Fennovoima - ett namn som skapar debatt

I åtta års tid har namnet Fennovoima så småningom rotat sig i det finländska medvetandet. Bolagets planerade kärnreaktor har blivit vårt lands kanske mest omstridda byggprojekt. Yle Nyheter ger dig bakgrunden.

Energibolaget Fennovoima grundades år 2007 med det uttalade målet att bygga ett nytt kärnkraftverk. Bakom projektet stod en rad finländska företag som ville garantera tillgången på billig energi och därmed säkra sin egen konkurrenskraft.

Ursprungligen var det en mångskiftande skara aktörer som ingick i Fennovoima. Det utländska inslaget utgjordes av den tyska E.ON-koncernen, som genom dotterbolaget E.ON Kärnkraft Finland AB kom att äga 34 procent av det nya bolaget.

För den återstående ägarandelen på 66 procent stod lång rad kommunala elbolag och välrenommerade företag, som slöt sig samman i Voimaosakeyhtiö SF.

I januari 2009 lämnade Fennovoima in en ansökan om principbeslut till statsrådet. Den 1 juli 2010 beviljade riksdagen principbeslutet med röstsiffrorna 121-71.

I oktober 2011 meddelade Fennovoima att man valt Hanhikivi-området i Pyhäjoki som plats för reaktorbygget. Beslutet hade fattats efter en omständlig miljökonsekvensbedömning. Liknande utvärderingar hade även skett i Simo i sydvästra Lappland samt i Strömfors i östra Nyland.

Massavhopp och rysk medverkan

Den 24 oktober 2012 kom beskedet att E.ON skulle avstå från alla sina tillgångar i Finland, inklusive aktierna i Fennovoima. Under återstoden av 2012 och under året därpå drog också flera av delägarna i Voimaosakeyhtiö SF sig ur projektet.

Bland dessa avfällingar märktes S-gruppen och Atria, samt talrika mindre elbolag.

"Avhoppen" fortsatte under 2014. I februari uppgav det ryktbara gruvbolaget Talvivaaran Kaivososakeyhtiö Oyj att det inte längre var kapabelt att förbinda sig till fortsatt finansiering av Fennovoima.

I mars samma år beslöt Keskos dotterbolag Kestra Kiinteistöpalvelut Oy att på grund av osäkerhet kring ekonomi, kontrakt och tidtabeller avstå från att finansiera Fennovoima. I och med Keskos sorti sjönk den säkra inhemska ägarandelen av Fennovoima till under 50 procent.

För att fylla den lucka som E.ON lämnat efter sig inbjöds Rysslands statliga kärnkraftsbolag Rosatom att medverka i Fennovoimas projekt. Den ryska giganten skulle även leverera reaktorn och förse den med bränsle.

Den 21 december 2013 tecknade Rosatoms dotterbolag Rusatom Overseas avtal med Fennovoima om leverans av ett kärnkraftverk på 1 200 MW.

I samma veva enades man om att Rosatom skulle köpa E.ON:s 34-procentiga ägarandel av Fennovoima, vilket även skedde i slutet av mars 2014. Den nya ägaren hade fått namnet RAOS Voima Oy.

Nytt principbeslut

I och med nyordningen inom Fennovoimas ägarstruktur blev det tvunget att komplettera kärnkraftsansökan. I september 2014 förordade Finlands regering ett godkännande av ansökan vilket ledde till att de gröna lämnade regeringssamarbetet.

Den 2 december 2014 meddelade Fortum att det var möjligt att delta i kärnkraftssamarbetet och på så vis höja andelen inhemskt ägande till erforderliga 60 procent.

Tre dagar senare godkände riksdagen - på nytt - principbeslutet om Fennovoimas kärnkraftverk, nu med rösterna 115-74.

Den 30 juni 2015 lämnade Fennovoima in en ansökan om bygglov till arbets- och näringsministeriet. Fortum var emellertid inte med om ansökan, eftersom bolagets förhandlingar i Ryssland fortfarande var oavslutade.

I stället för Fortum kom kroatiska Migrit Solarna Energija in i bilden.

Nykomlingens ägarförhållanden väckte omedelbart misstankar. Arbets- och industriministeriet begärde en tilläggsutredning om ägandet i Migrit.

Utgående från den utredning som Fennovoima tillhandahöll, ansåg ministeriet att det kroatiska bolaget inte kunde betraktas som hemmahörande i EU- eller EES-land.

Fennovoima fick tid på sig till den 6 augusti att leta fram en kompanjon med vars hjälp kravet på 60 procents inhemskt ägande kunde uppfyllas.

Segt motstånd

I juli undersökte Taloustutkimus på uppdrag av miljöorganisationen WWF finländarnas åsikter om Fennovoimas kärnkraftsplaner. Av sammanlagt 1 056 intervjuade personer sa 29 procent ja till att bevilja Fennovoima bygglov, 51 procent nej. 20 procent kunde inte säga sin åsikt.

Finlands naturskyddsförbund och Greenpeace har båda krävt att Fennovoimas planer skrinläggs.

Naturskyddsförbundet anser att Hanhikivi-projektet inte är förenligt med Finlands helhetsintressen och att det knyter Finland alltför nära till den ryska statens kärnvapenframställning.

I likhet med Greenpeace vill förbundet se en ökad satsning på förnybar energi - Fennovoimas projekt innebär att de kommande valmöjligheterna i energipolitiken kringskärs.

Även i Sverige är motståndet mot Fennovoimas planer stort. Pyhäjoki ligger mindre än 150 kilometer från städer som Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda.

Flera kommuner i Västerbotten och Norrbotten har sagt nej till kärnkraft i Bottenviksområdet. Kampen mot projektet förs av nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken som i början av december 2014 lämnade in över 20 000 namnunderskrifter i protest mot bygget.

Finlands sjätte reaktor

Enligt överenskommelsen med Rosatom ska tryckvattenreaktorn i Pyhäjoki stå klar år 2024. Det blir den sjätte kärnreaktorn i Finland.

De två sovjetbyggda reaktorerna i Lovisa har varit i drift sedan 1977 respektive 1981. De två svenskbyggda reaktorerna i Olkiluoto har producerat ström sedan 1979 och 1982.

Ytterligare en reaktor håller på att byggas i Olkiluoto - av franska Areva - men bygget har försenats kraftigt. Därtill planerar Industrins Kraft en fjärde reaktor - Olkiluoto IV - som alltså skulle bli Finlands sjunde.