Läromedel måste inte kosta skjortan

Grundskolorna sliter för att erbjuda eleverna en bra utbildning med konstant krympande tillgångar, men tack vare internet kan aktiva och engagerade lärare hjälpa skolorna på traven.

Många grundskolor kan i dagens läge erbjuda eleverna tillgång till både bärbara datorer och surfplattor, men utbudet på digitala läromedelsplattformer är fortfarande bristfällig och de digitala läromedel som finns ute på marknaden är så dyra att långt ifrån alla kommuner har råd att köpa in materialet.

William Barman och Sebastian Laxell fick nog av de bristfälliga läroböckerna och skapade en egen digital läroplattform vid namn Matematik.fi. En komplett matematikbok för högstadiet som lärarna kan modifiera och anpassa för sin egen undervisning.

- Det började egentligen som ett hobbyprojekt som vi kunde utnyttja i arbetet. Vi funderade aldrig på något pris utan vi utvecklade ett hjälpmedel som vi själva kunde ha nytta av. Senare förstod vi att också andra lärare kan använda webbplatsen, säger Laxell.

Elevcentrerad undervisning

Den pedagogiska baktanken är en viktig del i Matematik.fi. Laxell och Barman använder sig av en modell som kallas elevcentrerad pedagogik.

- Som lärare ska man presentera ett problem som ligger just utanför elevens kärnkunskap. Eleven får då möjlighet att utnyttja tidigare kunskap och ny kunskap för att lösa uppgiften, säger Barman.

Informationssökning på internet, samarbete och kreativitet blir viktiga arbetsmetoder och eftersom Matematik.fi är en helt digital läroplattform är det lätt att uppdatera uppgifterna så att de känns aktuella för en högstadieelev, menar Laxell och Barman.

- Webbplatsen är helt dynamisk och alla lärare har tillgång till en egen version av materialet vilket innebär att läraren själv kan lägga till, radera eller ändra på materialet, säger Laxell.

Kostar aldrig mer än en struntsumma

Matematik.fi är helt gratis, men eftersom det kostar att upprätthålla webbplatsen kommer tjänsten möjligtvis att få en prislapp i framtiden. Hittills har projektet finansierats med hjälp av fonder och stipendier.

- Tanken är att också i framtiden erbjuda läromedlet väldigt förmånligt ifall vi alls måste ta betalt. Vår utgångspunkt var aldrig att skapa Matematik.fi som en inkomstkälla, säger Laxell.

I jämförelse med de produkter som bland annat Schildts och Söderströms erbjuder kan Matematik.fi de facto höja sina priser markant utan att närma sig de summor som de stora förlagens produkter kostar.

- Licenser för våra digitala läromedel kostar mellan 7-18 euro per elev och lincenserna måste förnyas en gång om året, säger Nils Saramo som är läromedelschef på Schildts och Söderströms.

Kommunerna avgör budgeten för anskaffning av nya läromedel till grundskolorna. Saramo vet att kommunerna kämpar för anslag till läromedel och licenser för den digitala undervisningen och enligt Saramo köper många kommuner årligen licenser till åtminstone något digitalt material som förlaget erbjuder.

- Trenden har hela tiden sjunkit det vill säga att allt fler kommuner återanvänder läromedel. I en ideal värld skulle allting vara gratis, men en sådan värld har vi inte. Någon måste betala för de utvecklingskostnader och det innehåll som produceras, säger Saramo.

Mera samarbete mellan lärare

Laxell och Barman vill också underlätta kommunikationen mellan matematiklärare i landet. Matematik.fi kan fungera som en förmedlare mellan lärare.

- Lärare kan dela med sig av sina prov och uppgifter kan återanvändas av andra lärare. Det finns också en kommentarsfunktion som lärare kan använda för att dela med sig av idéer och tips, säger Barman.

Vad är läromedel?

Elisabet Backlund-Kärjenmäki, rektor för Vasa övningsskolas högstadium och medlem i projektet Didaktiska dimensioner i digitalt lärande, anser att kommunerna måste ha råd att investera i läromedel för skolorna.

- I dagens läge är det viktigt att ställa frågan: vad är läromedel? En kreativ lärare kan skapa läromedel av nästan vad som helst, säger Backlund-Kärjenmäki.

Den traditionella läroboken kunde enligt Backlund-Kärjenmäki delvis slopas i dagens läge, men hon poängterar att det ersättande digitala materialet måste vara interaktivt. En scannad version av en tryckt lärobok duger inte som ett digitalt läromedel.