Miljövänlighet premieras - men inte alltid av kunden

Årets mest miljövänliga lantbruk finns i Hyvinge. Det är Khehtilä gård, som ägs av Markus Eerola och Minna Sakki-Eerola, som enligt prismotiveringen bidrar till skyddet av naturen och Östersjön på ett övergripande sätt.

Lantbrukarparet har på sin åkerareal på 340 hektar använt gödsel, återvunnit näringsämnen och upprätthållit skyddszoner på ett sådant sätt att det förhindrat näringsämnen att spridas till vattendragen.

På gården odlas bland annat höst- och vårvete, havre, korn, ärter och bovete. I gårdscaféet säljs huvudsakligen ekologiska produkter.

Markus Eerola, tidigare verksam som glaskonstnär, och Minna Sakki-Eerola, tidigare verksam som textilkonstnär, är den åttonde generationens odlare på gården.

Priset delas ut av WWF Finland och lantbruksproducentorganisationerna MTK och SLC. Tävlingen gäller såväl ekologiska gårdar som gårdar som producerar grödor på konventionellt sätt.

Tävlingen fortsätter med att den segrande gården är med och tävlar om hela Östersjöområdets mest miljövänliga gård - alla nio Östersjöländer deltar.

WWF: Konsumenter inte redo att betala

WWF skriver på sin tävlingssida att konsumenterna tyvärr ännu inte är redo att betala tillräckligt för mer miljövänliga lantbruksprodukter.

Därför krävs det aktivitet och frivillighet av odlarna, säger WWF. Priset aktiverar odlare att söka lösningar som främjar särskilt vattendragen.

Kunden inte helt konsekvent

Ekologisk odling förknippas med miljövänlighet, och produktionen av ekologiska produkter ökar sakta i Finland och resten av Europa.

Det finns numera över 4 300 ekoproducenter mot knappa 50 år 1985. Marknadsandelen av all livsmedelsförsäljning är cirka 1,7 procent.

Men ekologisk odling - och också konventionell odling med miljövänliga extraåtgärder - gör produkterna dyrare, och det är priset som har begränsat tillväxten under de senaste åren. Mellan 2010 och 2012 ökade produktionen snabbare än under de senaste två åren.

Många säger att de gärna köper garanterat miljövänliga produkter, men vänder sedan stegen mot lågprisbutiker.

I fjol uppgick den totala ekologiska spannmålsskörden till 103 miljoner kilo, vilket är 14 procent mer än året innan. Det är ändå bara 2,5 procent av den totala spannmålsproduktionen i vårt land.

Åtta procent mer ekologiskt kött producerades 2014 jämfört med året innan - i fråga om kött är det ofta problem för gårdar att hitta slakterier som tar emot mindre mängder kött.

Det är alltjämt fråga om mindre än en procent av all köttproduktion.

Grisköttsproduktionen krympte, men växte däremot i fråga om nöt, får och fjäderfä. På julen vill finländare dock ha ekoskinka.

Produktionen av ekomjölk ökade med knappt två procent och av ekoägg med en procent under fjolåret.