Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Forska mer om Finlands farligaste djur"

Från 2015
Läkare Jarmo Oksi

Jarmo Oksi är överläkare för infektionssjukdomar vid ÅUCS, Åbo universitetscentralsjukhus, och har sett ett antal borreliospatienter i sina dagar.

- Det behövs absolut mer forskning om fästingar, fästingburna sjukdomar och borrelios. De faktiska fallen ökar, på tio år har borreliospatienterna fördubblats, och till exempel infektionspolikliniken här på ÅUCS får ta emot en hel del patienter med så kallad utbredd borrelios. De kan ha neurologiska problem, besvär med nerver eller leder, men ibland också hjärt- eller ögonbesvär, säger Oksi.

THL, Institutet för hälsa och välfärd, registrerar i dag mellan 1600-1800 fall av utbredd borrelios per år. De flesta, av ungefär 6000 fall årligen, sköts ändå inom öppenvården på ett tidigt stadium och många får inga symptom alls fast de har haft kontakt med borreliabakterien, utan utvecklar antikroppar utan att veta om det.

Borrelios behandlas med antibiotika

- Det är en myt att det skulle vara svårt att bli frisk från borrelios, säger Oksi bestämt. Om diagnosen är rätt blir patienten frisk utan problem, det botas med antibiotika. Sjukdomen kommer inte heller tillbaka, slår Oksi fast, men ungefär var tionde patient kan få vissa reaktiva symptom efter att bakterierna har dödats.

Förutom överläkare för infektionssjukdomar vid ÅUCS är Oksi professor i infektionssjukdomar vid Åbo Universitet och specialläkare i inre medicin och infektionssjukdomar.

- Diagnostiken är en flerstegsprocess. Först måste man se om sjukdomsbilden passar med borrelios. Sen testar man med ett enkelt blodprov ifall patienten har antikroppar mot borrelia. Om patienten har det, och neurologiska symptom, är följande steg ett ryggmärgsprov.

Sjukdomsbilden måste alltså stämma överens med resultaten från antikroppstesterna- och det är här som svårigheterna kan infinna sig.

Antikroppar mot borrelia utan att vara sjuk

Läkarna har nog blivit bättre på att identifiera borreliosrelaterade symptom, menar Oksi. Men det krävs att läkaren är påläst och bekant med sjukdomsbilden för borrelios. Man ska till exempel veta hur en infektion i nervrötterna beter sig. Det kan vara ett smärttillstånd som plötsligt börjar i en eller två lemmar, pågår en månad och återkommer i andra benet. Det är lite märkligt. När det gäller sådana symptom ska man vara vaken och ta de första antikroppstesterna.

- För det första måste läkaren förstås vara alert och ta de inledande enkla testerna. Men eftersom en del av befolkningen har antikroppar mot borrelia i blodet också annars, betyder inte ett positivt resultat automatiskt att patienten faktiskt lider av borrelios.

I Åboland har 5% av befolkningen antikroppar mot borrelia och på Åland har mer än var femte invånare utvecklat antikroppar. Det betyder att man kan hamna på fel spår om man börjar behandla borrelios, men patientens symptom egentligen beror på något annat, understryker Oksi.

Diffusa symptom besvärliga

Borrelios kan visa sig som ledvärk, muskelvärk, feber, nackstelhet, avdomnade händer och fötter och förkylningssymptom, men det är det många sjukdomar som gör.

- Till exempel trötthet, utmattning och en känsla av "dimma i hjärnan" är så allmänna och diffusa symptom att man inte automatiskt tar borreliosprov för det, säger Oksi.

Att inte veta, inte få svar, och inte bli tagen på allvar med sina problem är för många det värsta.

- Vad man ska göra med patienter med diffusa symptom som det inte genast hittas en förklaring till är en svår fråga, säger Oksi, allvarligt fundersam. Människan kan ha oräkneliga obestämda symptom och ibland hittar man ingen orsak, oberoende av hur mycket man undersöker saken. Men först måste förstås patienten söka sig till en läkare, och läkaren borde kunna bedöma om det då krävs laboratorieprov eller andra undersökningar.

Manar till försiktighet

- Jag tror inte att en patient med diffusa symptom stämplas som hypokondriker i första taget, säger Oksi, men det är ett faktum att alla mänskor har olika konstiga symptom. Hur allvarliga de sen är, och hur personen mår som helhet måste man sen bedöma. Det är en bra fråga om läkarkåren faktiskt kan möta de patienter som har diffusa symptom. Vet man hur man ska möta människan och diskutera med henne, och skapa sig en helhetsbild? Man borde fästa mer uppmärksamhet vid hur en läkare bemöter en patient med märkliga symptom.

När det gäller just borrelios finns det många som blir så frustrerade att de söker sig utomlands och tar tester till exempel i Tyskland.

- Här finns nog en stor fara, varnar Oksi. Om man har obestämda symptom, och det kanske har tagits borreliostest i Finland som visat sig vara negativa, men man ändå vill utreda saken mer, ska man vara på sin vakt med vad för slags test man tyr sig till.

- Det är inte till hjälp att få falska positiva resultat och börja behandla borrelios med massiva antibiotikakurer på basis av det. Det leder bara fel, och till krångliga vårdsystem som kan ta flera år. Man ska vara försiktig med testerna.