sitt parti, sin familj eller sin familjehistoria. Kampen är vidöppen precis som det bör vara inför ett presidentval, sade Jeb Bush på måndagen.
Läs också: Jeb Bush tal under kampanjöppningen