Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Koll av människor – ny marknad

Från 2015
Uppdaterad 04.08.2015 14:04.
Förstoringsglas
Bildtext Allt fler jobbsökande synas av företag som har specialiserat sig på bakgrundskontroller

"Det går att få fram väldigt mycket information om en människa", säger en expert på bakgrundskontroller; det som kallas human due diligence. Och det är inte bara de som söker en hög chefstjänst som blir kollade. Bakgrundskontroller är en växande marknad där allt fler människor på olika nivåer i företagen kollas upp.

Det öppna samhället som vi lever i grundar sig på att myndigheters handlingar är offentliga. Journalister som har som jobb att bevaka samhällets makthavare, till exempel kommunens beslutsfattare, utnyttjar ofta offentliga handlingar.

Först efter påtryckning – man bad till exempel om en skriftlig förklaring till varför tjänstemannen vägrade ge ut ett dokument – fick man ut offentliga handlingar.

Men också vanliga medborgare använder sig av offentliga handlingar, om man till exempel vill göra en sökning i lantmäteriverket för att veta vem som äger granntomten och till vilket pris den köptes. Eller kanske man vill kolla upp ekonomin hos en hyresgäst.

Offentliga handlingar har också blivit handelsvara.

Det som växer är bakgrundskontroller. Företag som tar fram information om jobbsökande har en växande marknad. I USA talar vi om miljardbusiness och i Sverige omsätter företagen miljoner.

I Finland har vi nyss vaknat och vädrar morgonluft. Och det är just det öppna samhället, handlingarnas offentlighet som möjliggör en sådan här marknad.

Look Closer AB är ett svenskt företag som jobbat med human due diligence i drygt 13 år med fokus på fördjupade bakgrundskontroller av personer i ledande ställning.

- Vi var länge ensamma om att erbjuda detta, men för cirka åtta år sedan dök det upp ett antal bolag som erbjöd enklare bakgrundskontroller inför anställning, så kallad pre-employment screening, berättar Björn Modée.

Björn Modée Look Closer AB
Bildtext Björn Modée på Look Closer

- Företag blir allt oftare utsatta för bedrägeriförsök av olika slag, säger Tero Haikara på Gothia Protection Group. Därför görs bakgrundskontroller allt oftare också i Finland.

Grundlagen talar för öppenhet

I princip har vi alla fri tillgång till allt som myndigheterna gör. Vi har ett starkt stöd i grundlagen: ”Allmänna handlingar äro av myndighet upprättade och utfärdade, ävensom till myndighet insända eller ingivna handlingar, som innehavas av ifrågavarande myndighet.”

Man har rätt att få handlingarna anonymt. Man behöver inte heller avslöja varför man vill ha informationen.

Det finns vissa begränsningar. Ett betänkande under arbete är ännu inte offentligt. Och dessutom finns i undantagsfall hemligstämplade dokument. Till det privata hör bland annat familjen och patientuppgifter.

Men i princip är allt öppet. Öppenheten har gamla anor. I Finland stadgades redan år 1766 i Förordning Angående Skrif- och Tryckfriheten att "uti alla archiwer fri tilgång lemnas".

lagbok
Bildtext Grundlagen garanterar offentligheten

Offentligheten råvara för affärsverksamhet

I sin bok om offentlighetsprincipen konstaterar en av landets ledande jurister Olli Mäenpää att offentlighetsprincipen också i dag utgör råvara för affärsverksamhet. All den information som staten och kommunerna producerar kan förädlas och säljas vidare.

Företag som handlar med information som fås från offentliga handlingar är redan etablerad verksamhet i grannlandet Sverige medan vi här hemma ännu är i startgroparna.

För journalister är frågan om öppenhet uttryckligen ett verktyg för att granska makten.

- Vi får slåss för öppenheten varje dag, säger Rami Mäkinen som är ordförande för Rättsreportrarna rf. Mäkinen är erfaren journalist med över 15 års erfarenhet av brotts- och rättsjournalistik.

- Lagparagraferna ska alltid tolkas. Då får ofta de stora orden om ett öppet samhälle ge vika för en försiktig tjänstemans tolkning, säger Mäkinen. Vad som är offentligt och vad som ska hållas hemligt är föremål för tolkning varje dag.

Tjänstemän som inte kan lagen

Mäkinen har stor respekt för en persons integritet.

- De här två principerna – en persons rätt till privat sfär och offentligheten – väger jag mot varandra hela tiden i mitt arbete.

En annan sak är att det finns både kommunala och statliga tjänstemän som helt enkelt inte känner lagen, konstaterar Mäkinen. Då tas beslut om att inte ge ut ett dokument till en journalist på fel grunder, det vill säga på grund av bristande juridiska kunskaper. Eller för att tjänsteinnehavaren helt enkelt är rädd för att ge ut någonting som känns eldfängt. Det kan gälla till exempel handlingar inom barnskyddet.

- Regeln är alltid den att handlingar är offentliga – hemligstämpeln är enligt grundlagen ett undantag, slår Mäkinen fast.

- Man måste i ett demokratiskt, öppet samhälle veta hur beslutsfattarna och tjänstemännen handskas med våra pengar. Vi måste veta att en tjänsteman inte anställer sin brorson eller åker på fisketur med skattemedel.

Tjänstemän pantar på information

Samtidigt som efterfrågan på information växer, finns många tecken på att myndigheterna i allt högre grad pantar på informationen – till och med på offentliga handlingar.

Universitetet i Jyväskylä gjorde år 2011 ett omfattande projekt (Julkisuusjournalismi, red. Heikki Kuutti) där man systematiskt testade olika myndigheter genom att be om handlingar av olika slag. Boken är dyster läsning.

Ofta var bemötandet varken vänligt eller ens sakligt visade testet. Det visade sig vara besvärligt att få ut offentliga dokument. Väntetiderna var oskäligt långa. Först efter påtryckning – man bad till exempel om en skriftlig förklaring till varför tjänstemannen vägrade ge ut ett dokument – fick man ut offentliga handlingar

Rättsreportrarna rf har på sin hemsida en stor mängd olika exempel på rättsfall där journalister har överklagat beslut om att hemlighålla en handling – och vunnit målet. Efter besvär till Högsta förvaltningsdomstolen eller Justitieombudsmannen har en myndighet tvingats att ge ut dokument.

Tero Haikara från Gothia Protection Group stöter också på problem när han begär ut allmänna handlingar. Det gäller bland annat domstolar. Men också andra myndigheter kan strama åt informationsflödet.

- När jag nyligen försökte kolla om en person är målsägande i en straffrättslig process, fick jag svaret från en tingsrätt att vi inte ger ut den här informationen eftersom den är över ett år gammal. Detta trots att jag tidigare – hundratals gånger – utan problem har fått likadana uppgifter med ett telefonsamtal.

Due diligence på personer

Det blir allt vanligare att företag gör en bakgrundskontroll på personer som sökt jobb hos företaget. Företagen använder sig då i huvudsak av offentliga handlingar.

Det finns företag som har specialiserat sig på den här typen av utredningar. I branschen talas om due diligence-utredningar på personer. De kallas också för integritetsundersökningar.

Den här typen av bakgrundskoll har redan blivit vanlig, rentav rutin, i Sverige. Företag som Gothia Protection Group, Look Closer, 2Secure, ToFind Out, Novare och Investigation Services Europe sysslar alla med bakgrundskontroller.

På Look Closer säger vd Björn Modée att de gör en noggrann genomlysning av personen utifrån ett antal perspektiv – juridiskt, professionellt, medialt och ekonomiskt.

- Målet är att få en så komplett bild som möjligt av personens bakgrund, inklusive så kallade ”rödflaggor” som gör att personen skulle kunna vara olämplig.

Om en bedrägeridom dyker upp

Vilken är den vanligaste orsaken till att ett företag bestämmer sig för att inte anställa en person efter er bakgrundskontroll?

- Det varierar från fall till fall, men den enskilt vanligaste orsaken till att vår kund avbryter en tillsättning är att nyckelpersonen har tidigare okända juridiska ärenden, till exempel bedrägeri eller annan ekonomisk brottslighet.

Det handlar ju om offentliga handlingar – då kunde väl bakgrundskontrollen göras av företaget självt? Alla har ju tillgång till offentliga handlingar.

- Ja, i rekryteringsärenden handlar det om offentliga handlingar. Anledningen till att företag lägger ut enklare bakgrundskontroller på konsulter handlar om att det är mer kostnadseffektivt.

- Vad gäller fördjupade granskningar så är det väldigt få som har kompetensen att genomföra dessa, hävdar Modée.

Den enskilt vanligaste orsaken till att vår kund avbryter en tillsättning eller ett förvärv är att nyckelpersonen har tidigare okända juridiska ärenden, t.ex. bedrägeri eller annan ekonomisk brottslighet.

- I Sverige har vi en offentlighetsprincip som är grundlagsfäst och därmed svår – och ej önskvärd – att ändra på.

Däremot har myndigheterna gjort ett antal justeringar genom åren för att det inte ska vara enkelt att hitta uttömmande information. Detta är i grunden sunt, det är bra med en tröghet i systemet.

Men med rätt kompetens och resurser, som varken företagen själva eller många konsulter har, så går det att få fram väldigt mycket information.

Vem ska granskas?

Varför har Look Closer specialiserat sig på högsta ledningen?

- Vi anser att det är dessa som det är viktigast att granska, eftersom de har makt och ansvar och kan åsamka företaget både stor framgång och skada, säger Modée.

Hur långt går ni, så att säga, när det gäller den privata sfären? Är till exempel familjerelationer intressanta? Är privata skulder och familjens ekonomi något ni granskar?

- I varje enskilt fall görs en bedömning av vad som är relevant, men för en senior befattningshavare kan privatekonomi vara relevant. Det är mycket viktigt att respektera integriteten hos den vi granskar och vårt lackmustest är om vi skulle känna oss bekväma med att läsa rapporten tillsammans med den granskade.

9 procent "rödflaggas"

Hur ofta sker det att en person som söker ett jobb inte har berättat sanningen i sin ansökan?

- Det är ganska ovanligt med direkta lögner, även om det förekommer. Cirka 9 procent av de vi granskar rödflaggas, avslöjar Björn Modée på Look Closer.

Vilken typ av osanningar handlar det då om?

- Vid direkta lögner handlar det oftast om att personen överdrivit sina roller, tagit bort sådan information som hen anser mindre fördelaktigt, eller lagt till något som låter bra, till exempel akademiska studier.

Googlar ni? Kollar ni Facebook?

- Ja, initialt i granskningen lägger vi mycket tid på den mediala, även socialt mediala, profilen.

Nytt i Finland

I Finland är verksamheten relativt ny. Väldigt få aktörer finns på marknaden.

Tero Haikara intervjuas av Spotlight
Bildtext Tero Haikara på Gothia Protection Group

På Gothia Protection Group berättar Tero Haikara att företaget gör några hundra bakgrundskontroller per år i Finland. Antalet uppdrag ökar hela tiden.

Uppdragen gäller bland annat nyckelpersoner vid företag. Om en person som sökt en nyckelposition i ett företag till exempel har stora skulder eller om det finns skadeståndskrav i miljonklassen på personen i fråga kan det intressera företaget.

Om personen som söker ett jobb har dömts för ett brott kan det vara intressant att veta.

- Men det är inte som att köpa en liter mjölk. Det är en komplicerad helhetsbedömning om vilka frågor som kan vara intressanta i sammanhanget som vi gör tillsammans med kunden, säger Haikara

Och det är inte nödvändigtvis bara personer i chefsställning vars bakgrund kontrolleras.

Det finns exempel på folk som ljuger om sin utbildning. Är man då en allmänt pålitlig person?

- Vi har just nu en rekryteringsprocess, där vi gör bakgrundskontroll av så att säga vanliga datatekniker. Orsaken är att de kommer att ha tillgång till känsliga uppgifter i ett dataregister, berättar Haikara.

Hur långt får man gå?

Hur långt går ni i era utredningar? Var går gränsen för en persons integritet?

- Vi lämnar familjekretsen utanför våra efterforskningar när det gäller uppdrag vid rekryteringar, konstaterar Tero Haikara.

I USA finns sajter där man kan kolla upp sin pojkvän eller flickvän. Gör ni också den typen av granskningar?

- Nej, skrattar Haikara, sådant är inte intressant för oss.

Kan man missbruka de uppgifter som ni tar fram? Använda dem för utpressning?

- Vi tar fram endast det som finns i offentliga handlingar. Vi försöker inte ens gå in i folks privata hemligheter, säger Tero Haikara på Gothia Protection Group.

Ljuger man en gång, så … ?

- En viktig fråga vid anställningar är tilliten, säger Haikara. Om man kan lita på den person som man tänker anställa. Det finns exempel på folk som ljuger om sin utbildning. Är man då en allmänt pålitlig person? En lögn kan skada arbetsgivarens tilltro till personen, konstaterar Haikara.

Med internationella rekryteringar, på en internationell marknad, växer behovet av bakgrundskontroller. Man känner helt enkelt inte varandra längre så som man gjorde tidigare.

Gothia Protection Group verkar internationellt. Samma gäller Look Closer.

- Majoriteten av våra granskningar är utanför Sverige, säger Björn Modée på Look Closer.