Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Serbiska dj:n Tijana T: Solen skiner alltid i diskotekets mörkaste vrå

Från 2015
Uppdaterad 01.07.2015 11:26.
Tijana T är Dj från Belgrad
Bild: Sebastian Bergholm/Yle

I och med kriget i Kosovo demoniserades serberna i Europa men i Belgrad gick unga män på klubbar för att slippa rycka in. Musiken spelar fortfarande en stor roll i landet då tiderna är hårda.

– Då jag var liten hade jag en morbror som samlade skivor, så när jag var fem år gammal kände jag till Einstürzende Neubauten, synth och noice, vilken var lite märkligt minns Tijana Todorovic.

Hon har precis dj:at på Flow i Ljubljana i två timmar, spelat ett energiskt, festligt, hypnotiserande och livsbejakande set, men har hur mycket tid som helst att tala om Belgrad, Jugoslavien, Milosevic och sin turbulenta uppväxt.

Tijana T är hennes artistnamn, hon är dj, musikjournalist, sångerska och tidigare också tv-stjärna i hemlandet Serbien.

– Mitt första alternativa musikval var Björk.

Uppväxt och krig

Serbien var en karg plats att växa upp på.

– Vi överlevde genom att låtsas som om det var normalt, men när jag ser tillbaka på livet och har träffat människor från andra ställen så inser jag hur annorlunda min uppväxt var. Det är nästan omöjligt att beskriva.

Då jag frågar om uppväxten så beskriver Tijana T Jugoslavien som ett socialistiskt konsumtionsparadis.

– Vi fanns inte bakom järnridån, marknaden var rätt fri.

Då Tijana var tio år bröt kriget ut i och med Sloveniens självständighetsförklaring och därpå följde Jugoslaviens upplösning, det förödande kriget mellan människorna i den gamla staten.

– Det krigades inte på serbiskt territorium, men kriget berörde Serbien direkt eftersom det bodde så många serber i Kosovo, Bosnien och Kroatien.

Kulturklipp video: Tijana T om klubbars betydelse i Belgrad - Spela upp på Arenan

Man kände av kriget i precis allting och livet var fattigt.

– Jag vet inte hur folk överlevde, föreställ dig hur det är då dina föräldrar har tre euro att klara sig på i månaden.

Att vardagslivet är i kris är ändå inget ovanligt får jag veta. Belgrad har förstörts typ 37 gånger berättar Tijana, antagligen världens oftast förstörda stad.

– Vi ligger mellan öst och väst och alla europeiska krig har alltid dragit över serbiskt territorium. Det har betytt att folk har lärt sig att hitta kraft att stå ut.

Plötslig fattigdom

Familjen Todorovic gick från att få inkomster från jobben som flygplansingenjör och ekonom med månadslön till att över en natt bli luspanka.

– Vi hade inga pengar alls och åt bönor och potatis i två år. Jag kan ännu inte äta bönor, säger hon.

Man minns Milosevic regim främst som en diktatur, men också ännu under hans tid fanns det kvar ett statligt kulturstöd.

– Mycket hände kulturellt. Man kunde se galna reportage om death metal på statlig tv. Farmödrar tittade på sådant.

Jugoslavien hade ett fint utbildningssystem och ännu i Serbien höll staten upp det här gamla bildningsidealet.

Tijana T dj:ar i Ljubljana
Bild: Sebastian Bergholm/Yle

– Det var inte coolt att lyssna på popmusik och Belgrad var en superhäftig stad, men en stark new wave våg och sådan musik sålde. Avantgarde och underground ansågs vara pop.

Att känna till Depeche Modes album var allmänbildning.

Kapitalismen och kulturell åderlåtning

Med demokratin och kapitalismen förändrades allting och det kulturella utbudet började handla om att göra pengar och media förändrades också.

Idag är situationen mycket sämre än då jag växte upp, berättar hon. Den genre som planterades i folk är turbofolk och den dominerar fortfarande.

– Min uppväxt var både fattig men kulturellt rik.

Nätet räddade oss

Det finns fortfarande en viss öppenhet kvar för musik med konstnärlig kvalitet, men den publiken avtar hela tiden.

– Internetgenerationen är mera underground än de som följer traditionell media.

De som vuxit upp på internet följer med olika subscener överallt i världen. Social media räddade oss, eftersom människor aldrig skulle ha hört någon sådan musik annars och statens kulturbudget är lika med noll får jag veta.

Skivaffärerna lyser med sin frånvaro i Belgrad.

– Privata initiativ gör att saker överhuvudtaget händer och det finns ingen musikdistribution så också illegal nerladdning och piratkopior under 1990 och 2000- talet höll den alternativa musiksmaken vid liv.

Idag vill Tijana T fortsätta allmänbilda, spela musik som hon vill att folk skall höra.

Personlig kris

Hennes karriär är en följd av olika sammanträffande, hon har kastat sig över varje möjlighet som erbjudits henne.

Att vara dj har också varit en form av meditation.

– Då jag slutade på tv kände jag mig nedstämd och hela den serbiska närhistorien kom tillbaka till mig. Att mixa låtar och få folk att dansa var min räddning.

Idag kallar Tijana T dj-skapet för sitt jobb och hon spelar överallt i Europa.

– Jag är bra att paketera obskyra saker på ett sätt som får människor att uppleva att de känner igen det och vill dansa till det.

Det är nödvändigt att klubba

Klubbkultur beskrivs ibland främst i termer av hedonism, njutningssökande. Under krigsåren blev klubbarna en trygg hamn för många människor berättar Tijana T.

Programmet är inte längre tillgängligt

– På 90-talet var det oerhört viktigt att kunna gå på fester och lyssna på musik.

Människor hoppades på en bra framtid, men visste inte om framtidens skulle komma.

– Unga män försökte fly armén, alltså undvika krig genom att stanna uppe och dansa på klubbar nätterna igenom. De gick aldrig hem så då rekryterarna försökte hitta pojkarna så var de inte hemma.

Serbien bombades och många tusen människor dog i flygräderna, något som inte kallas terrorism inflikar hon sarkastiskt.

– Det var utegångsförbud så klubbarna öppnade på dagen, varenda fucking dag. Unga människor fick gå in på klubbarna, de gick dit då skolorna ändå inte var öppna.

Det här sitter i, att gå ut är inte ett nöje. Det är ett imperativ funderar Tijana T. Man går ut på veckoslutet och kollar vad dj:n har för sig. Då läget i landet igen är tufft så får klubbarna igen en social betydelse.

– De är fortfarande en plats där man kan glömma vardagen.

Braindrain

Många unga lämnar landet och för dem som stannar är den här kulturen allt viktigare.

Många klubbar arbetar hårt på sitt program och utbud, så Belgrad är en spännande plats. Publiken låter som på Tavastiaklubben. Folk står och kollar på vad man gör med kritisk blick.

Eftersom landet befinner sig mellan öst och väst så har vissa arrangörer blickarna mot Berlin, andra mot Istanbul.

– Det handlar inte om hedonism i Serbien, som är ett tufft ställe. Man måste vara hård för att klara sig och om man är normalt sensitivt funtad så kan klubben utgöra en miljö där man kan existera mera fritt.

Den sociala aspekten av att träffa människor är viktig. Genom människorelationer blir mycket kreativt till i Serbien, då så få saker annars fungerar bra i landet.

Tijana T:s eget artistskap är en fortsättning på det hon gjorde som musikjournalist, att bilda folk om musik.

Uppskattar den egna kulturen

Hon vill i framtiden spela mera musik från sin egen kultur då hon spelar ute i Europa. Det innebär att gräva i landets musikhistoria men också samarbeta med dem som gör musik.

– Det är ett stort ansvar och jag inser att det är så mycket som är på gång i Serbien, men också om stilen påminner om västerländsk elektronisk musik så är vibben, känslan väldigt annorlunda.

Tysk och brittisk elektronisk musik handlar mera om produktion än om den storyn som artisten vill berätta eller förmedla, säger Tijana T.

Den marknad som fanns i det gamla Jugoslavien är försvunnen idag och en infrastruktur mellan de gamla Jugoslaviska områdena finns inte. Det betyder att det kulturella utbytet är rätt minimalt.

Det skulle vara bättre om vi skulle samarbeta och kommunicera, eftersom vi har så mycket gemensamt kulturellt.

Tijana T
Bild: Sebastian Bergholm/Yle

Tufft för artister

Det är dyrt att leva i Serbien idag, matpriser kan vara på Västeuropeisk nivå, medan lönerna är otroligt mycket lägre.

– Hur skall artister ha råd att investera i musikutrustning, skivor eller datorer i en sådan situation, frågar sig Tijana.

Det finns inga organisationer som arbetar för artisters rättigheter, knappt någon media eller en infrastruktur som skulle göra det lite lättare att komma ut.

Att tävla med artister i England eller Tyskland är omöjligt, vilket man borde minnas då man bedömer den serbiska scenen och populärkulturen.

–Det är så otroligt tufft här att allting som kommer härifrån borde värderas miljoner gånger högre än motsvarande saker som kommer från de mera rika delarna av världen.

Demonisering

– Vi serber har tyvärr lärt oss att skämmas för vår kultur, vi har uppfattningen att det som kommer från vårt land inte är bra nog, att vi inte är en del av den civiliserade världen.

Efter kriget i Kosovo demoniserades serberna, enbart de ansågs vara skyldiga till de fruktansvärda händelser som ägde rum.

– Vår självuppfattning kommer från det här europeiska perspektivet. Vi fick inte resa och det kändes som om vi skulle bestraffas för evigt. Vilken annat folk har dömts så hårt?

Tijana Todorovic konstarerar att politik är som det är, och vad som än hände i kriget så var det de i makten och inte folket som bar ansvar.

– Men i slutändan är det folken som straffas och skäms.

Då Tijana T genom sitt artistskap har rest omkring i världen har hon själv slutat skämmas och insett att det finns mycket fint i det egna landet.

– Trots att livet är tufft och Serbien inte är ett bra ställe att bo på på många sätt så försöker jag lyfta fram de goda sidorna som är många. Alla känner till det dåliga.

A Night in Belgrade with Tijana T - Exclusive Mixtape for The Guardian

Hör Tijana T i Radiohuset måndag den 6.7

Mer om ämnet på Yle Arenan