Toroidion kan bli Västnylands nya bilindustri
Superelbilen Toroidion i Skuru i Pojo väcker stora förväntingar i Västnyland. Det känns otroligt fint att vi har sådan kunskap på vårt område, säger Carl-Johan Sandström som är vd för näringslivsbolaget Novago.
Det är med stort intresse som Sandström följer utvecklingen i Pojo.
- Jag känner Pasi Pennanen och konsultbolaget han drivit. Toroidion är så hemlig att jag har endast läst om den i medier, men jag har diskuterat olika finansiella frågor med Pennanen på sista tiden.
Stora förväntningar
Lars Björklöf är vd för Andelsbanken Raseborg och han har stora förväntingar på Toroidion.
- Jag har hört talas om företaget i några år. Mycket är oklart och det är höljt i dunkel vad det kommer att leda till, men gruppen bakom processen sköter det professionellt och bygger upp en hype kring bilen och tekniken som de utvecklar. Jag hoppas att det har positiva effekter på näringslivet i Raseborg.
Det är frågan om mycket pengar när en superelbil skapas.
Carl-Johan Sandström påminner om att Tesla Motors nu kommer till Finland. Multimiljardären, uppfinnaren och investeraren Elon Musk har sitt finger med i Tesla Motors och han har lyckats få stora lån av staten och banker i USA.
- Jag hoppas att vårt lokala företag kan vandra samma väg. Det beror förstås på vilken skala de väljer, att vara stor eller liten.
Kronisk brist på riskkapital
Kan Novago eller Andelsbanken Raseborg hjälpa till med de miljoner som behövs?
Bra fråga, säger Sandström.
- Det behövs verkligt stora pengar och Finland lider av kronisk brist på riskkapital, så vi får se hur det går.
- Vi har diskuterat med företaget om hur man kan söka om investeringspengar på nationell nivå, men det är ganska klart att projekt av den här nivån behöver internationella investeringar.
Lars Björklöf konstaterar att banken är intresserad av all företagsverksamhet på området.
- I april deltog jag i en mässa i Monaco där bilen visades. Där såg jag att företaget jobbar professionellt. Det var positivt att se att Discovery Channel intervjuade Pennanen. Jag kände mig stolt som västnylänning.
Pennanen nästa Nässling?
I Yle Västnylands diskussion om Toroidion deltog också Ann Storsjö som är SFP-politiker i Raseborg och styrelseordförande för Ekenäs Energi. Det kommunala energibolaget har inte kontakt med Toroidion.
- Allmänt sett så är det i bolagets intresse att stöda Toroidions verksamhet. Ekenäs Energi är på rätt väg vad gäller utvecklingen av elbilar, det såldes 250 elbilar i Finland de första tre månaderna.
Ann Storsjö undrar om Pasi Pennanen är regionens nästa Tor Nässling.
- Vi kan sätta det här i ett historiskt perspektiv. Suomen autoteollisuus och Tor Nässling utvecklade lastbilarna till en stor industri i Karis med export till fyra kontinenter.
Västnyland måste ha bra dragningskraft
Varför kommer företag till Västnyland, har regionen någon förtjänst i det valet?
Carl-Johan Sandström tror att det till stor del beror på att företagsamma personer har valt Västnyland som hemort och därmed jobbar i regionen.
- Det är viktigt att området har en bra dragningskraft och att vi har de tjänster som invånarna behöver.
Lars Björklöf tar vinterförvaringen av båtar som exempel. Det finns många företag i Västnyland som tar hand om folks båtar på vintrarna.
- Då ett företag kommer till orten så lockar det företag inom samma bransch. De ger i sin tur arbete åt underleverantörer, så det blir en god cirkel.
De viktigaste tjänsterna måste finnas
Det är viktigt att det finns förutsättningar att bo och jobba i Västnyland om orten ska utvecklas, säger Sandström.
- Det ska finnas de tjänster som familjer och företag behöver. Företagen behöver till exempel snabba internetförbindelser och det bygger vi upp hela tiden med till exempel sjökabeln till Tyskland.
Västnyland måste profilera sig som en intressant ort för att få företag att komma hit.
- Det väcker intresse då det finns kunnande inom ett visst område.
Klimatet är också viktigt, påminner Ann Storsjö.
- Det är inte en slump att odlingsföretaget Puutarha Tahvoset valde Pojo. Klimatet är optimalt just här.
Utbildning och företag hittar inte varandra
Hur påverkar då till exempel nedskärningarna av utbildningar inom yrkeshögskolan Novia intresset för regionen?
Ann Storsjö säger att det som saknas är kontakten mellan utbildning och företag.
- Jag har hört att Tahvonens har haft rekryteringsproblem. Man kan inte dra snabba slutsatser bara för att en utbildning har färre elever ett år. Långsiktigheten i utbildningsfrågor saknas.
Lars Björklöf tror också att företag upplever att det är problematiskt att få tag på utbildad personal i Västnyland.
- Närheten till Helsingfors ger vissa möjligheter i norra delen av regionen, men Hangö har problem med att få utbildat folk att bosätta sig där. I en familj får kanske bara den ena anställning i Hangö och då måste den andra söka arbete på annan ort och då känns Hangö litet avlägset.
Högklassig utbildning är viktigt
Västnyland behöver helt klart högklassig utbildning, säger Carl-Johan Sandström. Då har företagen större möjligheter att hitta folk med de kunskaper företagen behöver.
- Det är ingen slump att stora affärsidéer föds i närheten av stora universitet. Jag tycker att utbildning är viktigt och vi klarar oss allt bättre ju mera utbildning vi har.
Byråkrati behövs
Regeringen talar varmt för att minska byråkratin. I Västnyland har företagaren Olli Muurainen i Billnäs bruk blivit en symbol för företagare som har stora visioner och så stannar allt upp på grund av kommunal byråkrati.
Ann Storsjö ser fallet Olli Muurainen som väldigt unikt.
- Det kan hända att det gick fel redan i inledningsskedet, så det är inget som man kan skapa allmänna riktlinjer av. Företag ska också kunna samarbeta med sina grannar och andra företag på orten.
Lars Björklöf säger att han håller med Storsjö.
- Det måste finnas lagar i ett samhälle som organiserar verksamheten så man får lov att acceptera viss byråkrati. Företagare måste vara beredda på att deras verksamhet väcker kommentarer av andra och måste hantera dem så att slutresultatet blir positivt.
Språk leder till problem vid rekrytering
Språket är också en faktor att räkna med då man vill locka företagare till regionen. Hur ska Västnyland i det fallet få folk att känna sig välkomna?
Ann Storsjö rekommenderar språkbad i skolor för att hjälpa de nyrekryterade personerna att skapa sig ett socialt nätverk.
- Jag har pratat med företagsledare om det här och fått veta att de kan ha problem med rekryteringen då det är svårt att skapa nätverk.
Även finlandssvenskar måste kunna finska
Lars Björklöf konstaterar att vi lever i en tvåspråkig miljö och att det är viktigt att kunna både svenska och finska.
- Der är också viktigt för finlandssvenskar att kunna finska. Även de som bor i Ekenäsområdet måste förstå det, där har man ofta en negativ inställning till finska.
Björklöf tycker att det är bra att Hakarinteen koulu och Ekenäs högstadieskola har inlett samarbete.
