Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Lupiner ger sura miner

Från 2015
Uppdaterad 01.07.2015 13:52.
Lupiner

Lupiner, jättebalsaminer och vresros är vackra växter i vår natur, men de är främmande växter, som borde bekämpas. Det har man gjort redan i tiotals år i Finland, men resultaten rinner ut i sanden då man saknar kontinuitet.

Det är närapå omöjligt att utrota de flesta permanenta främmande arterna. Det är lättare och kostnadseffektivare att bekämpa spridningen, men inte ens det lyckas bra i Finland.

Leena Lehtomaa
Bildtext Leena Lehtomaa.

Leena Lehtomaa, överinspektör vid Egentliga Finlands NTM-Central, har varit med om flera kampanjer mot främmande, invasiva arter i kommunerna i sydvästra Finland, det vill säga arter som tränger undan de ursprungliga arterna. Men då projekten tagit slut har kommunernas pengar och krafter för det mesta också tagit slut.

- Man borde inte få avsluta arbetet. Jag besökte i går ett ställe i Lundo där vi bekämpade jättelokan, och jag var nog ganska deppad då jag såg det, berättar Lehtomaa. Men det gäller att vara positiv och tro att vi gör nytta.

På kartan över platser med främmande, invasiva arter finns tusentals små bollar. Lehtomaa är ändå glad över att Åbo stad har fortsatt bekämpa arter, särskilt jättelokor.

- Där ser man konkreta, positiva resultat, säger Lehtomaa. Också byaföreningen i Tykö har varit aktiv med att bekämpa jätteslide.

Jätteloka
Bildtext Jätteloka.

Än kommer folk på talko

Ett av problemen är att man känner till problemet, men det finns ingen som är ansvarig för att bekämpa de främmande arterna. I dag är det frivilliga, byaföreningar och naturskyddsföreningar som bekämpar växterna på talko.

Pargas naturskyddsförening sköter sedan i fjol om Sandvik naturskyddsområde, där ett tiotal frivilliga har ställt upp varje gång. Följande talko där hålls tisdag 7.7.

- Vi har slagit gräs för att återställa ängar och en hassellund, berättar Henrik Wrede från naturskyddsföreningen, men lupinerna är sega. Egentligen borde de grävas upp. Det är ett evighetsarbete.

Naturskyddsföreningen har redan i många år också ordnat vasstalko vid Lenholmens naturskyddsområde, men där har intresset dalat. Senast var det bara några frivilliga på plats för att skära vass. Följande vassbekämpningskvällar är onsdag 1.7 och torsdag 2.7 kl.17.

Vresros.
Bildtext Vresros.

Markägaren får större ansvar

- Nu är en lagändring på gång, där man tydligare kräver att också markägaren tar sitt ansvar för att bekämpa främmande arter, berättar Lehtomaa.

Och det är meningen att alla finländare ska hjälpa till. Skyldigheten att rapportera om främmande arter ska gälla medborgare, myndigheter och forskare.

- Det skulle vara bra med en kampanj liknande "Ett skräp om dagen", säger Lehtomaa. Du gör mycket nytta om du under sommaren tar bort en främmande växt varje dag.

Främmande arter anses vara ett av de allvarligaste hoten i världen mot den biologiska mångfalden. Av Finlands cirka 160 invasiva främmande arter är nästan 30 växter.

En definition på främmande arter är "arter av organismer, såsom prydnadsväxter, vilt, vattenorganismer, sjukdomsalstrare eller skadegörare som spritt sig till nya platser via människor. I den nya livsmiljön kan dessa för oss främmande arter förändra omgivningen, tränga undan ursprungliga arter, sprida sjukdomar eller orsaka skada på till exempel odlingsväxter eller skogsbruket".

Jättebalsamin
Bildtext Jättebalsamin.

Några extremt skadliga och skadliga främmande arter i Finland:

  • Jättelokor, jättiputket, Heracleum persicum
  • Vresros, kurtturuusu, Rosa rugosa
  • Jättebalsamin, jättipalsami, Impatiens glandulifera
  • Lupiner, lupiinit, Lupinus
  • Parkslide, japanintatar, Fallopia japonica

På webbplatsen www.vieraslajit.fi kan du (på finska) se hur främmande invasiva arter har brett ut sig.
På webbplatsen www.arterna.fi hittar du mera information om växter också med deras svenska namn.