Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Österrikisk islamlag väcker debatt

Från 2015
Fuat Sanac
Bildtext Fuat Sanac, österrikiska islamska trossamfundets president.

En österrikiskt präglad version av islam. Det är målet med den islamlag som det österrikiska parlamentet godkände tidigare i år. Den nya lagen får både lovord och kritik.

Imamer som talar tyska och får sin utbildning i Österrike och framför allt ingen utländsk finansiering för muslimska samfund i landet. Där i ett nötskal de viktigaste reglerna i den nya österrikiska islamlagen.

– Det var nödvändigt med en ny lag som klart säger att alla som bor i Österrike har rättigheter, men också olika skyldigheter. Med lagen vill vi att muslimerna får sin rättssäkerhet tryggad, men också att vi får en österrikiskt präglad islam utan några bindningar till utlandet, säger integrations- och utrikesminister Sebastian Kurz från det konservativa folkpartiet ÖVP.

Inget nytt påfund

I Österrike bor enligt officiella siffror omkring 600 000 muslimer. De flesta har sina rötter i Turkiet eller Bosnien. Muslimers liv i Österrike har också tidigare reglerats av en islamlag som stiftades redan år 1912, strax efter att det dåvarande kejsardömet Österrike-Ungern hade annekterat det delvis muslimska Bosnien.

Det var hög tid att se över lagen anser Stefan Schima, professor i rättsfilosofi och religionsrätt vid universitetet i Wien.

– Det är en helt omskriven lag jämfört med den tidigare och den ger muslimer en större rättssäkerhet. Men samtidigt finns det stora brister, säger Schima.

Oklarheter kring finansiering

Schima tar bland annat fasta på att reglerna för finansieringen från utlandet är rätt så allmängiltigt formulerade och att det än så länge är oklart hur man ska övervaka att lagen efterföljs, men samtidigt se till att samfunden inte blir utan pengar.

– I grunden handlar det ju om att den österrikiska staten vill se till att turkiska tjänstemän betalda av Turkiet inte arbetar inom de muslimska samfunden, säger Schima.

Den mest problematiska formuleringen i lagen är enligt honom ändå att man utgår från att muslimer inte frivilligt vill följa österrikisk lag.

– Det betonas mycket tydligt att österrikisk lag och rätt står ovanom religionen, vilket ju borde vara en juridisk självklarhet för alla oberoende av om man är kristen, jude eller muslim. Man frågar sig därför hur en så här för muslimer kränkande formulering har hittat sin väg in i lagen.

Bland muslimer i Österrike är man missnöjd över formuleringen som man tycker att misstänkliggör alla muslimer.

Försiktig kritik

På en liten bakgata i centrala Wien hittar jag det österrikiska islamska trossamfundets kontor. Det handlar om takorganisationen för muslimerna i Österrike och organisationens existens bygger på islamlagen från år 1912.

Samfundet var till en början emot den nya lagen, men till slut gav man den sitt godkännande. Under ytan går åsikterna fortfarande isär och samfundets president Fuat Sanac är mycket försiktig i alla sina formuleringar.

Sanac medger att det finns olika åsikter kring finansieringen från utlandet. Många frågar sig varför det ska vara förbjudet. Själv tror han att det nog ska vara möjligt att ta emot pengar från utlandet också i framtiden. Det är bara kontrollen som nu ska bli noggrannare. I övrigt lyfter han gärna fram det positiva i lagen.

– Lagen ger oss rätt att lära, lära ut och leva vår religion. Han lyfter bland annat fram att lagen nu exakt slår fast vilka rättigheter till exempel värnpliktiga muslimer har, vad gäller bland annat kosten och utövandet av religionen.

Modell för Europa?

– Den österrikiska lagen kunde mycket väl fungera som modell för andra länder i Europa, fortsätter Sanac.

Efter att Österrike godkände den nya islamlagen startade till exempel i Tyskland en diskussion kring om man behöver en liknande lag. Professor Stefan Schima tycker att lagen delvis kan fungera som en modell, men han ser i så fall gärna att man inte kopierar den rakt av.

– Gällande utlandsfinansieringen kunde man ha varit lite mer noggrann och skrivit in att man inte godkänner finansiering från auktoritära stater som inte respekterar religionsfrihet. Nu är formuleringarna alltför allmängiltiga och det tycker jag inte att andra länder borde ta efter, säger Schima.