Pasi Pennanen – mannen bakom superelbilen

Ingenting är omöjligt, säger Ekenäsbon Pasi Pennanen som tagit sig an det omöjliga. Han vill få slut på världens avgasutsläpp.

Skumpakorkarna har flugit de senaste åren då han har uppfunnit något som ännu är hemligt men som ska förändra elbilsmarknaden.

Han har dessutom satt in uppfinningen i en fin förpackning, en av världens tuffaste designsportbilar, Toroidion, som han själv har designat. Vem är Pasi Pennanen och hur tänker han riktigt?

I en gammal fabrik i Pojo

Mannen bakom superelbilen Toroidion tittar ut genom en rätt anspråkslös dörr i en anspråkslös fabriksbyggnad mitt i den vackra naturen i Pojoskogarna. Pasi Pennanen tar emot och vi går in, förbi en sliten trätrappa och vidare in i byggnaden.

Det är svårt att förstå att det i den här gamla fabriken har uppfunnits och utvecklats produkter av världsklass. Allt har varit hemligt ända tills bilen visades upp på den exklusiva bilutställningsmässan Top Marques i Monaco i april 2015 och gjorde världssuccé.

Mycket är ännu hemligt. Den uppfinning som kan komma att revolutionera världens sätt att se på elbilar vet vi ännu inget om eftersom den patenterats och hålls hemlig ännu ett drygt år framöver.

Studio, loft eller konstnärsateljé

När vi kommer in liknar stället mest en konstnärsateljé så som de ofta ser ut i grannbyn Fiskars. Det vill säga snyggt upprustade industrihallar som andas historia samtidigt som de andas enorm skapar- och uppfinningsglädje. De är verkstäder för kreativitet.

Toroidion-teamet kallar den här platsen för sin studio.

Vilket fantastiskt loft ni har.

En amerikansk besökare om lokalen i Pojoskogarna

- Eller som en amerikansk gäst sade: vilket fantastiskt loft ni har, säger Pennanen.

Den coola blå skapelsen

Vi går förbi något som liknar ett lager och sedan i en hall.

Där står den. Mitt framför mig skiner bilen så blå som jag bara sett på bild.

Toroidion är låg, men något av det coolaste jag sett. Det är en konceptbil, en sorts prototyp som visar upp en ny bils design och teknologi före ett eventuellt produktionsskede.

Jag lyfter blicken - och ser en Toroidion till längre in i rummet. Eftersom det borde finnas endast en så känns det som att se dubbelt.

Det känns att jag ser dubbelt. Det borde ju bara finnas ett exemplar av Toroidion.

Men den andra är bara en modell. Ett sorts verktyg för att exempelvis skapa formar.

Kreativa kontoret

Längst inne i hallen jobbar några personer flitigt vid sina datorer.

Stämningen är lugn, precis som Pasi Pennanen ger en bild av att vara en lugn man.

Pasi Pennanen ger bilden av en lugn man.

- Vi har ett kreativt kontor. Det där är vår virtuella del med datorer och förhandlingsrum, den lugnare delen, säger Pasi Pennanen som officiellt är vd för företaget Toroidion. Men han kallas också för Toroidions fader. Pennanen är formgivare och bildesigner.

Ingen kostymchef

Pennanen har på sig en enkel vit pikéskjorta och baggy-jeans. Hans klädsel är långt ifrån businessvärldens klädkoder, tankarna går mer i riktningen Steve Jobs.

Grovjobb och hörselskydd

- Från den lugnare delen går det småningom över mot andra ändan där det pågår visualisering, produktion av prototyper och där finns också den mekaniska verkstaden. Bakom mellandörren finns lager och ytbehandling, i den delen sker det grövre jobbet.

Här jobbar vitt skilda yrkesgrupper.

Vi har alla haft flera roller. Nu behövs det mera resurser.

Pasi Pennanen

- Från den visuella 2D-världen finns här allt från grafisk planering till bränding, marknadsföring och försäljning. På produktutvecklingssidan finns bilformgivning, elteknik och mekanik. Det varit så att en person varit tvungen att ha flera roller eftersom resurserna inte räckt till mer. Nu behövs mer resurser.

Eftersom allt är en enda stor lokal så ekar det.

- Ibland när någon bearbetar kolfiber så ljuder det rejält. Då måste de andra som jobbar lägga hörselskydd på. Men vi är en enda stor familj. Det finns inte ett arbetsskede som inte alla känt till.

I medeltal har 5-10 personer arbetat här. Men det varierar.

- En person är alltid på plats. Som mest har det varit ett tjugotal men någon gång när det varit rusning, säger Pennanen.

Med den här startade Pasi Pennanens teknikintresse och -kunskap som 11-åring, genom hans 35 år gamla mikrobil.

Bilar intresserade redan i barndomen

På golvet i studion står också en mikrobil framlagd. Den ser ut att vara ombyggd. Den är i alla fall 35 år gammal, minns Pennanen som själv är 46 år.

- Det här är min barndoms hobby. Jag var lika gammal som vår son är nu, det vill säga 11, då jag körde en finsk mästerskapscup, maskinen var 2,5 hästkrafter. Den går helt grymt. Via det här så blev jag bekant med teknik och att göra den sortens handarbete. Alla komponenter i den här mikrobilen är ombyggda på ett helt annat sätt än de var från början.

Pasi Pennanens bilintresse har funnits sedan barndomen i Jyväskylä och studierna gick sedan in på samma linje. Han studerade på industri- och möbeldesignlinjen vid designinstitutet i Lahtis. Senare utexaminerades han som första finländare någonsin som fordonsdesigner vid Royal College of Art i London.

Sisu – Jaguar – Alfa Romeo – Honda

Strax efter det ledde vägarna till Sisu Trucks i Karis där han som frilansdesigner deltog i ett formgivningsprojekt. Då designade och konceptualiserade han bland annat terränglastbilar.

Sedan blev det fem år på Jaguar i Coventry i Storbritannien där han fungerade som ledande designer. Efter det bar vägen till Milano i Italien där Pennanen jobbade för Zagato, de tillverkar exempelvis Alfa Romeo. Han åkte till Italien för ett projekt som gällde Aston Martin Vanquish Roadster.

Innan han kom till Finland tillbaka jobbade han också på Honda i Tokyo Japan. På Honda var han biträdande huvuddesigner (assistant chief designer) och utvecklade aerodynamiska bilar.

Han har alltså ett tjugotal år inom bilindustrin bakom sig.

Skåldö 2004

År 2004 var han tillbaka med familjen i Västnyland och bosatte sig då på Skåldö. Samma år grundade han också sitt eget designföretag, Pennanen Design Oy.

Lastbilsfabriken med sisu

Han har haft bland annat Sisu Trucks och Sisu Defence som kunder i företaget. Bland annat då Sisu inledde sin produktion av de nya Defence-bilarna år 2004 så var Pennanen med under formgivningen och produktutvecklingen.

Bland annat har också Toroidions modellerare Mikko Tikkanen jobbat på Sisu Trucks, också om han idag är pensionär därifrån.

- På det viset finns här många bekanta och kunniga människor i regionen.

Fortfarande är hans relationer till företaget goda.

Äntligen ser Sisus framtid bättre ut.

Pasi Pennanen

- Sisu har alltid stått mitt hjärta nära. Det är ett fint bränd. Äntligen ser dessutom Sisus framtid bättre ut, det är jag mycket glad för. Vi har varit oroliga men Sisu har gått framåt med sisu, ler han.

Mitt hjärta finns i bilarnas motorer

Jag frågar var hans hjärta finns då han bott på så många platser. Han pekar på att en del av honom nog finns i de bilar han skapar.

- Man måste alltid skapa en själ och ett hjärta åt en bil. Det har varit bilens motor och kraftöverföring. I själva verket tror jag att hjärtat är just där. Där var hemmet, familjen och de nya barnen finns, det vill säga de som är superbilarnas själ, alltså i motorn.

Västnyland är en bra plats för Toroidion

Han ser många fördelar med att verka i Västnyland.

- Avstånden både till Helsingfors och Åbo är bra och till Nystad är det inte långt. I och för sig är mellersta Finland lite långt ifrån men genom att kombinera resor så går det bra.

Underleverantörerna till den helfinska Toroidion finns nämligen främst på axeln Jyväskylä-Tammerfors-Vasa-Karleby.

- Det ser ut som om Finlands industri finns där idag, säger han. Enbart vissa av våra leverantörer finns här mer söderut.

Skåldö, Ekenäs och Pojo

Pennanen flyttade verksamheten till Skuru i Pojo för cirka fyra år sedan. Samma år grundades Toroidion Oy för ett ändamål som kan te sig omöjligt, att förändra elbilsmarknaden i grunden.

Han bodde då på Skåldö.

- Efter flytten tog arbetsresorna från Skåldö till Skuru lite väl länge och bränslekostnaderna blev hemska så familjen flyttade från Skåldö till Ekenäs.

I den finländska industrins vagga

Men varför av alla ställen väljer man att bygga världens superelbil i Pojo?

- Vi bara råkade hitta den här gamla fabriksbyggnaden. Den passade bra in i vår budget, ordet budget då satt inom citattecken, påpekar han.

Som plats är den historisk, säger Pennanen.

- Vi är ju på det ställe där den finska industrin föddes, mellan Fiskars och Billnäs. Platsen har passat oss bra eftersom den är så avsides. Vi har fått vara ifred här.

Hela bilen är finskbyggd och många västnyländska företag har varit involverade, exempelvis Special Mobil och Color Team.

Den galna oxen

Medan vi sitter och pratar i ett litet, enkelt förhandlingsrum så hämtar hans fru Hanna Oksanen in kaffe. Hon ansvarar bland annat för webbsidor och sociala medier på företaget.

Pasi Pennanen har sin favoritmugg i handen. På den står det Bad Toro. Bredvid namnet finns en oxe med rejäla horn på.

- B:et borde egentligen bytas mot ett M så det skulle stå Mad Toro, för vårt projekt är ganska vansinnigt, helt crazy. Och Toroidions smeknamn har alltid varit Toro.

Namnet Toroidion kommer från orden toroid och ion. En toroid är ett donitsformat elektromagnetiskt fält och en jon är en elektriskt laddad atom.

Det ska alltid bli bättre än tidigare

Pasi Pennanen anser att inget är omöjligt och han vill tänja gränser inom exempelvis produktutveckling. Men förutom en del kreativ galenskap så har Pasi Pennanen en stor dos finsk sisu med i sitt arbete.

- Jag jobbar med passion och med målet att bara det bästa är tillräckligt bra. När det känns som om ett arbete slutförts inom ramen för tidtabellen eller budgeten så finns törsten att göra samma igen, men bättre, bättre och bättre.

Är du någon gång nöjd, då?

Nej, jag kan nog tänka mig att jag aldrig kommer att njuta av några pensionsdagar, lite en sådan rädsla har jag, säger Pennanen och skrattar.

Men har du då roligt då du jobbar?

- Självklart. Vilket jobb man än har så måste man njuta av det. Annars lever en människa inte livet på ett vettigt sätt.

Det är nog först då det fysiska exemplaret av en produkt finns som han känner att han åstadkommit något viktigt.

- Det är bra att forma idéer på papper men det är nog först när en grej finns i 3D och bearbetas som den får sin form.

Att (inte) hinna ladda batterierna

Hur hektiska har de senaste åren varit?

Hektiska och ibland superhektiska. Lugna dagar finns egentligen inte. Men bland är det bara ett måste att ta sig lös från jobbet och semestra ordentligt.

All hans tid de senaste åren har gått åt till att utveckla Toroidion. Men då man är kreativ behöver man ju också få input för att sedan kunna ge?

- Jo, det är nog genom att ta det lugnt och ladda batterierna, säger han och ler åt sitt eget uttryck. Men jag behöver nog inte många dagar ledigt innan jag får nya tankar, kanske hur det går att förbättra eller förädla något vi håller på med.

Då han kopplar av brukar han syssla med segling, oljemålning. Han har också ett stort intresse för veteranbilar.

Pennanen glömmer aldrig de stora uppfinningsögonblicken

Det är en stor men också enkel uppfinning inom kraftöverföring som teamet gjort. Det har också sagts att om de två grundarna skulle ha haft elutbildning så kanske de aldrig kommit på det som de nu gjort.

Minns du de stunder då du märkte att du hittat något stort?

- Jo, jag minns de här speciella ögonblicken alldeles glasklart. Jag minns exakta tider, till och med solens plats på himlen. Allt har fastnat i minnet då det gäller de här vissa aha-upplevelserna längs vägen.

Hur kändes det?

- Jag kallsvettades. Sedan processades allt med teamet och arbetet förädlades. Det föddes nya idéer och de skrevs ner. Det här är en ständig process som fortsätter.

Han säger att de enda stunder han stannat upp under Toroidions utveckling är då ett delmål uppnåtts och teamet har firat det.

- Rätt många skumpakorkar har vi nog smällt här, säger Pasi Pennanen och blickar ut över studion.

Det här är andra delen av tre i Yle Västnylands artikelserie om superelbilen Toroidion. Den första delen publicerades på fredagen (3.7). Den tredje och sista delen om företagets framtidsplaner publiceras på söndag (5.7).