Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Tidsfristen i Iran-samtalen närmar sig

Från 2015
Uppdaterad 28.06.2015 16:35.
Bildtext Tungvattenreaktor i Arak i Iran.

Senast den 30 juni skulle de två år långa samtalen om Irans atomprogram avslutas med ett avtal. Och från båda lägren intygar man sin önskan att få till stånd ett sådant. På söndagen meddelade parterna att tidsfristen skjuts upp med några dagar.

I måndags (22 juni) mötte Irans utrikesminister Javad Zarif sina brittiska, tyska och franska kolleger i Luxemburg. Samtalen rörde de sista dagarnas förhandingsrunda, som hålls i Wien. Zarifs ord efter mötet lät optimistiska, men visade också hur fastslåst läget är.

- Alla känner sig förpliktade att göra framsteg. Om vi accepterar realiteterna och går vidare utgående från vad vi kom överens om i Lausanne, så är chanserna stora att vi kan slutföra det här innan tidsfristen går ut. Eller några dagar efter fristen, tillfogade den iranske ministern.

- Båda sidor borde undvika överdrivna anspråk, tyckte Zarif också.

De senaste veckorna har Irans och västmakternas förhandlare tvistat intensivt om detaljerna i den slutliga överenskommelsen. Källor med insyn i samtalen uppger att parterna står långt ifrån varandra åsiktsmässigt. Men få tror att samtalen är på väg att kollapsa, och en uppgörelse kan mycket väl vara verklighet då tiden går ut.

Samtalen mellan Iran och den så kallade 5+1-gruppen (siffran står för de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd - USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien, plus Tyskland) har hållits i olika omgångar i nästan två års tid. Irans ambitioner på det nukleära området har länge väckt oro i omvärlden, men efter valet av Hassan Rouhani till president år 2013 kunde förhandlingar inledas.

Under 2014 gick två tidsfrister ut utan att nämnvärda framsteg hade gjorts. Men den samtalsrunda som i våras hölls i Lausanne kunde den 2 april krönas med ett ramavtal, som inte omfattar mer än en sida.

Där lovar Iran att begränsa sitt kärnprogram och ge omvärlden ökad insyn i det. Iran förbinder sig att skära ner på antalet centrifuger för anrikning av uran, som kan användas i produktion av energi men även till framställning av atombomber.

De andra förhandlarnas strävan är att Iran ska behöva mer tid - minst ett år - för att framställa så pass mycket uran att det räcker till en bomb. Och alla planer i den riktningen ska i det längsta förhindras genom täta inspektioner av de iranska anläggningarna, är det tänkt.

I gengäld ska de sanktioner som FN och västmakterna har infört mot Iran, och som har åsamkat landet stora ekonomiska problem, successivt hävas. Västmakterna har dock varnat för att sanktionerna kan återinföras omgående, ifall Teheran bryter mot avtalet.

Iran har utvecklat kärnkraft i tolv års tid, och oavbrutet vidhållit att det enbart sker i fredligt syfte. Med sin växande befolkning - närmare 80 miljoner invånare för närvarande - är energiförsörjningen av hög prioritet för landet.

De små, små detaljerna

Lausanne-överenskommelsen välkomnades i båda lägren. USA:s president Barack Obama såg den som ett uttryck för "historisk förståelse", som "gör vårt land, våra allierade och vår värld tryggare".

I Teheran drog jublande skaror ut på gatorna, och på TV lovade president Rouhani att "vända blad" när det gällde Irans internationella relationer.

Sedan april har en hord av diplomater och experter varit sysselsatt med att utvidga ramavtalet från Lausanne till ett mastigt slutdokument som med bilagor torde bli 40-50 sidor långt. Och som alltså ska stå klart senast den 30 juni.

- Varje ord i dokumentet är föremål för diskussion, och ibland också för bråk, intygade Irans biträdande utrikesminister Abbas Araghchi tidigare i juni.

Avtalet ska in i minsta detalj slå fast en exakt tidtabell för hur sanktionerna ska lättas, vilka steg Iran i gengäld ska fatta, samt vilka mekanismer som ska aktiveras i händelse att någondera parten bryter uppgörelsen.

Hårt mot hårt

En speciellt känslig fråga är FN:s atomenergiorgan IAEA:s befogenheter att inspektera Irans kärnanläggningar, i teorin även militära mål, för att få belägg för misstänkta aktiviteter. Den islamska republikens ledning motsätter sig bestämt sådana planer.

- Iran kommer aldrig att tillåta att utlänningar undersöker militära mål, dundrade landets högste andlige ledare ayatollah Ali Khamenei i maj. I förra helgen (20-21 juni) antog parlamentet i Teheran en lag som förbjuder utlänningar att inspektera ickenukleära militära anläggningar samt att intervjua vetenskapsmän med anknytning till atomprogrammet.

Hårda tongångar hörs också i USA. Efter Khameneis uttalande ansåg bland annat senator Bob Corker (republikan från Tennessee) att USA bör sätta hårt mot hårt. Corker säger till MSNBC att USA borde lämna förhandlingarna helt, om inte landets krav uppfylls till punkt och pricka.