Manliga friluftslekar: Gå på lien

De lekar som presenteras idag har lite olika syften. "Gå på lien" förklarar sig själv. När man "går på tiljan" ska man visa att man inte är berörd av det man druckit. Att "gå på skakokäppar" är ungefär som att gå på styltor.
Gå på skakokäppar
Förrän man begynte gå på styltor övade man sig på att gå på skakokäppar, som är ungefär 30-50 cm långa. Dessa käppar användes som ett slags krok mellan skacklarna och en arbetssläde som man brukade köra jord med. Man stöder ena ändan mot marken, håller med ena handen i andra ändan samt ställer foten mot krökningen. Man använder två stycken samt försöker gå utmed marken, stående på skakokäpparna.
Gå på lien
En ostruken lie, d.v.s. ovass, ställdes att stå på marken med skaftet lodrätt uppåt och man håller i det med en eller två händer. Det gäller nu att barfota gå långsamt fot för fot över liens egg från ena ändan till den andra. Stiger man rakt på går allt bra, men stiger man snett, kan det hända att man skär sig.
Gå på tiljan
Vid dryckeslag brukar man visa, att man inte är berörd av det man druckit. Man skall då gå på golvet fot för fot på en golvspringa, d.v.s. mellanrummet mellan två golvtiljor. Leken kallas också ”dansa på skarven”.
Stundom gäller det att gå baklänges, om man vill visa sig vara riktigt nykter. Vinglar man något är man ”pirum”, är det något svårare att gå är man ganska full men kan man inte gå är man ”svinfull”.
Det gäller att inte vingla för då får man inte mera att dricka. Ibland skall man hoppa två gånger på var fot, liksom dansa framåt medan de andra trallar eller sjunger en melodi. Om man inte hålls på skarven, heter det att man ”dabbar” sig.
Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954.