Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Pensionsåldrarna i Europa allt mer identiska

Från 2015
Uppdaterad 18.07.2015 08:10.
Tre arbetare vid ett bygge

För att svara på de hot som riktar sig mot välfärdssamhället kommer pensionsåldern i de flesta EU-länderna att höjas under de följande 15 åren. Storbritannien och Irland gör kampanj för en pensionsålder på 68 år, medan en flerbarnsmamma i Slovakien fortfarande kan gå i pension vid 58.

En pensionsålder på 65 år är för närvarande vanligt i de flesta av EU:s 28 medlemsländer. Men Europa åldras. Den förväntade medellivslängden ökar och födelsetalet sjunker. 2014 var nästan var femte, 18,5 procent, av EU-ländernas medborgare över 65 år.

För att täppa till hålen i statskassan under ekonomiskt svaga tider kommer ett flertal länder att höja den allmänna statliga pensionsåldern för både män och kvinnor innan 2030.

Allmän pensionsålder i EU 2015 (män/kvinnor)

Belgien 65
Bulgarien 64 år 4 mån/61 år 4 mån
Cypern 65
Danmark 65
Estland 63/62 år 6 mån
Finland 63-68 (folkpension 65)
Frankrike 65
Grekland 67
Irland 66
Italien 66 år 3 mån/63 år 9 mån
Kroatien 65/61 år 3 mån
Lettland 62 år 6 mån
Litauen 63 år 2 mån/61 år 4 mån
Luxemburg 65
Malta 62
Nederländerna 65 år 3 mån
Polen 65 år 7 mån/60 år 7 mån
Portugal 66
Rumänien 65 år/60 år
Slovakien 62/58 år 3 mån
Slovenien 64 år 6 mån
Spanien 65 år 3 mån
Storbritannien 65/62 år 4 mån
Sverige 61-67 (folkpension 65)
Tjeckien 62 år 10 mån/58 år
Tyskland 65 år 3 mån
Ungern 62 år 6 mån
Österrike 65/60

Källa: Pensionsskyddscentralen

Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Polen, Tyskland, Danmark, Spanien och Kroatien kommer innan 2030 att höja pensionsåldern till 67 år. I Storbritannien under ledning av premiärminister David Camerons Tories och i Irland är målet 68 år.

Pensionen ska följa medellivslängden

Den lägsta pensionsåldern finns i dag i Slovakien där män får full statlig pension från och med 62 år. Antalet barn sänker för tillfället pensionsåldern för kvinnor med högst fem år till 58 år och 3 månader. Samma pensionsålder och system har även Tjeckien.

För ett par år sedan föreslog EU-kommissionen att pensionsåldern borde knytas till den förväntade medellivslängden i respektive land. Flera länder strävar nu efter att rätta till sin lagstiftning i enlighet med kommissionens råd.

Den förväntade livslängden varierar ändå med flera år mellan EU-länderna. I en del länder kan livslängden till och med variera mellan olika delar av landet. Lettland och Litauen har en lägre medellivslängd på ca 74 år, än till exempel de nordiska länderna där invånarna förväntas leva till och med 81 år.

Efter 2030 kommer inget land, förutom Slovakien, ha en allmän pensionsålder under 65 år, enligt de nationella regeringarnas nuvarande politik.

Reinfeldt föreslog gräns på 75 år

Pensionspolitiken debatteras fortsättningsvis i flertalet europeiska länder och ytterligare pensionsreformer ligger på flera regeringars bord.

Förra året föreslog en pensionsåldersutredning i Sverige, som beställts av regeringens så kallade pensionsgrupp, att de nedre och övre åldersgränserna stegvis bör höjas. Först till 63 respektive 69 och därefter successivt i takt med medellivslängden.

Pensionsgruppen är ett blocköverskridande samarbete där Alliansen och Socialdemokraterna ingår. Miljöpartiet motsätter sig fortfarande att den lägsta pensionsåldern höjs till 63 år.

För tillfället har Sverige en flexibel pensionsålder och man kan lyfta statlig pension från 61 års ålder men man kan fortsätta jobba fram till 67 år. Sverige ligger också på andra plats i en internationell jämförelse över länder med det mest hållbara pensionssystemet.

I februari 2012 skapade ändå den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt rabalder när han öppnade upp för en övre pensionsålder på 75 år. I en intervju med Dagens Nyheter sade Reinfeldt då att människor måste vara beredda på att byta karriär mitt i arbetslivet när det första jobbet blir för stressigt eller tungt.

Statsminister Fredrik Reinfeldt
Bildtext Fredrik Reinfeldt

– Vänsterns syn är att när jobbet blir för tungt då blir man förtidspensionär, eller så får man någon annan typ av ersättning. Men jag skulle snarare säga att när jobbet blir för tungt så får jag jobba med något annat. Och vi måste börja svara på frågan: Hur ska det gå till? Hur byter vi karriär mitt i livet? Och hur förbättrar vi förutsättningarna att kunna jobba längre upp i åren, och kanske rejält mycket längre upp i åren?

Norge har redan en flexibel pensionsålder mellan 62 och 75 år.

Tvistefråga för Sarkozy och Hollande

Inför presidentvalet i Frankrike 2012 var pensionsfrågan ett av de större stridsäpplena mellan presidentkandidaterna Nicolas Sarkozy och François Hollande.

Den nyvalda presidenten Hollande gick tvärt emot trenden i Europa och infriade strax efter valet 2012 sitt vallöfte och sänkte den lägre pensionsåldern tillbaka till 60 år från tidigare 62. EU varnade då för att beslutet skulle komma att belasta den franska ekonomin ytterligare.

Nicolas Sarkozy och Francois Hollande
Bildtext Nicolas Sarkozy och François Hollande.

Två år tidigare hade Sarkozy gjort tvärtom och höjt pensionsåldern från 60 till 62 år för dem som arbetat och betalat pensionsförsäkringsavgifter i minst 40 år. Sarkozy beskyllde den tidigare presidenten François Mitterand för den ekonomiska röran landet befann sig i 2010 eftersom Mitterand sänkte pensionsåldern till 60 år 1982.

I motståndarlaget höjdes röster mot höjd pensionsålder med motiveringen att lågavlönade och industriarbetare skulle drabbas allra värst. De går i allmänhet in i arbetslivet tidigare, dör i yngre ålder och har sällan råd att gå i pension tidigare tack vare privata pensioner.

En nationell strejk bröt också ut i september och oktober 2010 som en reaktion på Sarkozys lagförslag. Lagen klubbades trots det igenom i parlamentet.

Pensionen som politiskt påtryckningsmedel

Eftersom Tyskland är en av de absolut starkaste ekonomierna i Europa har höjd pensionsålder fungerat som ett politiskt verktyg bland annat för att pressa skuldtyngda länder att acceptera reformer. Pensionsåldern i Tyskland kommer att höjas från 65 till 67 år innan 2030.

– Det är också viktigt att människor i länder som Grekland, Spanien och Portugal inte har möjlighet att gå i pension tidigare än i Tyskland – att alla utvecklas mer eller mindre lika. Det är viktigt, sade förbundskansler Angela Merkel i och med att Grekland förhandlade om stödprogram 2011.

– Vi kan inte ha en gemensam valuta där en del får mycket semester och andra väldigt lite. Det fungerar inte i det långa loppet.

Förbundskansler Angela Merkel
Bildtext Angela Merkel

Tillsammans med Frankrikes Sarkozy föreslog Merkel 2011 att EU-länderna måste införa en gemensam ekonomisk politik med ett system med liknande pensionsåldrar.

Grekland följer långivarnas direktiv

Det högt kritiserade pensionssystemen i Grekland har de senaste åren förbättrats efter påtryckningar från landets långivare, den så kallade Trojkan; EU, Europeiska Centralbanken och Internationella valutafonden IMF. Ännu 2010 var pensionsåldern 58 år. Ett år senare höjdes den till 65.

Problemen i Grekland gäller inte bara pensionsåldern utan också det tidigare höga antalet pensionsfonder och att antalet skattebetalare i förhållande till dem som är beroende av staten är ohållbart.

Från att ha utsetts till landet med det svagaste pensionssystemet 2011 i en jämförelse med 50 länder, hade landet arbetat sig upp till plats 42 år 2014.

I de senaste förhandlingarna om ett nytt låneprogram kräver Trojkan att Greklands pensionsålder höjs till 67 år för både män och kvinnor fram till 2022.

Grekiska pensionärer utanför en bankautomat i Aten.
Bildtext Pensionärer utanför en bank i Aten.

Arbetslösheten är fortfarande hög i landet – 25,6 procent i april – och många motiveras att gå i pension tidigt för att undvika den dystra och ostabila arbetsmarknaden. Den genomsnittliga arbetslösheten i EU är drygt 11 procent.

Samma sits sitter också andra EU-länder i. I och med Sarkozys pensionsreform 2010 uppmanade centerpartierna i Frankrike regeringen att motverka åldersdiskriminering och övertyga arbetsgivare om att äldre kan jobba precis lika effektivt som yngre anställda.

Genomsnittet går vid 61

Trots en allt högre lagstadgad pensionsålder är den faktiska pensionsåldern i EU naturligtvis mycket lägre. De som lämnar arbetsmarknaden är i genomsnitt 61,5 år gamla, visar statistik från Eurostat.

Svenskarna arbetar längst, till 64,4 års ålder, tätt följd av irländarna. Tidigast går polackerna i pension – vid 58,8 års ålder. Finländarna pensionerar sig i genomsnitt vid 61,2 år.

Den faktiska åldern för grekerna skiljer sig heller inte nämnvärt från det europeiska genomsnittet.

Om alla länder i Europa beaktas, arbetar islänningarna längst och pensionerar sig i genomsnitt vid 64,8 års ålder.

Källor: Eurostat, OECD, Pensionsskyddscentralen, Trading Economics, The Guardian, The Independent, Der Spiegel, Dagens Nyheter