Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Kan groda stoppa jättestenbrottet i Ingå?

Från 2015
Uppdaterad 16.07.2015 13:52.
Det dammar om Rudus stenbrott i Ingå.
Bildtext Myndigheter och invånare oroar sig för bland annat buller.

Rudus planerar ett jättestenbrott i Ingå men myndigheterna anser att det är mycket som kan gå fel, bland annat med de hemliga oljecisternerna. En groda kan också få en avgörande betydelse.

Företaget Rudus har stora planer för ett nästan 400 hektar stort område i Joddböle i Ingå. Rudus vill krossa berg, krossa och återvinna betong och gammal asfalt som senare kan användas som byggnadsmaterial för vägar.

Om hela området skulle användas så skulle det bli Nordens största stenbrott.

Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) har dels gett ett eget utlåtande och dels samlat in utlåtanden från både myndigheter och privatpersoner. De begärde 20 olika utlåtanden, 14 kom in.

24 åsikter kom in från privatpersoner och föreningar. Åsikterna gällde både själva projektet och den miljökonsekvensbedömning (MBK) som gjorts.

Allmänheten rejält kritisk

Allmänhetens åsikter visar på ett kraftigt motstånd mot projektet. Man anser att slutsatserna i MKB-beskrivningen var felaktiga, den hade svaga motiveringar och att den förminskade problemen. Det finns också en oro för att företaget ska gå i konkurs.

Efter tillfället blev många kvar och diskuterade med experterna.
Bildtext I februari 2015 ordnades en invånarkväll i Ingå angående Rudus.

Det mest skeptiska utlåtandet kan tolkas komma från Ingå kommun. De anser att projektet är allt för omfattande och de negativa konsekvenserna på miljön allt för stora.

Stora hemliga oljecisterner

Till de mer kritiska hör säkerhets- och kemikalieverket Tukes.

De anser att förändringarna som kan uppstå i grundvattnet då mycket berg bryts inverkar på säkerheten i de underjordiska stora oljelager som finns i området. De finns eftersom Beredskapsförsörjningscentralen ligger alldeles i närheten.

Kemikalieverket påpekar att den miljökonsekvensbedömning som gjorts säger något helt annat, nämligen att grundvattennivån inte ska påverka de underjordiska bergscisternerna.

Tukes poängterar att det förekommer omfattande hantering och lagring av kemikalier i området.

Det har inte gjorts en officiell miljökonsekvensbedömning för Försörjningsberedskapscentralens verksamhet. Däremot har en annan rapport gjorts, men den är hemlig på grund av att projektet hör till statens beredskap.

Lagen säger att grodan måste få leka

Naturaspekterna får kritik från myndigheterna. Naturresursinstitutet Luke anser att små hotade naturtyper kommer att försvinna. Hotade växt- och djurarter kommer att förlora sin livsmiljö, men förlusterna är inte oersättliga.

NTM-centralen anser att risken är stor att åkergrodans lekområde förstörs. Enligt naturvårdslagen är det förbjudet att förstöra eller försämra platser där åkergrodan finns.

Också vinterflicksländans vara eller inte vara måste utredas närmare, såsom åkergrodans, anser centralen.

Rudus projekt kan vara ett verkligt hot mot främmande arter i havet utanför Ingå anser Forststyrelsen. Eftersom flera stora projekt är på gång i samma område kan de tillsammans betyda en risk för växter och djur.

Grundvattnet oroar

Myndigheterna är också oroade över grundvattnet.

Enligt Forststyrelsen finns det risk för att grundvattnet påverkas så att Stormossen och i synnerhet den södra delen av området kan torka ut. Detsamma anser NTM-centralen som precis som invånarna också är oroade över att vattennivån i brunnarna kan sjunka.

Invånarna anser att borrbrunnarna hotas eftersom den riktningen åt vilket håll grundvattnet nu strömmar kan ändras. Då området får utbrutna bergsraviner så strömmar vattnet mot de djupaste ställena, det vill säga in i ravinerna.

Landskapet förändras radikalt

Ingå kommun anser att projektet förändrar landskapet radikalt. Kommunen undrar också om man räknat med allt då man tittat på hur vattenströmmarna rör sig. 500 000 ton snö transporteras nämligen varje år hit.

Forststyrelsen påpekar också att den EU-badstrand som ligger vid Kyrkfjärden inte nämns i MKB-beskrivningen Det finns en oro för att vattnet vid badstranden kommer att grumlas då området muddras.

Muddringen, hamnen och sjötrafiken kan också betyda att betydligt mer näringsämnen kommer ut i miljön, anser Forststyrelsen.

Sammanlagd effekt av alla projekt borde utredas

Något som också oroar flera myndigheter, föreningar och privatpersoner är den sammantagna effekten av alla de stora projekt som pågår och planeras till området.

Till Joddböle och Ingå planeras en LNG-terminal och en gasledning, Balticconnector mellan Ingå och Paldiski. Den ska dessutom dras upp vidare mot Sjundeå.

Spannmålshandlaren Avena Nordic Grain investerar som bäst 1,8 miljoner euro i spannmålsmottagning, lager och exportverksamhet i Ingå hamn.

Ifjol beviljade också regionförvaltningscentralen ett vattenlov åt Ingå för att bygga en ny kaj för mottagning av så kallad skräpfisk i Fiskehamnen i Joddböle. Fortums kolkraftverk finns också i närheten, men används inte som bäst.

Regionförvaltningsverket (Avi) vill att luftkvaliteten granskas för alla projekt tillsammans. Allt sammantaget buller överskrider också de riktvärden som finns på delar av området, anser Avi.

Forststyrelsen hör också till dem som anser att de sammantagna effekterna av alla projekt måste bedömas.

Gasum påpekar att deras krav på säkerhet i området måste beaktas i samband med deras LNG-projekt och exempelvis då det gäller deras lagringstankar. De är oroliga för de vibrationer som kan förekomma vid byggandet och under verksamheten.

Man måste också kunna ta sig via en väg till området med den flytande LNG-terminalen. Tankbilar behöver komma fram och så måste det finnas en led för gasledningen, påpekar Gasum.

Från landsbygd till industri då det gäller buller

Ingå kommun anser att hela ljudmiljön i södra Ingå förvandlas från landsbygd till industriområde och att bullerolägenheterna ökar betydligt.

Sydspetsens miljöhälsa anser att tiderna då det bullrar måste bestämmas eftersom det finns fritidsbosättning nära. Sådana alternativ har inte alls behandlats i MKB-beskrivningen. Också kommunen vill utesluta buller dygnet runt och förbjuda buller under veckoslut.

rudus stenkross
Bildtext Bergsbrytning i Joddböle.

Förutom sprängningar så bullrar trafiken. NTM-centralen räknar med att den tunga trafiken kan öka med 85 procent i området.

Också positivt

MKB-beskrivningen får trots allt inte så mycket kritik, också om många inte håller med om slutledningarna.

NTM-centralen ser att projektet har beskrivits tillräckligt tydligt i MKB-beskrivningen och att den utgår från tillräckligt många alternativ.

Trafikverket anser ändå att förändringarna i trafiken till sjöss inte är tydligt presenterade. Kommunen anser igen att det inte står i beskrivningen hur stora oljelager man utgått från då man dragit slutsatsen att projektet inte påverkar lagren.

Museiverket anser att fornlämningarna måste undersökas innan de förstörs men har inget att anmärka på själva MKB-bedömningen.

Nylands förbund anser att det här projektet är bra beskrivet i samverkan med den andra kända projekten.

Västra Nylands landskapsmuseum hör också till de mer positiva.

Det anser att konsekvenserna för landskapet och kulturmiljön har bedömts ganska omfattande. Landskapsmuseet vill ändå se en uppföljning av konsekvenserna för kulturmiljön och är också mån om att Stor-Olars hemman ska bevaras på rätt sätt.

Annat än MKB-beskrivningen avgör trots allt

NTM-centralen påpekar att jämföra olika alternativ så här inte berättar helt om alla möjliga miljökonsekvenser.

Det som påverkar människornas trivsel och levnadsförhållanden mest är det sätt på vilket projektet genomförs på, hur det framskrider och tidsplaneras.

De mest allvarliga konsekvenserna kan man påverka med tillräckliga skyddsåtgärder, säger centralen.