Stora vägmaskiner och sorgearbete i Pyhäjoki
Stora vägmaskiner rullar fram längs den nyasfalterade förbindelsevägen till det blivande kärnkraftverket. Samtidigt rullar Helena Maijala ihop mattan i sin sommarstuga. Fennovoima vill ha stugnycklarna av henne för 1 juli börjar byggandet på allvar.
- Det känns alldeles hemskt, säger Maijala när hon tittar ut över vågorna.
Hon har varit alla sina somrar här på stugan vid Bottenviken och nu, efter en nästan åtta års kamp mot planerna på kärnkraftverket i Pyhäjoki, tvingas hon ge bort sin stuga till kärnkraftbolaget Fennovoima.
Stugtvist
I december gav statsrådet Fennovoima tillstånd att tvångsinlösa nio stugor som ligger på arrendemark på Hanhikivi udd. Ägarna och Fennovoima har varit oense om ersättningar och nu ligger ärendet på lantmäteriverkets bord. Fennovoima säger att ersättningarna kommer bara tvångsinlösningsprocessen är överstökad, medan stugägarna ogärna vill lämna sin egendom innan några affärer har gjorts.
- Inga pengar har bytt ägare mellan oss och Fennovoima, inte ett cent, säger Raakel och Toivo Kamutta.
Paret Kamutta har i stället gett nycklarna till sin nyrenoverade stuga till ett gäng aktivister som har kommit till Hanhikivi udd för att störa Fennovoimas byggarbeten och protestera mot kärnkraft. Aktivister, som Fennovoima har uppmanat att lämna udden omedelbart.
- Visst har alla rätt att ha sin åsikt men det är väldigt tråkigt att man hindrar våra arbetsmaskiner. Det är också en säkerhetsfråga, säger Fennovoimas regionala kommunikationschef Heli Haikola, medan polisen bär bort några kamouflageklädda kärnkraftsmotståndare i bakgrunden.
Avgörande månad
Inom juni månad ska Fennovoima lämna in sin ansökan om bygglov för själva kärnkraftverket. Ett centralt villkor för tillståndet är att minst 60 procent av Fennovoimas ägare ska vara inhemska eller från EU eller EES-området. Rosatom äger 34 procent av Fennovoima.
Det kan ta omkring två år att få tillståndet eftersom det i ansökan ingår tiotusentals sidor med säkerhetsredovisningar som Strålsäkerhetscentralen ska ta ställning till.
I väntan på grönt ljus från regeringen börjar Fennovoima och Rosatom bygga allt annat förutom kärnkraftverket: vägar, el till bygget, förråd, bostadshus, besökarcenter med mera. Byggarbetena kommer på allvar igång den 1 juli.
Enligt planen börjar ryska Rosatom bygga själva kärnkraftverket år 2018. År 2024 ska kraftverket Hanhikivi 1 stå färdigt.
Namnet Hanhikivi kommer från det stora flyttblocket hanhikivi som tros ha utgjort Sveriges östra gräns efter freden i Nöteborg 1323. Stenen kommer att bevaras på sin ursprungliga plats.
Pengar till Pyhäjoki
För den lilla kommunen Pyhäjoki betyder kärnkraftverket reda pengar. Det byggs företagshotell, nya bostadsområden planeras och anställda på Fennovoima läser ryska.
- Det blir som en vågrörelse när de indirekta effekterna sätter igång. Det påverkar sysselsättningen och ger inkomster, säger kommundirektör Matti Soronen.
Ett exempel på inkomster är fastighetsskatten. När kärnkraftverket står klart så får kommunen 4,2 miljoner euro per år i fastighetsskatt.
"Små smulor av hopp"
Under åren som ordförande för Pro Hanhikivi har Maijala sett hur det lokala samhället har delats itu och folk har slutat hälsa på varandra. Hanhikivi-området är till delar naturskyddsområde och är unikt på grund av landhöjningen.
- Onekligen har det varit tungt, man måste vara envis men också lära sig att hitta små smulor av hopp och ljusglimtar för att orka vidare, säger Maijala.
Det är tungt för Maijala att lämna sin stuga men det hon sörjer mest är själva miljön
- Även om byggstarten skulle försenas eller förhindras på något vis, även om hela kärnkraftverket inte skulle bli av, så har de ändå hunnit förstöra området, det som var det viktigaste för oss när vi startade vår kamp, säger Maijala.
Se reportage om kärnkraftverksplanerna i Pyhäjoki 2010.
' /%3E%3C/svg%3E)
