Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

”Skattvrakets” hemlighet ännu inte avslöjad

Uppdaterad 21.12.2015 11:17.
Skeppets för.
Bildtext Skeppets för.

På lördagen avslutade dykarföreningen H2O från Helsingfors sitt en vecka långa dykarläger i Jussarövattnen. Dykarna samlade information speciellt kring det vrak som antas vara Hanneke Wrome, ett fartyg med guld ombord, som förliste i november 1468.

Hanneke Wrome var på väg från Trave hamn (numera Travemünde) till Reval, nuvarande Estlands huvudstad Tallinn. Upp till 240 människor dog då fartyget förliste utanför Jussarö i Västnyland.

I skeppet fanns guld ombord, 10 000 guldmynt och olika guldföremål.

Marina Andersson och Vesa Saarinen mäter en vrakdel.
Bildtext Marina Andersson och Vesa Saarinen mäter en vrakdel.

Yle Västnyland berättade i maj 2015 om vrakfyndet som dykaren och vrakletaren Rauno Koivusaari från Kotka gjorde.

Under de dykningar som gjordes i fjol bärgades olika föremål från vraket.

Dykarläger utanför Jussarö

Juha Lauro fungerar som kontaktperson för dykningarna och han vill inte med säkerhet säga att vraket som dykarna nu undersökt skulle vara Hanneke Wrome.

- Under århundraden har många fartyg gått under i de här vattnen. Det är inte heller vår sak att bedöma och fastställa vilka vrak det handlar om, säger han.

Det har påståtts att vissa vrakdelar skulle vara från Hanneke Wrome. Juha Lauro säger att det inte är alldeles lätt att veta vilka delar som hör till vilket vrak.

- Det finns vrakdelar från olika fartyg som ligger väldigt nära varandra eller till och med på varandra på havsbottnen, säger Juha Lauro.

Museiverket dyker i augusti

Forskare Minna Leino från Museiverket berättar att hon tillsammans med andra forskare bekantat sig med vraket.

- Vi besökte området i början av juni. Då hann jag dyka där endast en gång, eftersom väderförhållandena var dåliga och vår båt gick sönder.

Fören på skeppet.
Bildtext Fören på skeppet.

Leino säger att det ännu är omöjligt att bedöma huruvida vraket verkligen är Hanneke Wrome eller inte.

- Vi hoppas att vi kan fortsätta med vårt forskningsarbete i området i slutet av augusti, säger Minna Leino.

H2O samlar information

Jussarölägrets dykare har i en veckas tid samlat information om de vrakdelar som tros vara från Hanneke Wrome. Juha Lauro understryker att dykarna inte vidrör några delar och ingenting förs heller bort härifrån.

- Det är Museiverkets marinarkeologer, det vill säga yrkesmänniskor, som sedan försöker fastställa vrakdelarnas ursprung. Vi ger dem endast information.

Att fastställa exakt vilka vrakdelar som hör till vilket skepp kan ta länge, tror Lauro.

Mätningar och fotografering

Lauro berättar att dykarna har mätt vrakdelar, fotograferat och videofilmat dem.

- Vi rör alltså ingenting. Vi bara dokumenterar.

Dykarteamet gör sedan en fullständig rapport över sina iakttagelser. Den rapporten får Museiverkets marinarkeologer använda i sitt arbete.

Det är också marinarkeologerna som flyttar och rör på vrakdelarna.

Stor förening

H20:s dykargrupp bestod av sexton personer. Fjorton av dem var dykare. Under lägret hade dykarna två depåfartyg till sitt förfogande. Att ha flera depåfartyg eller stödfartyg har varit kutym på föreningens läger de senaste åren.

- Vi har det bra såtillvida, att vi har flera personer inom föreningen som kan hantera utrustningen ombord på båtarna, berättar Lauro.

Dykarföreningen H2O har drygt tvåhundra medlemmar. Föreningen har Helsingfors som hemort. Ända sedan föreningen grundades år 1979 har marinarkeologi varit starkt på agendan.

- Vi har en marinarkeologisk sektion som sköter det praktiska. Marinarkeologin ger en ny dimension i verksamheten.

Dykningar i en veckas tid

Lägerdeltagarna samlades vid Baggö hamn på söndagskvällen (21.6).

- Dykningarna började på måndagsmorgonen, berättar Juha Lauro.

Han berättar att vädret har varit rätt så bra för dykning i vattnen nära Jussarö. Det har inte blåst alltför mycket och hett solsken har inte heller gjort livet surt för dem som är ovan vattenytan.

- Vattentemperaturen har varit 6-8 grader, så det har varit lagom svalt.

Pekka Halkosaari och Juha Lauro utför mätningar. Timo Laaksonen fungerar som ljustekniker.
Bildtext Pekka Halkosaari och Juha Lauro utför mätningar. Timo Laaksonen fungerar som ljustekniker.

För de i teamet som jobbar ovanför vattenytan är det bättre om det är svalt väder.

- Det är ganska svettigt att jobba ovanför ytan.

Till och med 25 meter djupt

De djupaste ställen där H2O-dykarna har jobbat har varit omkring 25 meter.

- De grundaste ställena är endast cirka tio meter djupa.

Sikten under vattenytan var ganska dålig på vissa ställen under lägerveckan.

- Vinden vände under veckan och det betydde förstås att vågornas riktning också ändrade. Det gjorde att sikten var sämre på vissa ställen där vi dök, berättar Juha Lauro.

Nästa undersökningsobjekt öppet

Tidigare har dykare från H2O bland annat jobbat vid Lapurivraket nära ryska gränsen vid Virolahti, vid S:t Mikaelvraket nära Borstö i Skärgårdshavet och vid vattnen där slagen vid Svensksund utanför Kotka ägde rum.

- En av våra medlemmar har också deltagit i sökningen efter Vrouw Marias vrak.

Juha Lauro kan inte ännu säga var dykare från H2O nästa gång letar vrak.

- Under vinterns lopp fattar vi beslut om det, säger han.

Lägret avslutades på lördagskvällen (27.6).

Olika vrak finns uppräknade på den här webbplatsen.