Kari Lumikero: Krokodilen fyllde en hel våning
Få har kunnat undgå journalisten Kari Lumikeros nyhetsrapporteringar från när och fjärran. Han har rört sig i kris- och krigsområden, men han har också refererat eurovisonsschlagerfestivalen och försökt få en tigande papegoja att prata. Ett av de dråpligaste nyhetsinslagen var en illaluktande krokodil i ett vanligt egnahemshus.

Kari Lumikero
På tal om lukter, Kari Lumikero kan konsten att nosa sig fram till nyheter. Under sin långa karriär som journalist har han ofta varit första eller enda finländare på plats.
I sitt sommarprat berättar han bland annat om dramatiska ögonblick i Mellanöstern och om nattliga bilfärder längs ödsliga vägar där tv-team blir bestulna på allt de äger.
Kari Lumikero är kanske mest känd som utrikeskorrespondent. Han har rest runt till många krisområden och till länder där det pågått krig. Han har också varit stationerad i Sverige där han rapporterat om både stort och smått. I sitt sommarprat bjuder han främst på de roligare historierna.
Barndomen i Vasa
Kari Lumikero bodde som ung på flera orter i Finland. Det var pappans jobb som journalist som förde familjen från Helsingfors till Rovaniemi, vidare till Vasa och därefter igen norrut, till Torneå.
Från mitten av 1950-talet bodde familjen i Vasa och Kari minns att stadsdelen Brändö då var en fattig stadsdel där det bodde människor med sociala problem. Kari minns speciellt de halvkriminella men ändå rätt harmlösa ungdomsgängen och de fighter som blossade upp mellan gängen från de olika stadsdelarna.
många minns hur efterkrigsbarnen reagerade eller avreagerade sig på den tryckta stämningen hemma
- Jag minns flera gatustrider med tillhyggen, slangbellor och till och med luftgevär. Jag var inte ens tio år då och hade turen att följa med de här sammandrabbningarna utan att behöva delta.
- Jag vet inte om det skrevs så mycket om dessa i lokalmedia, men det borde det ha gjorts.
- Jag har träffat några av mina barndomsvänner från Vasa och många minns hur efterkrigsbarnen reagerade eller avreagerade sig på den tryckta stämningen hemma. Papporna hade varit borta i kriget och i många hem förekom social misär, alkohol och våld.
- Jag glömmer aldrig de mörka augustikvällarna när man på avstånd kunde betrakta händelseförloppet. Det var skrämmande men spännande. En bra grogrund för den blivande krigsreportern skulle jag vilja påstå.
Sverigefinnarna och finska redaktionen
Efter att Kari Lumikero hade tagit studenten i Tammerfors flyttade han till Sverige. Året var 1967 och Kari har således bott nästan 50 år utomlands.
Jag minns att någon gång på 1970-talet var sjukfrånvaron i den svenska bilindustrin 30 procent.
Han skulle till Sverige för att lära sig svenska och han var verkligen inte den enda. Det var ekonomisk kris i Finland, marken hade devalverats med över 30 procent och Finland exporterade mer än gärna sina arbetslösa till det välmående Sverige.
Karis första jobb var som brevbärare i Stockholm och han minns att det var väldigt enkelt att sjukanmäla sig ifall man inte ville avbryta en fartfylld kväll. Det krävdes inga läkarintyg, det räckte att man ringde till en telefonsvarare före midnatt.
- Jag minns att någon gång på 1970-talet var sjukfrånvaron i den svenska bilindustrin 30 procent, nästan var tredje anställd var alltid sjukskriven. Det värsta som hade kunnat hända var om alla skulle ha kommit på sitt arbetsskift enligt schemat. Då hade till exempel inte Volvo kunnat placera hela arbetskraften inne i fabrikslokalerna på grund av platsbrist. Det här skulle i sin tur lett till facklig konflikt eftersom arbetsgivaren skulle garantera alla sina anställda jobb inomhus.
- På 80-talet infördes den andra karensdagen i Sverige. Då skojade man att den dåvarande finansministern borde ha belönats med nobelpris i medicin, så dramatiskt förbättrades folkhälsan i Sverige över en natt.
Hösten 1969 startade Sveriges Radio regelbundna sändningar på finska och Kari Lumikero var med från starten. Det blev enligt Kari ett Rundradion i miniformat, en bred mix av olika program. Sändningarna blev populära, saknaden efter information från både Sverige och Finland samt finsk musik var enorm.
- På den tiden kom och gick unga journalister från Finland. En dag dök det upp två unga herrar som studerade journalistik i Tammerfors. De behövde jobb, men det fanns arbete bara till en. Redaktionschefen beslöt att de unga männen fick turas om, varannan dag skulle de jobba som redaktör, varannan dag plocka disk i Radiohusets cafeteria. Alla var nöjda. Den ena av dem hette Matti Ijäs och blev senare en erkänd filmregissör.
Papegojan och Palmemordet
Utan den tigande papegojan hade den här intervjun aldrig gjorts.
Kari Lumikero har under sin journalistkarriär prövat på det mesta. Han har också råkat på godbitar av en händelse. En sådan är historien om en lite väl talför papegoja. Problemet var att när Kari och filmteamet dök upp hos papegojan och dess ägare, en svensk skådespelare, så vägrade papegojan att yttra ett enda ord. Den teg och bligade misstänksamt på filmteamet som efter många försök började packa ihop sin utrustning. Då råkade skådespelaren nämna att han hade gått i samma skola som Christer Petterson. Petterson satt då dömd för mordet på statsminister Olof Palme.
Kamerautrustningen togs fram på nytt och Kari fick en personlig och bra intervju med skådespelaren, som kunde berätta flera detaljer om sin forna skolkamrat.
- Utan den tigande papegojan hade den här intervjun aldrig gjorts. Petterson blev sedan befriad av hovrätten på grund av tekniska brister i bevisningen och den frustrerade Palmegruppen sitter fortfarande, nästan trettio år senare, och tittar på olika spår.
Sex årtionden av journalistik
Kari Lumikero har jobbat som journalist sedan slutet av 1960-talet. De senaste femton åren har han filmat och regisserat sina inslag själv. I dag är han pensionerad, men gör fortfarande lite radio och tv samt utbildar videojournalister.
Han ser tillbaka på sitt yrkesverksamma liv som spännande, men också lite farligt då och då.
- Jag har haft fördelen att jobba som journalist under guldåren då också finska medier hade råd att skicka ut folk till krishärdar för att agera den finska publikens ögon och öron.
- Det som oroar är den allt farligare miljö där utrikeskorrespondenter och krigskorrespondenter jobbar. Olika terroristgrupper har valt ut journalister som mål för deras aggression.
- Ifjol dödades 118 journalister i samband med deras yrkesutövning och inget tyder på att de blir färre framöver.
Kari Lumikero vill avsluta sitt sommarprat med en rolig historia eller loppukevennys som avslutar tians nyheter på MTV. Den handlar om en söt liten krokodil som en norsk sjöman tog hem till Finnskogarna. Som alla kan räkna ut blev den lilla söta krokodilen med tiden en stor, illaluktande best som upptog en hel våning i huset. Frun hade gett ett ultimatum, antingen flyttar krokodilen ut eller så flyttar hon.
Goda råd var dyra och den norska sjömannen blev mer än glad över att Kari och hans filmteam ville komma och göra en intervju. Han hoppades naturligtvis på publicitet och att någon djurpark skulle ta emot krokodilen.
Hur historien slutar får ni veta om ni lyssnar på Kari Lumikeros sommarprat.
Bland annat den här musiken spelar Kari Lumikero i sitt sommarprat:
Kari Lumikero sommarpratar i Yle Radio Vega den 23 juli kl 10.05 och 18.03. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.