Manliga friluftslekar: att tackla

I dagens artikel om manliga friluftslekar handlar det mycket om att klänga sig fast i stångar av olika slag.
Stiga upp med stången
En person lägger sig på rygg på marken och trycker ena ändan av en 3-5 m lång stång hårt mot bröstet. Armarna är korslagda över stången. Den andra ändan av stången pressas mot marken eller är instucken i någon liten upphöjning i marken. Den övre ändan av stången får sticka något över axeln. Det gäller nu att resa sig upp i stående ställning utan hjälp av armarna. Fötterna måste dras bakåt under ryggen så långt som möjligt. Ibland får en annan person trycka ned andra ändan av stången mot marken.
Ibland har man ingen stång, utan man ligger på rygg på marken med armarna på bröstet i kors. Det gäller nu att resa sig upp i stående ställning utan att böja knäna.
Tackla
Man brukar klättra upp för flaggstänger, som kan vara ungefär 25 alnar höga, raka och av olika tjocklek. Det är mycket vanligt att klättra upp för träd. Det kallas att ”tackla”. Ibland brukar man klättra uppför en stång utan tillhjälp av benen. Det kallas att ”slättackla”.
Man har på landet stundom speciella klätterstänger, som är 10-50 cm tjocka och 4-8 m höga. De är något nerstuckna i jorden så att de står stadigt. Ibland har man ett stycke från toppen en tvärslå, där man får vila sig en stund, förrän man anträder nedfärden.
På Boe gård i Borgå socken brukade baron Standertskjöld hissa upp ”papyrosser”, mössor eller något annat föremål. Den som kunde, fick klättra upp och ta ner föremålet från klätterstången.
Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954.