Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Finlands bistånd på samma nivå som Rumäniens"

Från 2015
Uppdaterad 10.07.2015 12:09.
Rent vatten i Nepal

Hjälporganisationerna lyfter upp det faktum att Finlands biståndssamarbete nu ligger på samma nivå som Rumäniens, skriver Yle Uutiset.

Representanter för olika organisationer ventilerade sin oro för bistånds- och utvecklingssamarbetet i morgonprogrammet Aamu-tv i dag.

Lenita Toivakka.
Bildtext Utvecklingsminister Lenita Toivakka (Saml)

De frågade sig hur det ska gå med påbörjade projekt och vilka följderna blir på lång sikt av de häftiga nedskärningar som regeringen aviserat. Sammanlagt ska 300 miljoner euro bort från anslagen till biståndsorganisationerna.

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakka (Saml) försvarade sig mot kritiken genom att påpeka att nedskärningarna är oundvikliga och nödvändiga i dagens finansiella läge.

– Då ekonomin repar sig kommer vi förhoppningsvis snabbt tillbaka till den tidigare nivån, sade Toivakka i Aamu-tv.

Toivakka ser också åtstramningen som ett tillfälle för att fundera på åtgärder som gör verksamheten effektivare.

– Då man tvingas pruta lite måste man fundera på hur pengarna kan användas möjligast effektivt, sade Toivakka.

"Vi borde diskutera sparkriterier"

Svenska kyrkan fick tält av ett svenskt sportföretag med finska flaggor på.

Timo Lappalainen, verksamhetsdirektör vid expertorganisationen i utvecklingspolitiska frågor Kepa, liknar ministerns prat om att man är tvungen att skära ned vid att desertera. Han efterlyser också en öppnare diskussion om nedskärningarna.

– Det är förståeligt att man tvingas göra val då det finns knappt med resurser. Men val görs alltid utgående från vissa kriterier, och vi borde få igång en politisk debatt om ifall detta var rätt val – men hon ger inget utrymme för det, säger Lappalainen.

timo lappalainen
Bildtext Timo Lappalainen, Kepa

Programdirektör Julia Ojanen vid barnrättsorganisationen Plan Finland säger att det alltid är möjligt att förbättra sin verksamhet, men säger sig inte förstå hur en anslagsminskning på nästan 40 procent hjälper till att effektivera verksamheten.

– Då man avslutar projekt och kör in det långsiktiga arbetet som pågått i flera år rakt in i väggen kan vi inte tala om att vara resultatinriktad. Då blir skörden obärgad för allt det arbete som man redan gjort, sade Ojanen.

Mottagarländerna har blivit färre

Verksamhetsledaren för Kyrkans Utlandshjälp Jouni Hemberg säger att organisationen arbetar oupphörligt med att öka effektiviteten och förbättra kvaliteten på biståndsarbetet. Mottagarländerna har blivit färre och man följer internationella kvalitetsstandarder.

– Hjälpen till en halv miljon biståndstagare upphör över en natt. Det vore bättre om man kunde jämna ut minskningen över en längre tidsperiod, men det tycks inte vara möjligt. Dessa människor lämnas helt vind för våg, säger Hemberg.

Hemberg påpekar att Finland nu befinner sig i samma kategori som Rumänien och Bulgarien vad gäller utvecklingsbistånd.

– Det kommer inte att lyckas att gå tillbaka till den gamla nivån på det sättet som minister Toivakka hoppas. Det tar många år att på nytt få igång projekt som avslutats, säger Hemberg.

Biståndsarbetare tillsammans med barn

Finländare vill hjälpa

Samtidigt som regeringen skär ner i biståndsmedlen tycker nio av tio finländare att det är viktigt med bistånd.

Finländarna är de facto mer positiva till biståndsarbete än tidigare och fler tror på biståndsarbetets effekter. Folk värdesätter exempelvis biståndsprojekt där mottagarna får tillgång till rent vatten och toalett samt där våld mot kvinnor motarbetas.

Fler än tidigare vill ändå skära i biståndsbudgeten; 26 procent tycker att man kan minska på summan. Det är tio procentenheter mer än för ett år sedan.

Precisering kl. 20.53: Minister Toivakkas stab har bett att få precisera Hembergs uttalande om det finländska biståndet. Finlands bistånd kan i och med nedskärningarna sjunka till 0,35 procent av bruttonationalprodukten. Enligt EU-kommissionens uppgifter från år 2014 utgjorde Rumäniens och Bulgariens bistånd under 0,1 procent av BNP. Hemberg motiverade sitt uttalande om att Finland efter nedskärningarna hör till samma kategori som Rumänien och Bulgarien med att Finland (efter nedskärningarna) ligger närmare de nya EU-medlemsländernas målsättning på 0,3 procent än de övriga nordiska länderna.

Se hela diskussionen: