Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

En solskenshistoria – om än kort

Från 2015
Jenni Klippa och Ragni Enlund dricker kaffe i solen

Ragni Enlund 93 år fick en kaffestund i solen tillsammans med hemvårdare Jenni Klippa den här sommaren. En händelse som i den finländska hemvården är ovanlig, men inte unik. I själva verket är det Ragni Enlunds andra utomhusvistelse den här sommaren.

Ragni Enlund är alltid hemma. Vid fyllda 93 år har det sociala livet krympt ihop. De flesta i den gamla umgängeskretsen finns inte längre kvar i livet och när man är över nittio kastar man sig inte ut i svängen på nytt.

Ragni Enlund är klient inom hemvården i Helsingfors
Bildtext Ragni Enlund funderar på om hon vill gå ut

Första gången jag träffar Ragni Enlund är i mars när jag får följa med hemvårdare Jenni Klippa på hembesök.

Nu är sommaren här och hemvårdare Jenni Klippa har äntligen lite tid över för att ta ut Ragni Enlund i solen. Men nu är Ragni inte alls pigg på att gå ut.

Ännu för några år sedan var hon en aktiv åldring som promenerade runt Tölöviken varje dag, berättar hennes dotter.

Det krävs en hel del övertalning för att hon skall ge med sig. Till sist går hon med på en sväng ut på innergården. Men bara för att reportern skall få sin solskensbild.

- Jag går inte ut längre. Jag vill inte. Jag behöver inte sköta mig längre. Varför skulle jag behöva det?, säger Ragni Enlund.

Det är fallet med många klienter inom hemvården i dag. Hemvårdens motionsplaner och frivilligarbetare till trots vill många av de gamla inte gå ut. Det handlar mycket om rädslan att falla berättar Jenni Klippa. Men också om vana.

Jenni Klippa är hemvårdare i Helsingfors
Bildtext Jenni Klippa är hemvårdare i Helsingfors

- När man varit inne tillräckligt länge blir tröskeln att gå ut bara högre och högre, säger Klippa.

Alla gamla vill inte gå ut

Jenni Klippa säger att man grovt kan indela klienterna i två grupper. De som alltid motionerat och fortsatt med det även som gamla och den gruppen som aldrig går ut.

- Det är nästan antingen eller, säger Klippa.

Av alla klienter som fick regelbunden hemvård på våren 2015 var det bara 16 procent som varit ute alla dagar. Hela 28 procent hade inte varit utanför sitt hem på en månad, enligt siffror från Institutet för hälsa- och välfärd THL.

Ragni Enlund går mycket försiktigt. Den asfalterade innergården är ett ojämnare underlag än golven i lägenheten. Men väl placerad i trädgårdsstolen med kaffekoppen framför sig ser hon rätt nöjd ut.

Jenni Klippa och Ragni Enlund dricker kaffe i solen

- Här brukade vi sitta mycket i tiderna. Vi mammor rökte och barnen lekte. Här var fullt med barn på den tiden, säger hon.

Vi skrattar lite åt vad folk skulle tänka i dag om mammorna stod vid sandlådekanten och rökte. Tiderna förändras.

Hemvårdens tidsbrist håller gamla inne

Jenni Klippa har jobbat i drygt ett år inom hemvården. Före det jobbade hon med åldringar inom anstaltsvården. Hon säger att hon inte gjort något liknande som den här kaffestunden tidigare.

Inom hemvården finns inte den tiden. Eller uttryckt på ett annat sätt, de resurserna. Mängden klienter och personal styr vad man hinner med.

Fler får hemvård

  • År 2014 fick 72 531 personer regelbunden hemvård
  • 20 % av dem har en minnessjukdom
  • Klientantalet har ökat med 35 % mellan åren 2011- 2013

- Det kunde kanske vara möjligt att planera arbetet så att man hinner gå ut. Den friheten finns. Jag har äldre kolleger som lyckas med det. Men det är alltid bort från något annat, säger Jenni Klippa.

Jenni Klippa berättar att tiden hon spenderar hos en klient varierar från 10 minuter till 90 minuter enligt de avtal klienterna har. – Vad man hinner med på 10 minuter? Man hinner ge ett glas vatten och medicinerna, säger hon.

Nivån på hemvården ökar inte

Statens revisionsverk konstaterade redan för fem år sedan att hemvården inte har tillräckliga resurser i förhållande till de målsättningar man har för vården.

Det har lett till att man tvingats försämra kvaliteten på servicen. Revisionsverket räknar upp exempel på att serviceutbudet skurits ner, att kraven för när man får vård blivit strängare och att besökstiden hos klienterna blivit kortare.

Sedan revisionsverkets granskning har lagen om äldreomsorg trätt i kraft men problemen som statsrevisorerna räknar upp 2010 finns kvar.

Ragni vill återse barndomshemmet

Ragni Enlunds barndomshem i Kyrkslätt
Bildtext Barndomshemmet i Kyrkslätt

Ragni Enlund kommer från Kyrkslätt. Barndomshemmet i Lappböle, som Ragnis far byggde 1916 blev sedermera familjens sommarställe.

Dit skulle hon gärna åka så ofta det går. Men Ragni går inte ut på egen hand längre. Att ta sig till Kyrkslätt utan hjälp är uteslutet.

När jag träffar henne och hemvårdare Jenni Klippa i mars blir det tal om barndomshemmet och de börjar planera en utfärd till Kyrkslätt.

Men om hemvården får göra sådana utfärder är inte helt säkert. Visserligen har hemvården – om tiden finns – rätt att ta ut sina klienter på utfärder. Men att korsa en kommungräns från Helsingfors till Kyrkslätt är det tveksamt om byråkratin tillåter.

Den osäkra utfärden till landstället blir av den här sommaren i alla fall. Ragni Enlunds dotter som bor i USA kommer på besök i början av sommaren och tar med sig mamma till stugan. Som hon brukar göra varje år.

- Vi satt på trappan. Det var skönt. Det är förmiddagssol där, säger Ragni Enlund.

Ragni Enlund på besök i barndomshemmet i Kyrkslätt
Bildtext Ragni Enlund på besök i barndomshemmet

Utfärden till Kyrkslätt var första gången Ragni kom utanför sin ytterdörr det här året. Kaffestunden på bakgården blir andra gången Ragni är ute det här året.

Gamla får inte tillräckligt med motion

Diskussionen om åldringars rätt och möjlighet att komma ut är inte ny. Den har först redan före institutionsvården började avvecklas och ideologin om att äldre mår bäst hemma tog vid.

Men det handlar inte bara om att komma ut. Den åldrande befolkningen får inte tillräckligt med motion. Det är endast några få procent av pensionärerna som motionerar tillräckligt enlig de olika statliga rekommendationer som finns om motion för uthållighet och muskelkondition.

Rekommendationen om uthållighetsmotion skulle enkelt uppfyllas med en daglig promenad ute.

Jenni Klippa tar en promenad med Ragni Enlund

I Ragnis motionsavtal står att hon skall göra stolövningar, alltså upp och ner i en stol. Dessutom står det inskrivet att hon skall gå på promenader, antingen inne eller ute. Ragni Enlund själv rynkar på näsan när hon hör detta. – Ute, fnyser hon.

Vem tar ut de gamla?

Det är främst stödpersoner som går ut med de gamla, inte hemvårdarna. Helsingfors stad har långtidsarbetslösa som hjälper hemvården med att gå till affären, hälsocentralen eller ut på promenad med de gamla.

Ragni Enlund skall börja få besök av en stödperson som går ut med henne några gånger i månaden.

I Helsingfors där Ragni Enlund får hemvård hade 29 procent av klienterna inte varit utomhus (ute eller på balkongen) alls under den veckan på våren 2015 då mätningen gjordes.

I hela landet var det endast 16 procent av dem som fick regelbunden hemvård som varit ute alla dagar under våren 2015. Hela 28 procent hade inte varit utanför sitt hem på en månad.

Ragni Enlunds familj bor över världen. Hennes dotter har bott i USA i många år redan. Men hon besöker Finland och sin mamma tre gånger i året.

Ragni Enlund med sina barnbarnsbarn
Bildtext Ragni Enlund har barnbarnsbarnen på besök

Också barnbarnen kommer på besök regelbundet så Ragni får träffa sina barnbarnsbarn.

Åldringar hemma allt längre

Trenden att flytta äldrevården från institutioner till hemmen har lett till att allt äldre personer bor hemma. De behöver också allt mer hjälp. Det betyder täta besök, flera gånger om dagen, från hemvården.

I Helsingfors där Ragni Enlund bor gjorde hemvården 2,5 miljoner besök är 2014. Det till 6 000 klienter.

I hela landet gjorde hemvården i fjol drygt 27 miljoner hembesök.

De här siffrorna kommer från THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) årliga statistik. Här räknas endast de personer som fått hemvård eller hemsjukvård minst en gång i veckan.

Hemvården sparar inte – i princip

Hemvården i Finlands största kommun Helsingfors har klarat sig utan personalnedskärningar. I själva verket har man blivit 50 vårdare fler sedan år 2011.

Juha Jolkkonen är avdelningschef vid Helsingfors social- och hälsovårdsverk.
Bildtext Juha Jolkkonen har ansvar för hemvården i Helsingfors

Samtidigt har produktiviteten inom hemvården ökat. Kostnaderna har alltså minskat samtidigt som prestationerna från personalen har ökat.

Det förklarar Juha Jolkkonen som är avdelningschef på Social- och hälsovårdsverket vid Helsingfors stad. För mindre pengar sköter man om fler äldre. Och effektivitetskravet kvarstår.

- Vi har ett allmänt produktivitetsmål inom Helsingfors stad på 1 procent per år. Det betyder att vi borde kunna producera servicen minst en procent mer produktivt än året innan. I praktiken ökar ju servicebehovet för de äldre och då innebär det att våra resurser inte ökar i samma takt som servicekraven, säger Juha Jolkkonen.

Var femte kvinna som fyllt 80 år i Finland känner sig ensam. Lika många är socialt passiva och endast var tredje upplever sig ha en god livskvalitet. Mer än varannan av dem som är över 80 år har svårigheter att gå och var tredje har fallit under det gångna året.

Det är som Ragni Enlund säger: Så går det när man lever för länge. Men faktum är att allt fler lever länge. Mycket länge.

Äldre befolkning – äldre personal

I samma takt som befolkningen åldras åldras också personalen inom den personaltunga social- och hälsovårdsbranschen. Branschen har en äldre personal än medeltalet inom andra branscher. Närmare 40 procent är över 50 år.

Arbetskraftsbristen speciellt inom åldringsvården börjar vara så akut att inte ens ökad utbildning kan råda bot på den. Det varnar statens ekonomiska forskningsinstitut VATT för i sina beräkningar.

Enligt statistikcentralens prognos är var femte invånare en åldring i över 30 kommuner inom bara 15 år. Vem som då skall sköta om dessa åldringar är ett frågetecken.

När personalen tryter är det, det lilla extra som ryker först. Då är minsta lilla kaffestund i solen ett minne blott.

I den politiska diskussionen lyfter man gärna fram hemmets trygghet som den viktigaste punkten i en god ålderdom.

I praktiken betyder hemvård redan nu att ensamstående äldre isoleras från det övriga samhället i sina hem. Servicen kommer till den äldre i form av mat och sjukvård. Den gamla åker kanske taxi mellan dagverksamhet och hemmet. Men övrig kontakt med samhället finns inte.

Ragni Enlund på väg in igen
Bildtext Dags att gå in igen

Ragni Enlund har druckit upp sitt kaffe och solen har gått i moln. Hon stiger upp och tar några försiktiga steg på innergårdens ojämna asfalt.

Jenni Klippa bjuder henne armen att stöda på men Ragni viftar bort den. Det här klarar jag själv, säger hon bestämt och går de några stegen tillbaka till trapphuset och hissen med bänk.

När Ragni Enlund får komma ut nästa gång är osäkert. När hon vill gå ut nästa gång är ännu mer osäkert. Men hennes dotter kommer på besök igen i augusti.

Källor: Ragni Enlunds dotter Gunilla Jainchill, THL, Harriet Finne-Soveri, Helsingfors stad social- och hälsovårdsverket, TEM, VATT, Yle Vanhusvahti,