Storföretagens chefslöner på ny rekordnivå

Toppdirektörernas löner och bonusar har fortsatt att öka. Ekonomiska experter är oeniga om huruvida det är motiverat. Samtidigt har klyftan mellan medelinkomsttagaren och företagsledningen vuxit, rapporterar Helsingin Sanomat.

De högsta cheferna för de stora bolagen på Helsingforsbörsen fick i fjol över en miljon euro i löner och bonusar. Med en chefslön skulle man kunna anställa närmare 25 medelavlönade personer.

Helsingin sanomat har räknat ut att de verkställande direktörernas löner och pengabonusar steg med 8,3 procent i fjol, när den vanliga löntagarnas inkomster samtidigt bara steg med 1,5 procent i medeltal. Chefernas inkomster ökade alltså fem gånger snabbare.

Det här överraskar inte Henrik Palmén som är lektor i finansiell ekonomi vid Svenska handelshögskolan Hanken.

- Det kan ju vara en utveckling som leder till negativa känslor och avundsjuka och dylikt, men bakgrunden är nog bara den att vanliga arbetstagare inte är en lika stor bristvara som erfarna chefer.

Ekonomernas åsikter går isär

Palmén säger att löneskillnaderna i Finland inte är särskilt stora i global jämförelse och att chefer borde få höga löneökningar också i sämre ekonomiska tider.

- Faktum är att chefsjobbet ofta är mer kritiskt och mer krävande när bolagen går dåligt. Det är till och med lättare att vara chef när ekonomin drar bra.

Men Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet håller inte med Palmén om att chefer borde få saftiga lönepåslag också när det går dåligt för deras företag.

- Det är ju vanligt att man belönar chefer om de klarar sig bättre jämfört med ledare för andra företag i ungefär samma bransch.

Han preciserar att företagen alltså jämför lönerna med andra företag som är i ungefär samma situation.

- Så en generell väldigt mycket snabbare löneökning för de här cheferna tycker jag att är svårt att säga att är väl ekonomiskt motiverat.

Under senare år har de högsta inkomsterna i västvärlden generellt sett ökat mer än de lägre.

- Till exempel är det så att det inte kommer att leda till speciellt mycket lättare löneförhandlingar på arbetsmarknaden. Det här är sådant som kommer att leda till mer konflikter i samband med löneförhandlingar, och det är inte en bra sak.

"Höj skatterna för de som tjänar mest"

Jäntti säger att han är osäker på om den rätta responsen är att moralisera över de ökande inkomstklyftorna. Han vill istället peka på en möjlig politisk lösning.

- Och det är helt enkelt att använda skatteprogression som ett medel för att lite stävja den här utvecklingen.

Också SDP:s ordförande Antti Rinne anser i en skrivelse på lördagen att högre skatter för de som tjänar mest skulle vara en bra idé.

Dessutom skriver han att Sipiläs uppmaning till måttliga löneökningar tydligen inte har haft någon effekt när det gäller de verkställande direktörerna.

Varken finansminister Alexander Stubb (Saml) eller statsminister Juha Sipilä (C) var på lördagseftermiddagen anträffbara för en kommentar.

"Högre skatter bättre än donationer"

Professor Jäntti tycker att ökad skatteprogression är en mycket bättre idé än det "i och för sig behjärtansvärda initiativ" som tre av de mest inflytelserika cheferna i den finländska finansvärlden kom med förra månaden.

Matti Alahuhta vid Finlands Näringsliv EK, Reijo Karhinen vid Finansbranschens centralförbund och Antti Herlin som är ordförande för Kones och Sanomas styrelse lovade då att styra fem procent av sina löner till välgörenhet i fyra års tid.

- Att rika ska donera pengar till välgörenhet för att jämna ut inkomstskillnader hör inte till en modern demokrati. I en modern demokrati sköts sådant via beskattningen, kommenterar Jäntti.