Finlands integrationspolitik får gott betyg

Finland har rankats fyra i en internationell studie som jämfört länders integrationspolitik. Grannlandet Sverige toppar listan.

Undersökningen analyserar vad länder gör för att stöda immigranters integration i samtliga EU-länder och bland annat Japan, Australien, USA, Norge och Turkiet.

Undersökningen MIPEX 2015 mätte invandrarnas integration med 144 olika indikatorer i totalt 38 länder. Sverige och Finland klarade sig bra medan Turkiet och Lettland klarade sig sämst i jämförelsen.

Elli Heikkilä är forskningsledare vid Migrationsinstitutet i Åbo som deltagit i projektet. Hon berättar att Finland fått höga poäng bland annat gällande rättigheter och medborgarskap. I Finland tas en invandrare emot med tanken om personen ska stanna i landet.

- Finland är starkt framme då det gäller invandrares rättigheter, till exempel då det gäller rättighet att rösta i både lokala och nationella val, säger Heikkilä.

I kategorin gällande invandrares möjligheter att påverka beslut som handlar om deras vardag landade Finland på en tredje plats.

Arbetsmarknaden speglar integrationen

För Finlands del kan det konstateras att invandrarnas integration i arbetsmarknaden har blivit bättre, även om arbetslösheten fortfarande är högre än bland övriga finländare.

Enligt Heikkilä är integrationen på arbetsmarknaden en viktig indikator för att mäta integrationen i samhället i allmänhet. Finland har också samlat poäng i utbildningsfrågor, men också där finns det utrymme för utveckling.

- Vi borde se över hur vuxna invandrares utländska utbildningar valideras, säger Heikkilä.

I nuläge är det ett problem att invandrare med en utbildning kan ha svårt att få behörighet i Finland. Att komma ut i arbetslivet kan fördröjas en hel del på grund av detta. I vissa fall kan det också vara frågan om att ingen dokumentation över examen finns då personen tvingats fly. Också i övrigt anser Heikkilä att de vuxnas integrationsprocess är mera utmanande. För barn är skolan viktig, där lär de sig språket och träffar vänner.

Även om både Finland och Sverige klarat sig bra i den här undersökningen och det ser bra ut på papper, har den praktiska integrationen kritiserats. Hur kunde integrationspolitiken ytterligare förbättras?

- Vi måste se till att allt fungerar också på lokal nivå överallt i Finland. Där är den tredje sektorn till stor hjälp, säger Heikkilä.

Tredje sektorn viktig

Den tredje sektorn i Åbo får mycket beröm av Heikkilä. Att invandrares rättigheter tryggas i lag är en sak, men många lokala aktörer kan erbjuda stor hjälp på gräsrotsnivå.

De kan handgripligen hjälpa invandrare att hitta service och tjänster som de behöver. Alltid känner invandrare inte till sina rättigheter och har man ännu inte lärt sig språket kan det också vara svårt att ta redan på utan hjälp.

Det är här tredje sektorns aktörer kan vara till stor hjälp, säger Heikkilä.

- Invandrare kommer till Finland från väldigt olika land. De borde känna till sina rättigheter och få veta hur Finland fungerar. Tredje sektorn spelar en mycket viktig roll i integrationen och borde värdesättas mera.

Heikkilä nämner föreningar och organisationer som exempelvis Daisy Ladies och NMKY som ger personlig rådgivning och hjälp. NMKY i Åbo erbjuder hjälp i problematiska situationer för alla invandrare och deras familjer.

Daisy Ladies är en förening med verksamhetsgrenar som riktades speciellt till kvinnor, män, ungdomar och pensionärer. Heikkilä säger att den träffpunkt som Daisy ladies skapat för de äldre invandrare är mycket viktig. De är ofta väldigt ensamma under dagarna då de i arbetsför ålder kanske är på jobb och barnen i skolan.

- Daisy Ladies gör mycket bra arbete med äldre personer, berättar Heikkilä. De har en lokal på Slottsgatan som är öppen för alla. Där kan man träffas och få hjälp och stöd.

- De gör frivilligarbete som är mycket viktigt, sådant arbete är mycket värdefullt, konstaterar Heikkilä.

Integrationen är inte enkelriktad

Även om integrationslagstiftningen och service och tjänster som invandrare erbjuds skulle vara bäst i världen kan väsentliga delar av integrationsprocessen inte lagstiftas fram. Heikkilä påminner om att integrationen av utlänningar som flyttar till Finland inte kan lyckas om inte finländarna själva deltar.

-Invandrare vill ha kontakt med finländska personer, inte bara i arbetslivet, utan också som vänner och grannar. Det här har framkommit i flera olika forskningar. Där finns mycket att göra för finländare, vi ska inte ha en så hög tröskel att vara i kontakt med varandra. Tvåvägsintegration är ett nyckelord, vi kan göra mera, säger Heikkilä.

Interaktionen mellan inflyttade utlänningar kunde vara tätare, men enligt undersökningen hör Finland till de länder där befolkningens attityd till immigranter är mest postitiv. Fyra av fem finländare anser till exempel att inflyttare från länder utanför EU ska ha samma rättigheter som finska medborgare.

Läs mera om resultaten för Finlands del här.