Jubileum för Pori Jazz - femtionde spelningen för Reiska Laine

Pori Jazz arrangeras för femtionde gången. Det som började som en oskyldig utekonsert på ett lastilsflak har blivit miljonbisnes. Det ger anledning till tillbakablickar för Reiska Laine. Som 19-åring spelade han i Björneborg för första gången och det har han fortsatt med. Trummisen Reiska Laine är den enda som uppträtt på Pori Jazz alla år.

Reiska Laine har gjort soundcheck före spelningen på Lokkilava, en av de fem scenerna på Skrivarholmen. Många av björkarna i omgivningen fanns inte ens år 1966, då några jazzaktivister körde in en lastbil för en tvådagarskonsert på friluftsområdet invid Björneborg. Efteråt har den tiden kallats oskuldens tid.

Enligt Reiska Laine var det ingen som egentligen trodde att det skulle bli en fortsättning på den första Pori Jazz. Han och Pekka Sarmanto kom med rälsbuss, lättähattu-tåg, till Björneborg för att uppträda på söndagens konsert.

Oskuld, kommersialisering och mega

Björneboregsfestivalen har blivit större och större. På 70-talet upplevde man uppror och oroligheter, konflikter mellan olika musikgenrer och kommersialisering.

Det har gått upp och ner ekonomiskt. Jazzfestivalen har breddats till mycket annat.

För tio år sedan startade Suomi-areena, det stora debattevenemanget, som förde en stor mängd politiker till stan. Det gödde också jazzfestivalen. Årets arenaevenemang lockade en större publikmängd än någonsin, och planerna är redan långt hunna för nästa år.

Lika stor som julhandeln

Man brukar skämtsamt tala om de nio dagarna av jazz- och politikfest som årets trettonde månad. Enligt Reiska Laine är jazzen lika viktig som julhandeln. Festivalerna drar in 20 miljoner euro extra för handelsmän och näringsliv i Björneborg. Det ger ökade intäkter och sysselsättning i en drabbad Satakuntaregion. Budgeten för Porijazz närmar sig fem miljoner euro. Staten stöder med 120 000 euro.

Jazz över partigränserna

Så småningom blev Reiska Laine också politiker. Han satt några år i riksdagen som ersättare för Esko Seppänen, som valdes till Europaparlamentet.

– Politiken var inte riktigt min grej, säger Laine nu, men jazzen var hans varumärke och förvånansvärt många politiker är också jazzvänner, tydligen över partigränserna. Själv har Laine suttit i styrelsen för Pori jazz och senare i kommunalpolitiken i Helsingfors.

Jazzen behöver stöd

En politiskt känslig fråga är hur mycket samhälleligt stöd som kan ges för olika ändamål t.ex. inom kulturen.

– Man blir inte rik på att spela jazz, det är knappt så man överlever, säger Reiska Laine. Men Pori Jazz har blivit ett paradis för musikerna, både finländska och utländska. Här finns möjligheter för både konserter och jam, dag och natt.

– Jag tröttnar aldrig på att spela jazz, så många spelningar blir det nu inte i året, säger Reiska Laine. Men under de nio dygnen i Bjlörneborg får man hålla i gång hela tiden.

Grånande jazzpublik

Det är inte lätt att få en lugn stund med Reiska Laine, alla känner honom, vill komma fram och säga hej och prata en stund.

Det kan förstås var lite skrämmande att ha spelat på samtliga Björneborgsfestivaler och se publiken åldras. I publiken finns många som har varit med lika länge som Reiska Laine.

– Alla blir vi gråhårigare, säger han och stryker handen över en snart vithårig tinning. Festivalen är nog en medelålders grej, medger han, Jazzen är inte så publikdragande, man får dra hjälp av andra genrer.

Laine håller ändå inte med kritiken om poppifiering.Han gläder sig över att jazzen fortfarande utgör 70% av musikutbudet under de nio dagarnas festival. Paul Anka, Pet Shop Boys och i år t.ex Kylie Minogue spelar förstås inte jazz. -Men lyckligtvis kan de stora namnen dra yngre publik, som kanske den vägen också hittar jazzen.