Jan-Otto Andersson: Till mitt syndaregister hör gruppen Kritiska ekonomer

Nationalekonomen Jan-Otto Andersson har alltid gått sina egna vägar. Han har kritiserat den borgerliga nationalekonomin och som ung lärare lyfte han fram radikalare alternativ.

Jan-Otto Andersson

Programmet är inte längre tillgängligt

- Många studenter väljer nationalekonomi för att de vill förbättra världen, minska svält och fattigdom, förhindra utsugning av jord och människor samt skapa trygghet och rättvisa.

- Men det första de får lära sig är att människorna är kalkylerande egoister och företagen känslolösa vinstmaximerare.

Jan-Otto Andersson hade själv svårt att välja om han skulle läsa nationalekonomi eller statskunskap som huvudämne vid Åbo Akademi i början av 1960-talet. Det blev nationalekonomi eftersom den ansågs svårare och eftersom Jan-Otto gillade tabeller och figurer.

Föreningen för inbördes beundran

- Studentlivet var mycket intensivt. Då studierna var så fria, kunde jag ägna mig åt kårverksamhet, diskussionsklubbar och körsång.

En klubb Jan-Otto blev invald i hette Society for International Affairs. Utomstående kallade klubben Society for Internal Admiration, det vill säga föreningen för inbördes beundran.

Som en reaktion mot ovanstående SIA uppstod SCIU, Students Club for International Understanding.

- Vi var en handfull internationalister som inspirerades av de nationella befrielserörelserna i tredje världen och i synnerhet av kampen mot apartheid i Sydafrika. Vi blev därför kallade ”nigger lovers”.

”Jag kan inte kalla mig ekonomist”

Det första jobberbjudandet kom från Stockholm, Jan-Otto blev forskningsassistent. Han blev också anställd som lärare i nationalekonomi för juridikstuderande.

Artikeln visade ju med all tydlighet att jag inte kunde nationalekonomi…

Studenterna skulle bland annat tenta en bok, Lipseys och Steiners ”Economics” där ett kapitel handlade om frihandelns fördelar framom protektionism. I korthet gavs ett exempel hur Per och Pål bytte hjortar och fiskar. Båda vann på att Per specialiserade sig på att jaga hjortar, medan Pål enbart ägnade sig åt att fiska. Författarnas slutsats var att ”detta motbevisar fullständigt doktrinen att handel innebär utsugning”.

Jan-Otto kunde inte hålla sig från att skriva en satirisk berättelse om Per som bytte hjortar mot Påls fiskar och i vilken Pål efterhand, på grund av olika så kallade dynamiska och externa effekter, kom i så dålig position att han måste sälja sig som slav åt Per. Också Jan-Otto avslutade sin berättelse med samma slutkläm som Lipsey och Steiner.

-Det här var också avslutningen på min karriär som lärare vid Stockholms universitet. Artikeln visade ju med all tydlighet att jag inte kunde nationalekonomi…

-Till mitt syndaregister hörde också att jag har startat gruppen Kritiska ekonomer. Vi sammanställde en tidskrift, Häften för Kritiska Studier. Den innehöll kritik mot den borgerliga nationalekonomin och presentationer av radikala alternativ som marxistisk teori och beroendeteori.

De kritiska ekonomerna måste efterhand lämna institutionen. Det var året 1968 just innan kårhusockupationen.

Jan-Otto säger i sitt sommarprat att han inte kan kalla sig ekonomist, i alla fall inte huvudströmsekonom. Han har varit med i organisationer som kallat sig kritiska ekonomer, radikala, postkeynesianska, evolutionära eller ekologiska ekonomer.

Politik, musik och en och annan sik

Jan-Otto Andersson har engagerat sig i mycket; antiimperialism, fred, internationell solidaritet. Han var också med om att grunda Vänsterförbundet.

- Så har jag varit lite av en missionär. Min dotter Janina påstår att hon fick sina gröna ideal för att jag läste högt för henne ur Richard Adams debutroman ”Den långa flykten” när hon var liten. Boken är en äventyrsberättelse som handlar om en flock vildkaniner, som hotade av människornas framfart, bestämmer sig för att bryta upp från sina ängar och söka sig en ny boplats.

I Jan-Otto Anderssons sommarprat handlar det också om hans intresse för musik. Jan-Otto är en ivrig körsångare som berörs av klassisk musik.

Du får också höra när Jan-Otto sjunger en sång som handlar om adoptivfarfar Otto Anderssons sommarställe Hemskär. I visan framkommer ytterligare ett av Jan-Ottos stora intressen:

”Kom till Hemskär, full av fiskar fjärden är. Vit skimrar siken, abbor’n står i viken. Gäddan lurar vid vattnets häll. Kom och fiska i solig kväll.”

Bland annat den här musiken spelar Jan-Otto:

Jan-Otto Andersson sommarpratar den 5 augusti kl 10.05 och 18.03 i Yle Radio Vega. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.

Här hittar du listan på Vegas sommarpratare 2015.