Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Norge uppmärksammar fyraårsdagen av Utøya

Från 2015
Uppdaterad 25.07.2015 12:13.
Blommor på Utvika cmping bredvid Utøya.

Det har gått fyra år sedan terroristen Anders Behring Breivik dödade 77 människor i Oslo och på ön Utøya. I dag öppnades i Oslo en minnesutställning över händelserna.

Klockan 15.26 på eftermiddagen den 22 juli 2011 detonerade en bomb i regeringskvarteren i Oslo centrum. Explosionen krävde åtta dödsoffer och resulterade i ett stort antal skadade.

Bombdådet hade begåtts av den då 32-årige högerextremisten Anders Behring Breivik. I samma ögonblick som kaos rådde inne i Oslo, körde han själv till sjön Tyrifjorden knappt fyrtio kilometer väster om huvudstaden. På den 10,6 hektar stora ön Utøya hölls Arbeiderpartiets ungdomsfylking AUF traditionella sommarläger. Lägret hade omkring 560 deltagare.

Trafiken mellan fastlandet och Utøya sköts med färja. När Breivik anlände till bryggan förklarade han sig vara polis. Han visade upp sin legitimation och sa att han skulle göra en säkerhetskontroll med anledning av bombdådet i Oslo. Framkommen till ön bad han ungdomarna att samlas kring honom. Därefter tog han fram sina vapen och började skjuta.

69 människor, de allra flesta bara tonåringar, dödades i massakern. Många av dem hittades skjutna ute i vattnet, dit de hade tagit sin tillflykt undan kulorna.

Klockan 17.27 fick polisen i Nordre Buskerud larm om skottlossningen, och klockan 18.27 – tre timmar efter detonationen i Oslo – kunde Breivik gripas.

Rättegången mot Anders Behring Breivik inleddes den 16 april 2012. Den 24 augusti samma år dömdes han till 21 års fängelse, vilket är det hårdaste straff som norsk lag känner till. Han bedömdes ha varit tillräknelig då massakern begicks.

"Såren läker sakta"

Fyraårsdagen av det värsta terrordådet i Norges hävder har som brukligt uppmärksammats genom minnesceremonier och gudstjänster.

Vid förmiddagens minnesstund i regeringskvarteret i Oslo sa Norges statsminister Erna Solberg att den 22 juli alltid ska förbli en mörk dag i norsk historia. Hon påminde om hur terrorismen i år har fortsatt skörda oskyldiga människoliv – i Köpenhamn, Paris och nu senast i Turkiet.

- Vi måste också i fortsättningen kämpa för våra värderingar och mot extremismen, sa den sorgklädda Solberg.

Norges statsminister Erna Solberg under en minnesceremoni i Oslo på fyraårsdagen av Utöya-massakern.
Bildtext Erna Solberg vid minnesceremonin i Oslo.

AUF:s ordförande Mani Hussaini såg dagens minnesstunder som en påminnelse om hur många som behöver stöd, omsorg och kärlek i en lång tid framöver.

- Fyra år är en kort tid för dem som har mist någon vid sitt middagsbord. Det är en kort tid för såren som sakta fortsätter att läka, lydde Hussainis ord.

Han sa också att hatet inte får och inte kan vinna.

Stoltenberg gripen av minnesutställning

I regeringskvarteren i Oslo invigdes i dag en minnesutställning som helt ägnas händelserna den 22 juli 2011.

Där visas av den skåpbil som Breivik använde vid bombdådet, och en övervakningsvideo där han ses köra fram fordonet till platsen, parkera den och lugnt promenera därifrån.

Utställning består också av förklädnader och det ID-kort som Breivik använde, och mobiltelefoner som tillhört hans offer.

Man kan dessutom se bilder på alla de 77 döda i de båda attentaten, och höra överlevande från Utøya berätta om sina upplevelser på video.

Inför onsdagens invigning av utställningen ordnades en visning för inbjudna gäster. Bland dem var Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som var Arbeiderpartiets ledare och statsminister då dåden inträffade. Han var märkbart skakad efteråt, uppger NRK.

- Det var en stark och viktig utställning som på ett ärligt, enkelt och samtidigt brutalt vis berättade vad som hände. Jag anser det är viktigt att förmedla det, inte bara för att hedra och minnas dem som dog utan också för att lära.

Stoltenberg säger att det i synnerhet gör intryck att se de unga offrens ansikten.

Jens Stoltenberg vid en minnesstund på Utöya 22 juli 2015.
Bildtext Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg vid en minnesstund ute på Utöya.

Minnescentret har föregåtts av en del debatt. Vissa anser att utställningen görs till ett "Breivikmuseum", och tycker inte att de tusentals människor som jobbar i regeringskvarteren ideligen ska behöva bli påminda om vem som angrep dem. Till kritikerna hör advokat John Christian Elden, som företrädde många anhöriga och överlevande vid rättegången.

- I Trondheim har vi redan ett utmärkt kriminalmuseum. Dit kan man skicka Breiviks grejor, tillsammans med annan skräck- och tortyrrekvisita. Då kan man i Oslo och på Utøya minnas offren i stället för gärningsmannen, tycker Elden.

Lisbeth Røyneland, vars 18-åriga dotter Synne dog på Utøya, är i dag ordförande för stödgruppen för överlevande och anhöriga. På tisdag kunde hon besöka minnescentret tillsammans med runt 500 andra som också drabbades av tragedin. Till AFP säger Røyneland att hon stöder utställningen.

- Många var naturligtvis skeptiska i början, efter att ha läst medias rubriker. Men responsen har varit väldigt positiv.

Många föräldrar mår ännu dåligt

En stor del av föräldrarna till offren från Utøya mår fortfarande dåligt, skriver tidningen Aftenposten.

51 procent av föräldrarna till de ungdomar som dödades på Utøya är fortfarande delvis eller helt och hållet sjukskrivna.

Två tredjedelar av föräldrarna lider alltjämt av posttraumatiskt stressyndrom, och sex av tio sörjer fortfarande mycket intensivt det som hände.

Uppgifterna baserar sig på en undersökning gjord av Centret för krispsykologi i Norge. I undersökningen deltog 220 familjemedlemmar till personer som föll offer i massakern.

Undersökningen har publicerats i tidningen Scandinavian Psychologist.