Tvister med vattenandelslag vanliga i Lovisa

I Lovisa är det vanligt att tvister mellan vattenandelslag och privatpersoner tas upp i rätten. Förra året hade Lovisa flest rättsprocesser av det här slaget i hela Svenskfinland.

Sammanlagt var det fyra rättsfall i Lovisa förra året där privatpersoner klagat på att vattenandelslag byggt vattenledningar under deras mark.

I ett av fallen ansåg markägaren att vattenandelslaget kommit med vilseledande information om hur ledningarna skulle byggas. I ett annat hade vattenandelslaget påbörjat arbetet utan markägarens samtycke, vilket ursprungligen varit överenskommelsen enligt markägaren.

Yle Östnyland har kontaktat markägarna men ingen är villig att ställa upp på intervju.

Informationen måste gå fram

En som har stor erfarenhet av vattenandelslag och vilka tvister som kan uppstå är Nils Vainio, ordförande för Lovisa vattenaffärsverk. Han är idag pensionerad, men har varit verksam inom flera vattenandelslag.

Han säger att kommunikation och information är a och o om man vill undvika att det uppstår gräl.

- Utgående från mina egna erfarenheter kan jag säga att det är oerhört viktigt att på förhand diskutera med alla berörda parter och att se till att dessa parter också finns representerade i andelslagets styrelse, säger Vainio.

Många fall i Lovisa ingen slump

Grannfejder i Svenskfinland - allt från stora pälsfarmer till små förråd

Kommunerna hanterar hundratals besvär och klagomål per år.

Att det förra året uppstod flera konflikter mellan vattenandelslag och privatpersoner just i Lovisa är inte en slump.

- Jämfört med resten av regionen finns här överlägset flest verksamma vattenandelslag, säger Vainio.

Dyrt för vattenandelslagen

Pernå Skärgårds Vattenandelslag har nyligen varit i rätten i ett ansökningsärende. Ordförande Urho Ilmonen berättar vilka konsekvenserna är för vattenandelslaget.

- Vi har gått miste om dyrbar tid och offentliga anslag. Anslagen är tidsbundna vilket betyder att vi går miste om dem ifall projektet drar ut på tiden, säger Ilmonen.

Vad säger lagen?

Ilmonen själv är också utbildad jurist och har jobbat länge inom branschen. Vad säger egentligen lagen om markägarens rättigheter?

- Enligt markanvändnings- och bygglagen måste markägaren gå med på att vattenledningar byggs under dennes mark. Vatten- och avloppsrör räknas som allmännyttiga. Det enda undantaget är om det finns alternativa byggnadsmöjligheter till skäliga kostnader.

En markägare har alltid rätten att vägra ge tillstånd; i sådana fall beviljas tillståndet av kommunen. Slutligen finns frågan också om hur djupt ner i jorden markägarens rättigheter sträcker sig.

- Ungefär vid fem meters djup blir jorden "gemensam" så att säga. Parkeringsgrottan under Kampen i Helsingfors har till exempel grävts helt utan tillstånd från markägaren.

Rättsfallen i artikeln baserar sig på protokoll i Yle Grävnavets undersökning.