Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Bonden vill ha sol nu

Uppdaterad 21.07.2015 13:08.
Ett strå av korn i en hand.
Bildtext Axen skulle behöva mera sol för att bli till någonting.

Det kan gå lika illa med skörden i år som 1987. Det befarar en del jordbrukare i Västnyland. Den kalla sommaren 1987 hann säden aldrig mogna trots att bönderna skördade ända in i november.

På Bengt Nymans åkrar i Svartå i Raseborg växer korn som skulle bli malt till bryggeriindustrin. Men på grund av det regniga och kalla vädret tvingas Nyman tänka om. Någon öl lär det inte bli av Svartåbondens korn.

- Det är bra om det duger till djurfoder.

Bengt Nyman.
Bildtext Bengt Nyman har åkrar i Svartå och i Ingå.

Jämfört med tidigare år ligger jordbruket i Västnyland efter med minst två veckor, gissar Nyman.

Första sådden regnade bort

Bengt Nyman har precis som många andra jordbrukare i regionen fått så på nytt eftersom den första sådden regnade bort. En bonde i Ingå säger att hen har sått om åkrar på totalt nio hektar och hälften av det har gulnat.

Åker som har såtts i två olika repriser, där är den ena sidan grönare än den andra.
Bildtext Åkern är i två olika gröna nyanser. Den mörkare gröna delen av åkern har såtts på nytt.

En annan jordbrukare berättar om grödor som blivit under vatten och orsakat mycket extra jobb. En annan beklagar sig över att hen inte kan så på nytt eftersom grödorna inte kommer hinna mogna.

Svampsjukdomarna frodas

Jordbrukarna är också oroliga för växtsjukdomar som de rikliga regnen orsakar. Svampsjukdomar kommer att frodas om det fortsätter att regna, berättar Bengt Nyman.

Ett blad på ett strå som har gula fläckar.
Bildtext Bladen på ett strå av korn från Bengt Nymans åker har redan gulnat.

Då blir skörden liten och av dålig kvalitet. Mycket rödmögel i axen vara väldigt besvärligt på grund av toxinerna, det vill säga gifterna.

- Om toxinhalterna är för höga kan det finnas risk för att en del av spannmålet inte ens duger som djurfoder, säger Nyman.

Höstgrödorna ser bra ut

Men det finns också jordbrukare i Västnyland som trots det regniga vädret har klarat sig okej.

Mycket hänger på jordmånen och hur mycket vatten den tål.

De jordbrukare som satsat på höstgrödor kan känna sig nöjda. Den milda vintern gjorde att höstgrödorna övervintrade bra. De har också kunnat dra nytta av den regniga försommaren.

Sår för att få EU-pengar

Överlag är västnyländska jordbrukare än en gång lyckligt lottade om man jämför med jordbrukare på andra ställen i landet. Redan i Salo ser läget sämre ut och speciellt i norra Österbotten har jordbrukarna haft problem. Där pågick sådden ända in i juli.

På de värst drabbade områdena har bönderna sått sina åkrar trots att de vet att skörden inte kan bli bärgningsduglig, tror Bengt Nyman. Allt detta för att få stöd från EU.

- På så sätt säkerställer man att man i alla fall får arealbidragen.

Allt spannmål i Finland blev foder

Nylands svenska lantbrukssällskap (NSL) drar paralleller mellan årets sommar och den väldigt kalla sommaren 1987. Då förklarades all skörd i Finland som omogen trots att bönderna skördade ända in i november.

- Det betydde att vi inte hade ett endaste kilogram brödvete producerat i Finland. Allt gick till foder, berättar Bengt Nyman.

Åker med korn.
Bildtext År 1987 var inget bra år för jordbruket i Finland.

Kurvan för värmesumman i år påminner oroande mycket om kurvan för 1987.

- Det ser illa ut, konstaterar Nyman.

2015 blir ekonomiskt svårare än 1987

På den tiden förhandlade jordbrukarna med staten om spannmålspriset. Staten kom också in med stödåtgärder.

I dag är det andra visor. Jordbrukarna verkar på en öppen marknad i EU.

- Vi bedriver EU:s nordligaste jordbruk med EU:s högsta produktionskostnader och får EU:s lägsta pris för våra produkter. Det här betyder att det här året ekonomiskt kommer vara en större smäll än år 1987.

Längsta vårsådden på väldigt länge

Det här året har varit spektakulärt på många sätt förutom det ovanligt kalla och regniga vädret. Bengt Nyman beskriver årets vårbruk som det längsta någonsin under hans jordbrukarkarriär.

Den första jordbrukaren i Sjundeå sådde redan i slutet av mars medan de sista sådde i början av juli.

- Normalt går vårbruket på sju till tio dagar!

Jordbrukaren Bengt Nyman står i en åker.
Bildtext Kostnaderna för jordbrukarna kommer att stiga för att skörden drar ut på tiden, tror Bengt Nyman.

Han tror att vi kommer se skördetröskor ännu i oktober på de västnyländska åkrarna.

Det blir dyrt om skördandet drar ut på tiden. Fukten om höstkvällarna gör att torkningskostnaderna blir höga, enligt Nyman.

Sol nu

Det som nu kan stoppa en utveckling som år 1987 är sol och värme.

- Vi jordbrukare lever i hoppet och tror på en bättre morgondag, konstaterar Bengt Nyman.