Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Kulla gård är kulturhistorikerns guldgruva

Från 2015
Roger Kiljander och Stina Björksten utanför Kulla gård.
Bildtext Jordbrukare Roger Kiljander och styrelsemedlem Stina Björksten håller Kulla gård i skick.
Bild: Yle / Hanna Othman

Kulla gård i Strömfors låg vid frontlinjen år 1918 och från den tiden kan man ännu hitta kulhål i kakelugnarna. Till folklivsforskares förtjusning slängde man aldrig något på gården och skåpen är därmed fulla av historia.

Huvudbyggnaden på Kulla gård stod klar år 1863. Den är byggd i empirisk stil med kvardröjande gustavianska drag. Inga större förändringar i arkitekturen har någonsin gjorts och huset har alltid varit vitt med gula fönsterkarmar.

Gräsmattan utanför ytterdörren pryds av agaver i krukor. Det är tradition sedan 1940-talet. Själva parken runt huset är sex hektar stor och går i engelsk stil. Karaktärshuset står på en kulle på väster sida om Tessjö å, inte långt ifrån stället där ån mynnar ut i Finska viken, öster om Lovisa.

Gården nämns för första gången år 1419, för snart 600 år sedan. Under åren har gården bytt ägare flera gånger, många av de östnyländska adliga släkterna (Boije af Gennäs, Creutz, Munck af Fulkila och von Born) har vid något skede haft något med gården att göra.

De sista privata ägarna var släkten Simolin. Gustaf Simolin var son till Leonard Simolin som grundade Simolins varuhus i Borgå. Hans dotter Gerda, gift Grahn, ärvde gården efter honom, och hennes dotter Ulla-Anna Grahn-Wallen blev gårdens sista privata ägare.

Ett besök på Kulla gård i Strömfors - Spela upp på Arenan

Anna-Ulla Grahn-Wallen förordnade i sitt testamente att man skulle bilda en stiftelse vars ändamål är att bevara Kulla gård som en natur- och kulturhistorisk miljö med ett levande lantbruk. År 2006 bildades Stiftelsen Kulla Herrgård.

Herrgården var inte förfallen då stiftelsen tog över gården, men en del renovering har behövts. Fönster och tak har restaurerats och väggarna har målats. Pengarna till att hålla gården i skick kommer från skogsbruket, gården kom med 400 hektar skog.

Inget museum

Det finns begränsningar för vem som får ta sig en titt i huset. Gården ska inte fungera som ett museum, men studiegrupper med anknytning till folkliv, kulturhistoria, byggnads- och miljövård tas emot. Ungefär 50-60 personer per sommar besöker herrgården.

– Så vitt jag kan se kommer verksamheten på Kulla gård att fortsätta som hittills, med ett levande lantbruk och med en levande kulturhistorisk miljö, menar Stina Björksten, styrelsemedlem i Stiftelsen Kulla herrgård.

Klänning från 1910 på Kulla gård.
Bildtext Damerna Grahn var väldigt modemedvetna och på Kulla gård finns bevarat över 100 klänningar. En del av dem är restaurerade, den här från 1910-talet.
Bild: Yle / Hanna Othman

Lantbrukstekniker Roger Kiljander är den som nu arrenderar jordbruket på 75 hektar. Han bor i ett hus på gården och säger sig ibland känna av historiens vingslag på markerna.

– Nog funderar jag på hur det sett ut här förr i tiden när jag kör omkring med traktorn. Alla åkrar har vid något skede varit havsbotten, säger Roger Kiljander.

Kiljander ser ingen orsak varför han skulle sluta med jordbruket. Han odlar maltkorn, vete och oljeväxter. Lönsamheten är det lite si och så med och han stöder inkomsten med andra entreprenadarbeten.

Kulla gård och det levande lantbruket

16:18

”Östnyländska herrgårdar” är en serie som går i God morgon Östnyland på Radio Vega under sommartisdagar. Den 11.8 stod Kulla gård i turen att presenteras.