Du och din puls går ner i varv i naturen

De flesta människor upplever att de blir lugnare, gladare och piggare av att vistas utomhus i naturen eller i parkmiljö.

Den obligatoriska svängen ut i parken med barnet eller hunden får nästan alltid humöret att stiga, även om det kanske känts motigt att komma iväg.

Nu slår färsk finländsk forskning fast att det är bra för hjärthälsan att vistas i naturen, till och med en kortare stund.

Det gör ingenting att hösten är här och vintern på kommande - kläder finns för alla förhållanden.

Människan har närt en längtat efter att få dyka ner bland träd, buskar, gräs och blommor alltsedan hon lämnade naturen bakom sig och blev urban.

Det har med vår evolutionära utveckling att göra, sägs det. Vi har efter några miljoner år på savannen inte hunnit anpassa oss till skyskrapor, bullriga bulevarder och datoriserade kontorsutrymmen.

Det är inte helt dumt att föra utvecklingssamtal med chefen under en skogspromenad eller ta sig en bensträckare i parken under lunchrasten. Daghem med fokus på utevistelse i skog och mark har blivit mycket populära under de senaste åren.

Ökat intresse för hälsoeffekter

Grönterapi används - beroende på resurser - i varierande grad inom psykiatrin, åldrings-, missbrukar- och demensvården samt vården av personer med funktionsnedsättning.

Äldre personer brukar tycka att det är mer meningsfullt att plantera riktiga kryddörter på äldreboendets gård än att klippa pappersdockor inomhus.

Det forskas också flitigt i hur naturen påverkar hälsan. Effekterna har undersökts rätt lite på ett sätt som uppfyller rent medicinska kriterier.

Vi fick belägg för att också kortvarig vistelse i grönområde gynnar hjärthälsan.

Projektkoordinator Timo Lanki

Mera har det talats om subjektiva känslor av välbefinnande - människor har verbalt vittnat om på vilket sätt naturen påverkar dem positivt.

I Toronto i Kanada har man räknat träd och kommit fram till att människor mår bättre i stadsdelar med många träd än i områden med få eller inga träd.

Trädens antal avgör hur friska människorna är också efter att faktorer som utbildning, inkomstnivå och matvanor räknats bort.

- Särskilt livlig är forskningen i Japan, säger Ann Ojala som forskar i grönområdet för Naturresursinstitutet Luke.

Men också här pågår forskning i hur grönområden påverkar hälsan.

Man har undersökt sambandet mellan naturen och människans hälsa på olika sätt. Beslutsfattare och experter har försökt utreda på vilket sätt samhället kan utnyttja en levande och mångfaldig natur för att förbättra människors hälsa och förebygga sjukdomar.

- Vi fick belägg för att också kortvarig vistelse i grönområde gynnar hjärthälsan. Vår forskning kan dock ännu inte besvara frågan om effekten är långvarig, säger ledande forskare Timo Lanki vid Institutet för hälsa och välfärd THL som koordinerat undersökningen.

Hög teknologi i urban miljö illa

Över hälften av världens människor bor i städer och tätorter, och stressen med därtillhörande hälsoproblem blir en allt större utmaning och kostnad.

Det att stressen ökar kopplas samman med en urban boendemiljö, jobb som dikteras av hög teknologi samt den allt mer närvarande virtualvärlden. Stressrelaterade sjukdomar har ökat explosionsartat i västvärlden.

- Det intressanta är att en del av de positiva effekterna av att vistas i grönområden förklaras av att människor utsätts för mindre buller och luftföroreningar där än i städernas övriga centrumområden, säger Lanki.

Det att stressen minskar är enligt Lanki alltså inte den enda fördelen med att vistas i exempelvis parker - det är bättre än att promenera längs livligt trafikerade leder eftersom man då inandas mer förorenad luft.

Lanki säger att det sommartid också är svalare i parker än i övriga stadsområden, vilket är bra för personer med hjärt- och kranskärlssjukldomar och äldre personer.

- Det vågar jag inte uppskatta hur mycket själva grönskan och naturljuden sommartid möjligen ökar på de hälsoeffekterna som kommer av att man blir avslappnad, svarar Lanki på frågan om själva grönskan (klorofyllet) ökar på väbefinnandet.

Bra att gå på tomgång ibland

I Japan gjordes en undersökning där 48 unga män fördes ut till skogs för att titta på träd. Männen skulle sitta i fem minuter, varefter blodtrycket mättes. Nya mätningar gjordes igen efter 15 minuter, berättar forskare Ojala.

Resultaten jämfördes med mätningar gjorda i en stad där testpersonerna tittade på bilar som körde förbi.

I mätningarna noterades en liten sänkning i det undre, diastoliska, trycket. Det övre, systoliska, trycket påverkades däremot inte.

I Finland har det nyligen gjorts blodtrycksmätningar men resultaten är inte entydiga, säger Lanki.

- Vi har inte helt klara belägg för att blodtrycket skulle sjunka under en kortare vistelse i grönområden, resultaten är något motsägelsefulla. Däremot visade vår forskninig att hjärtats rytm blev långsammare, vilket entydigt är hälsobefrämjande, säger Lanki.

Undersökningen med olika mätningar fortsätter under inkommande vinter. Frågorna som ska besvaras är hur länge man ska vara ute i naturen innan det börjar hända positiva saker, var man ska vara och vad som exakt händer i kroppen.

Åtminstone subjektiv känsla av välbefinnande

Tidigare forskning och människors vittnesmål ger vid handen att skogens välgörande effekt börjar kännas då en stadsbo vistas minst fem timmar i månaden i grönsområden.

Allmänt slås det fast att besök i naturområden förbättrar iakttagelseförmågan, ökar arbetskapaciteten och höjer sinnesstämningen.

Och ju oftare människor besöker gröna miljöer desto mindre känner de sig stressade, irriterade och utmattade.

Hjärtats rytm blev långsammare, vilket entydigt är hälsobefrämjande.

Projektkoordinator Timo Lanki

Naturområden utanför städerna påverkar hälsan mer än städernas grönområden, men parker är bättre än gator.

Efter 20 minuter lär stresshormonnivån börja sjunka och stresstoleransen öka.

Halten av hormonet oxytocin stiger; det stimulerar till välbefinnande, fysisk avslappning samt dämpar ångest - man blir alltså på bättre humör.

Efter en timme har koncentrationsförmågan förbättrats och musklerna har slappnat av. Efter två timmar börjar kroppens försvarsmekanismer repa sig; de så kallade dödarcellerna börjar öka.

Effekterna av en tre dagar lång skogspromenad höll i sig en månad efteråt i fråga om adrenalin och noradrenalinnivån.

En tredagarsvandring sänkte blodtrycket och blodsockernivån märkbart. Promenaden minskade också på känslor av depression, hat och trötthet.