Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Motståndsrörelsens aktivitet ökar i Norden

Från 2015
Finska motståndsrörelsens pamflett.

Den nynazistiska organisationen Finska motståndsrörelsen har systerorganisationer i de andra nordiska länderna. Organisationerna samarbetar sinsemellan och ordnar gemensamma aktioner.

Vid Skyddspolisen vill informationschefen Jyri Rantala inte uttala sig specifikt om Finska motståndsrörelsen, varken om själva organisationen eller om enskilda händelser som organisationen har deltagit i.

– Det är vår uppgift att bedöma om utomparlamentariska och ideologiskt formade grupper utgör ett hot mot rikets säkerhet, säger Rantala.

Mer än så säger han att han inte kan kommentera i offentligheten.

Systerorganisationer i Norden

– Det är en vit maktgruppering som är väldigt inspirerad av den klassiska nationalsocialismen och då i dess nordiska form, säger Heléne Lööw som är docent i historia vid Uppsala universitet.

Hon berättar att organisationens yttersta mål är att skapa ett sorts nordiskt statsförbund, som också var en gammal tanke hos delar av den gamla nordiska nationalsocialistiska rörelsen.

Finska motståndsrörelsen är en nynazistisk organisation med kontakter till likadana rörelser i Sverige, Norge och Danmark. Organisationerna samarbetar och ordnar bland annat gemensamma aktioner

– Till exempel avspärrningsaktionerna som man gjorde i samband med förintelsens minnesdag den 27 januari genomförde man i alla länder där man hade systerorganisationer, säger Lööw.

Elitistisk rörelse

Finska motståndsrörelsen är en icke-demokratisk rörelse och en elitistisk kamporganisation. Vem som helst kan inte bli medlem i rörelsen. Största delen av medlemmarna är män.

– Rörelsen är exklusiv, och det är väldigt svårt att bli medlem, säger Lööw. Den attraherar människor från alla möjliga håll och man ställer höga krav på medlemmarna.

Organisationen vill inte ha någon massanslutning, utan det är en utpräglad elitorganisation.

– Det är en rörelse som är svår att klassificera åldersmässigt eller socialt, det finns allt från medelålders män till yngre män, säger Lööw.

Rörelsens aktivitet går i cykler

Lööw förklarar att den här typen av organisationer har funnits väldigt länge och att deras aktivitet går i cykler.

– De har ju alltid funnits, i Sverige finns det en obruten tradition sedan 90 år tillbaka, säger Lööw.

Men rörelsens aktivitet har varit cyklisk och enligt Lööw har rörelsen nu blivit aktivare sedan 2012 ungefär.

– Aktiviteten beror på hur rörelserna ser ut internt, vilka taktiska koncept de väljer att gå fram med, säger Lööw.

Närvaro och territoriell makt

Finska motståndsrörelsen har bland annat kopplats ihop med attacken vid presentationen av boken Äärioikeisto Suomessa i Jyväskylä januari 2013. Under attacken knivhöggs en person.

– Det är väldigt vanligt att man dyker upp i olika sammanhang på det här sättet för att markera närvaro, och markera territoriell makt, säger Lööw.

Riksdagsledamot poserar med organisationen

Sannfinländarnas riksdagsledamot Olli Immonen väckte uppmärksamhet efter att han i tisdags poserade tillsammans med Finska motståndsrörelsen vid Eugen Schaumans grav.

Svenska Yle har försökt nå Olli Immonen för en kommentar men han har inte svarat. Till FNB har han sagt att han inte vill ta ställning till huruvida det är lämpligt för en riksdagsledamot att uppträda offentligt tillsammans med medlemmar i extremistiska rörelser.

– Där kan ha funnit medlemmar ur alla möjliga organisationer i Finland. På bilden finns alla de som ville vara med på ett gruppfotografi med arrangörerna, skriver Immonen i ett e-postmeddelande till FNB.

Heléne Lööw vill inte ta ställning till Immonens agerande är acceptabelt eller inte, men hon tycker att det borde väcka diskussion.

– Det borde väcka frågor kring var hans lojalitet ligger, säger Lööw.