Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

Manliga friluftslekar: att tackla

Från 2015
Manliga friluftslekar - Spela upp på Arenan

I dagens artikel om manliga friluftslekar handlar det mycket om att klänga sig fast i stångar av olika slag.

En man leker leken "stiga upp med stången". Bilden är tagen 1935 i Bromarf, Rilaks.
Bild: Maximilian Stejskal 1935, med tillstånd av Svenska litteratursällskapet/Folkkultursarkivet

Stiga upp med stången

En person lägger sig på rygg på marken och trycker ena ändan av en 3-5 m lång stång hårt mot bröstet. Armarna är korslagda över stången. Den andra ändan av stången pressas mot marken eller är instucken i någon liten upphöjning i marken. Den övre ändan av stången får sticka något över axeln. Det gäller nu att resa sig upp i stående ställning utan hjälp av armarna. Fötterna måste dras bakåt under ryggen så långt som möjligt. Ibland får en annan person trycka ned andra ändan av stången mot marken.

En man klättrar uppför en sluttande stång utan att använda benen som hjälp. Bilden är tagen 1930 i Sund, Åland.
Bild: Maximilian Stejskal 1930, med tillstånd av Svenska litteratursällskapet/Folkkultursarkivet

Ibland har man ingen stång, utan man ligger på rygg på marken med armarna på bröstet i kors. Det gäller nu att resa sig upp i stående ställning utan att böja knäna.

En man har klättrat upp i en flaggstång. Bilden är tagen 1931 i Närpes, Näsby.
Bild: Maximilian Stejskal 1931, med tillstånd av Svenska litteratursällskapet/Folkkultursarkivet

Tackla

Man brukar klättra upp för flaggstänger, som kan vara ungefär 25 alnar höga, raka och av olika tjocklek. Det är mycket vanligt att klättra upp för träd. Det kallas att ”tackla”. Ibland brukar man klättra uppför en stång utan tillhjälp av benen. Det kallas att ”slättackla”.

Man har på landet stundom speciella klätterstänger, som är 10-50 cm tjocka och 4-8 m höga. De är något nerstuckna i jorden så att de står stadigt. Ibland har man ett stycke från toppen en tvärslå, där man får vila sig en stund, förrän man anträder nedfärden.

På Boe gård i Borgå socken brukade baron Standertskjöld hissa upp ”papyrosser”, mössor eller något annat föremål. Den som kunde, fick klättra upp och ta ner föremålet från klätterstången.

Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954.

Manliga friluftslekar