Greklandskrisen: Här är frågetecknen

Efter att grekerna röstat mot hårdare åtstramningar är framtiden fortfarande mycket ovisst. Frågan är hur nästa steg i processen ser ut och vem som tar det.

Under de kommande dagarna ska ledarna i EU och i Grekland diskutera hur man går vidare efter nej-sidans seger i söndagens folkomröstning. Här är huvudpunkterna för de följande dagarnas agenda.

1. De grekiska bankerna

Kommer grekerna att ha pengar för att klara vardagen? Landets banker har varit stängda den senaste veckan och öppnar tidigast på tisdag. Uttagsgränsen ligger sedan en vecka tillbaka på 60 euro per dygn.

I dag måste Grekland antagligen fatta beslut om nya begränsningar för att pengarna ska räcka till. Det ryktas också om att en del av depositionerna i bankerna ska blockeras för att skulderna ska kunna betalas. Regeringen i Aten har tidigare förnekat de här spekulationerna.

2. Europeiska centralbanken ECB

Hur långt de grekiska bankernas pengar räcker beror helt och hållet på ECB:s nödlån, det så kallade ELA-stödet. För drygt en vecka sedan beslöt ECB att hålla nivån på nödlånen oförändrad.

Om ECB skär av livlinan måste Grekland, enligt experter, skapa en ny tillfällig valuta för att staten ska kunna sköta sina åtaganden i stil med löne- och pensionsutbetalningar.

ECB väntas i dag diskutera om nödlånen till de grekiska bankerna ska hållas på samma nivå, eller om de ska begränsas eller avbrytas helt. Eftersom taket lämnades oförändrat under förra veckan har de grekiska bankernas likviditet i stort sett tagit slut. ECB:s beslut avgör om bankerna hålls flytande.

Stödet bygger på att ECB bedömer de grekiska bankerna som stabila. Om situationen är osäker drar ECB ner på stödet.

3. Eurogruppen

Eurozonens ledare diskuterar med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker hur man går vidare efter folkomröstningen.

På måndag morgon håller Juncker en telefonkonferens med Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem och ECB:s Mario Draghi.

På söndagskvällen efter folkomröstningen var Dijsselbloem kritisk till nej-sidans seger.

- Jag noterar utfallet av den grekiska folkomröstningen. Detta resultat är väldigt beklagligt för Greklands framtid, sade Dijsselbloem i ett skriftligt uttalande.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras sade direkt efter att valresultatet klarnade på söndagen att han vill återuppta förhandlingarna om ett nytt låneprogram direkt på måndag. De övriga EU-länderna har velat avvakta.

Det är svårt att se hur parterna ska hitta en förhandlingssituation med ett ömsesidigt förtroende. Förtroendet var nästan förbrukat innan folkomröstningen, enligt Svenska Yles Europakorrespondent Daniel Olin.

4. Angela Merkel och Tyskland

Tyskland håller i de stora spakarna gällande fortsättningen. Tyska förbundskanslern Angela Merkel reser i dag till Paris för att tillsammans med Frankrikes president François Hollande diskutera hur euroländerna ska reagera på valresultatet.

Tyskland och Frankrike har också bett om ett extrainsatt EU-toppmöte som hålls i Bryssel på tisdag kväll.

Eurozonens finansministrar möts också i Bryssel på tisdag klockan 14.

Tsipras har under måndagen haft telefonkontakt med Merkel. De två har kommit överens om att Tsipras ska lägga fram sina nya förslag då euroledarna möts på tisdag.

5. Marknaderna

Det är osäkert hur aktie- och valutakurserna och räntorna kommer att reagera på nej-resultatet. Påverkas euron, dyker aktierna och vad händer med räntorna på skuldebreven?