Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Rekordmånga reservister säger nej till militären

Från 2015
Uppdaterad 04.05.2016 14:00.
Värnpliktig med maskingevär.
Bildtext Många reservister väljer bort vapnet.
Bild: Försvarsmakten

Försvarsmakten informationsbrev om reservisters krigstida placering har fått rekordmånga reservister att ansöka om civiltjänst. Rädsla för krig är också en av orsakerna.

22 år gamla Lukas Rusk fullgjorde sin militärtjänst år 2014, men har efter det kommit på andra tankar.

- Då jag bestämde mig för att rycka in så var jag inte hundra procent säker på att det var rätt sak för mig att göra, men jag gjorde det för att se hur det var, säger Rusk.

Och nu då han har sett hur det var så vet han att militären inte riktigt är hans grej.

- Jag skulle inte kunna ta livet av någon annan för att försvara mitt land.

Rusk funderar nu på att söka sig till kompletterande tjänstgöring för att bli civiltjänstgörare, något som närmare 650 personer gjort redan i år. Det är rekordmånga personer. Förra året ansökte cirka 300 reservister om civiltjänst efter fullgjord militärtjänst. Vapenvägrarförbundet tror att siffran kan stiga till över tusen vid slutet av året.

Lukas Rusk
Bildtext Lukas Rusk funderar på att ansöka om civiltjänst.
Bild: YLE/Lucas Dahlström

Ville uppleva armén

Trots att det inte var självklart för Rusk att rycka in var det ändå något i honom som ville testa på det.

- Jag har alltid varit ganska kritisk till armén, men jag känner att jag inte har så mycket att säga om jag inte har varit där.

Rusk var också intresserad av machokulturen i armén.

- Jag är en ganska stark feminist och jag tycker att det är intressant hur armén formar den finländska mansrollen. Och det ville jag på något plan uppleva.

Formade armén dig då?

- Det gjorde den definitivt, självklart blir man påverkad. Det finns mycket bra med armén tycker jag, bland annat hur den uppfostrar pojkar. Man lär sig att tolerera andra människor och jag känner nog att jag lärde mig mycket om mina egna gränser.

Individuella orsaker

Enligt direktör Mikko Reijonen vid civiltjänscentralen har var och en reservist som ansöker om civiltjänst en individuell orsak till varför de vill lämna armén.

- Det stora antalet i år beror på försvarsmaktens brev om reservisternas krigstida placering. Det fick många att fundera på deras roll i en krissituation och många kanske upplever att de inte är gjorda för den rollen, säger Reijonen.

Om man vill ansöka om civiltjänst efter att man fullgjort sin värnplikt i armén så kan man helt enkelt skicka in en blankett till civitjänstcentralen eller till försvarets lokalbyrå – där den senare godkänns.

- Efter att ansökningen godkänts får man gå en kort kompletterande tjänstgöring på fem dagar och efter det är man i praktiken en civiltjänstgörare – med de krigstida uppgiftter som en civiltjänstgörare har i enlighet med beredskapslagen, säger Reijonen.

ukraina
Bildtext Det osäkra läget i Ukraina har fått människor att tänka om.
Bild: EPA/ANASTASIA VLASOVA

Rädsla för krig

Enligt Vapenvägrarförbundet är det oroliga läget i Europa också en av orsakerna till flykten från armén. Lukas Rusk är inne på samma linje.

- Det säkerhetspolitiska läget kan vara en orsak till varför folk inte vill vara i armén. Det finns en reell risk för att hamna ut någonstans i krig, säger Rusk.

Är det då en rädsla för krig som får en att välja bort armén?

- Jag tror att många känner så. Men inte bara en rädsla, jag vill helt enkelt inte ta livet av någon människa. Jag känner att hela konceptet med att kriga är lite problematiskt, säger Rusk.

Mer om ämnet på Yle Arenan