Oro på "fredens öar"
Ska Ålands demilitarisering och neutralitet hålla i eviga tider? Eller är de begreppen hotade just när de skulle behövas mest? Åländsk säkerhetspolitik blir allt viktigare när oron ökar i omvärlden.
Vid Ålands fredsinstitut har man forskat om de nordiska självstyrelserna i ett fredsperspektiv. Både Grönland och Färöarna hör till Nato via Danmark. Det självstyrda öriket Åland är något helt annat, både demilitariserat och neutraliserat.
Åland ska inte ha militär eller installationer. Vem som ska försvara Åland är ganska självklart - det är Finland. Men i fredstid är varken militära fartyg eller flyg välkomna.
Den finska flottan gör besök några gånger i året, men det föranmäls till Ålands landskapsregering och är starkt reglerat. Veckan efter midsommar kommer ett militärfartyg, vilket redan har väckt debatt på Åland.
Aggressiv framtoning drabbar också Åland
- Det allmänna säkerhetspolitiska läget betyder en hel del för Åland, liksom alla länder runt Östersjön, konstaterar Gunilla Herolf, svensk filosofie doktor och ordförande för det åländska fredsinstitutets forskarråd.
- Vi har sett både i Sverige och Finland, att Ryssland har en ny och mycket mer aggressiv framtoning. Ryssarna har inte respekterat svenskt och finländskt territorium.
Gunilla Herolf nämner också desinformationskampanjer. Krigföringen har utvecklats till att gälla alla former av hybridangrepp. Vi är alla berörda, säger den tidigare Sipri-forskaren.
Risk för ett kallt krig
Allt beror på president Putins planer för framtiden. Det påverkar oss i en negativ bemärkelse när han har aggressiva utfall mot länder i Europa. Det måste EU reagera mot, anser Herolf.
- Jag tror tyvärr att han har mer planer, säger Gunilla Herolf och citerar Rysslandsforskare som säger att man ska tro på Putin.
- Dom tal han har hållit om sina planer brukar stämma väldigt väl. Ukraina nämnde han långt innan det hände. Och han pratar ju fortfarande om områden som tillhörde Sovjetunionen som ett naturligt territorium.
- Det betyder knappast de tre baltiska länderna. Det är tack och lov omöjligt för honom. Men både Moldavien och Georgien lever väldigt farligt just nu, säger Gunilla Herolf.
Nato ger trygghet i Baltikum
De baltiska länderna kan klara sig till exempel tack vare Natomedlemskapet. Ryssarna kan välja att se det som ett hot, men jag tror det är en stor trygghet för balterna att Nato nu lovat mer utrustning i Baltikum, säger Gunilla Herolf.
Många vill också göra Finland och Sverige till Natoländer. Det tar Gunilla Herolf inte ställning till, men Ålands demilitarisering bör man inte röra vid, enligt henne.
Folket för och emot - och oroat
Robert Jansson hoppas att både Finland och Åland ska kunna hålla sig utanför Nato.
- Det hoppas jag verkligen. Det är en militär allians som tar sig rätten att använda kärnvapen, säger Robert Jansson, som har ett förflutet i den åländska fredsrörelsen. Demilitariseringen är kanske mer en identitetsfråga än en reell säkerhet.
- Vi tycker det är viktigt att Åland är demilitariserat, vi står utanför det internationella maktspråket, säger Jansson. Men både han och andra ålänningar antyder att sådana avtal kanske inte håller om det smäller.
Kurt och Inger Skogberg i Mariehamn känner sig också mer otrygga än tidigare. Natomedlemskap är de inte för.
- Ryssland kan behöva en neutral buffert mot västvärlden, säger Kurt Skogberg.
- Åland kan gynna freden genom att fortsätta leva lugnt tillsammans. Men vi är splittrade, det finns för mycket politiskt käbbel på Åland, tillägger Inger Skogberg.
På Kobba klintar möter vi Rune Karlsson. Han skulle absolut känna sig tryggare om Finland var en del av Nato.
- I så fall ska också Åland vara med, om det är enda chansen att vi ska känna oss lite trygga. Det är ju oroligt nere i stora världen. Nog är det väl så att vi behöver ha lite backup, säger Rune Karlsson. Han har inte sett några ryska ubåtar på åländska vatten, bara sälar. Men han räknar med att de finns där, som en varning ibland.
Osäker demilitarisering vid Natomedlemskap
- Den dag om och när Finland väljer att tillhöra Nato är den säkerhetspolitiska situationen avgörande, säger landshövding Peter Lindbäck.
Det kan mycket väl gå så att Nato inte accepterar ett medlemskap med ett undantag för den åländska demilitariseringen och neutraliseringen. Men det är ingen som vet.
Inte heller landshövdingen - statsmaktens och presidentens representant på Åland - vet med säkerhet.
Han är inte lika övertygad som gemene ålänning om att demilitariseringen verkligen håller i alla lägen.
Mycket mer än ubåtsjakt
De åländska sjöbevakarna vill inte skapa en bild av sig själv som ubåtsjagare. Gränsbevakningen pågår dygnet runt. I samband med det kontrolleras fritidsbåtar, flytvästar och fylleri, tillsammans med åländsk polis. Sjuktransporter och sjöräddning ingår också i sjöbevakningens uppgifter.
Genom incidenterna både i Stockholms skärgård och utanför Helsingfors, kan allmänheten tro att det finns undervattensfarkoster också här, noterar premiärlöjtnant Christian Wiklund på den åländska sjöbevakningen.
- Då kanske de också tror att vi har utökat vår aktivitet, men det har vi inte. Vi sköter sjöbevakningen som normalt, inget har ändrat för vår del, säger sjöbevakaren Christian Wiklund, som i övrigt är mycket förtegen om allt som gäller ubåtsförekomster.
Landshövdingen litar på Ryssland
Landshövding Peter Lindbäck dementerar bestämt att några ubåtar förekommer i vattnen runt Åland.
- Den sovjetiska regeringen skrev under ett fredsfördrag med Finland år 1940 som de anser som det enda gällande, påpekar landshövdingen. Där sägs att Åland ska vara demilitariserat.
- Dǻ skulle det ju vara underligt om ryssarna själva skulle bryta det, säger landshövding Peter Lindbäck.