Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

I Amosriket

Från 2015
Uppdaterad 10.08.2015 18:04.
söderlångviks gård
Bildtext De fyra karyatiderna som ursprungligen stod på Svenska Teatern i Helsingfors
Bild: Yle/Peter Lüttge

Är det någonting speciellt du skulle vilja se på Kimitoön? frågade min värd Ralf Ginman mig när jag talade med honom i telefon innan jag kom till Dragsfjärd.

Ja, faktiskt, svarade jag. Jag skulle gärna se Söderlångvik Gård, en av den finlandssvenska kulturens vaggor. Du talar med rätt man, sade Ralf. Jag har varit förvaltare på gården i 22 år.

Amos Andersons sommarstuga

Det kändes mycket bra att besöka Söderlångvik tillsammans med Ralf Ginman. Jag menar bara det faktum att vi körde rakt in på gården och parkerade mitt framför herrgården.

söderlångviks gård
Bildtext Ralfs Volvo och Amos stuga
Bild: Yle/Peter Lüttge

Förvaltaren på Söderlångvik måste bo på gården. Inte i herrgården som är ett museum utom i förvaltarens hus. Ralf känner alltså gården som sin egen ficka.

söderlångviks gård
Bildtext Herrgården är hela 47 meter lång och ligger på ett fantastiskt ställe högt över Söderlångviken.
Bild: Yle/Peter Lüttge

Inne är det lyxigt värre. Fina tavlor och skulpturer. Pampiga möbler och stora och välfyllda bokhyllor. Inte så illa. För en sommarstuga.

söderlångviks gård
Bildtext Det här kallar jag ett långbord.
Bild: Yle/Peter Lüttge
söderlångviks gård
Bildtext Han tyckte om böcker, den där Amos.
Bild: Yle/Peter Lüttge
söderlångviks gård
Bildtext Finlands äldsta bibel från 1642
Bild: Yle/Peter Lüttge

Efter husesyn hos Amos tittar vi på parken och de många andra byggnaderna. Man märker att Ralf har varit förvaltare här och att han fortfarande känner för gården. Han rättar till föremål i huset, kommenterar saker och ting som minsann har varit i bättre skick när han basade över stället och han hälsar glatt på alla som jobbar här och som kommer emot oss.

söderlångviks gård, ralf ginman
Bildtext Du får Ralf ur Söderlångvik men inte Söderlångvik ur Ralf
Bild: Yle/Peter Lüttge

Parken är alldeles underbar. Det roliga med Söderlångvik är att gården är ett museum och samtidigt ett fungerande jordbruk. Det semestras och arbetas samtidigt på gården.

söderlångviks gård
Bildtext Frodigt värre är det i parken
Bild: Yle/Peter Lüttge

Fastän det finns många och fina byggnader på gården, tycker jag att garaget är det mest fantastiska. Garagets bakvägg för att vara exakt.

Där står nämligen fyra karyatider i rad. Karyatiderna prydde en gång i tiden Svenska Teatern i Helsingfors innan den restaurerades 1935.

söderlångviks gård
Bildtext En av karyatiderna.
Bild: Yle/Peter Lüttge

Du undrar förresten kanske vad den där Amos var för en filur? Han var chefredaktör för Hufvudstadsbladet 1922-45, konstmecenat och testamenterade sin förmögenhet till Föreningen Konstsamfundet. Han har till och med ett konstmuseum i Helsingfors uppkallat efter sig.

söderlångviks gård
Bildtext En 19 år yngre Ralf Ginman is looking at things
Bild: Yle/Peter Lüttge

Hemma hos Ralf och Anita

Efter sightseeingen åker vi hem till Ralf och hans hustru Anita. De bor i ett radhus i Dragsfjärds kyrkby direkt vid kyrkan. Som vanligt får min Vespa och jag ett ställe att sova på.

vespa
Bildtext Min Vespa får sova i cykelförrådet. Vad månne hon tycker om det?
Bild: Yle/Peter Lüttge
radhus
Bildtext Radhuset i Dragsfjärd
Bild: Yle/Peter Lüttge
säng
Bildtext Den söta sängen jag fick sova i.
Bild: Yle/Peter Lüttge

Vi äter gott (älg!) och så är det som sig bör dags för bastun. Medan bastun värms smuttar jag och Ralf på var sin cognac. Eller var sina två cognac för att vara helt ärlig. Jaloviina! Cognacen som smakar som den finska sommaren!

cognac
Bild: Yle/Peter Lüttge
bastu
Bildtext Bastuselfie!
Bild: Yle/Peter Lüttge

Efter bastun blir det ännu grillad korv och så är det sängdags. Än en gång somnar jag omedelbums och sover som en stock hela natten. Jag tror det beror på bastun.

Ralf och Anita Ginman
Bildtext Så ledsna var Anita och Ralf när jag måste lämna dem på morgonen.
Bild: Yle/Peter Lüttge

Mer om ämnet på Yle Arenan