Nu är årets ekologiska resurser slut

Den här torsdagen, den trettonde augusti, är jordens resurser för i år slut. På knappt åtta månader har vi gjort av med det jordklotet klarar av att producera under ett års tid. Ett stort problem är mängden mat som hamnar i soporna.

Dagen då vi har använt slut jordens resurser kallas för den ekologiska skuldens dag, på engelska Earth Overshoot Day. Det syftar på att vi från och med den här dagen börjar leva på lånade tillgångar, enligt beräkningar från forskningsinstitutet Global Footprint Networks.

– I dag har vi använt alla de resurser som naturen ger oss under ett år. Man kan säga att vi nu lever i skuld och lånar av våra barn och barnbarn, säger Liisa Rohweder, generalsekreterare för världsnaturfonden WWF i Finland.

Snart femtio år av överkonsumtion

Det var år 1970 som vi för första gången använde mer resurser än vad jorden årligen ger oss. Sedan dess har vi levt i ekologisk skuld.

– Vi kan inte fortsätta leva på det här sättet. Snart kommer vi att nå den punkt där biodiversiteten inte längre kan tåla det här. Klimatförändringen är ett konkret exempel på vad som händer när vi överkonsumerar jordens resurser.

Den ekologiska skuldens dag inträffar tidigare och tidigare varje år. För femton år sedan lyckades vi ta oss ända till den 4 oktober innan vi började leva på lånade resurser. Den största orsaken till att dagen infaller allt tidigare är att våra koldioxidutsläpp har stigit år efter år.

Mindre kött och mera grönsaker

Ett enkelt sätt för var och en att påverka när den ekologiska skuldens dag infaller är att äta mer miljövänligt, säger Rohweder.

- Vi borde äta mindre kött, det är både miljövänligt och hälsosamt. Så borde vi äta mer inhemsk fisk och grönsaker. Till exempel kräver en hamburgare åtta gånger så mycket av jordens resurser som en tallrik pasta med tomatsås, säger Rohweder.

Det är ändå inte matproduktionen som är den stora boven, utan värst är all mat som slängs bort. Om vi tänker på vad vi äter och inte slänger bort mat kan vi minska på koldioxidutsläppen, säger Rohweder.

– Tjugo procent av våra klimatutsläpp kommer från mat. Globalt sett hamnar en fjärdedel av den mat som produceras i soporna. Det är varken ekonomiskt eller ekologiskt vettigt.

Minska bioavfallet med hälften

En restaurangkedja som har försökt minimera matsvinnet är Unicafé, Helsingfors universitets studentrestauranger.

– Vår viktigaste miljöuppgift är att minska mängden mat som hamnar i soporna. Det är slöseri av resurser att odla råvaror, förädla dem, transportera dem, tillaga dem och sedan bara kasta bort dem. Det är dåligt för miljön och dessutom slösar man pengar. Det är bara dumt, säger Unicafés vd Arja Kosonen.

Sedan år 2011 har Unicafé haft som mål att minska bioavfallet med hälften fram till år 2015. Det är ändå omöjligt att komma ner till noll eftersom det förutom färdiga matrester också produceras bioavfall då maten tillagas, poängterar Kosonen.

- Men varje restaurang borde räkna vad soporna kostar. Det kan komma som en överraskning för många, så var det för oss. Och vi har inte råd att kasta bort pengar.

Vill göra skillnad genom att informera

I sin största lunchrestaurang har Unicafé en våg som varje dag på grammet anger hur mycket mat som har gått till spillo. Veckans siffror bokförs och skrivs upp på en tavla så att alla lunchgäster kan följa med. Liknande system ska nu installeras i fler restauranger, eftersom responsen mestadels har varit positiv.

– Jag har sett att de väger bioavfallet. Det är bra eftersom det kastas bort för mycket mat, så det kanske hjälper om människor får se hur mycket det egentligen handlar om, säger lunchgästen och studeranden Janita Pastuhov.

Studerande Ilkka Konttinen har också reagerat på Unicafés satsning.

– Den är bra, man ska inte slänga bort mat. Det borde vara obligatoriskt för restauranger att ge bort överbliven mat istället för att slänga den, säger han.

En restaurang ska ta ansvar

Också juridikstuderande Jannika Törnqvist ger tummen upp för Unicafés bioavfallsvåg.

– Det är en bra idé, eftersom den får en att reagera varje gång.

Hon säger att det är viktigt att som restaurang försöka minimera mängden bioavfall, både av ekonomiska och ekologiska orsaker.

– Som restaurang måste man signalera att man tar ansvar i samhället. Speciellt här på Unicafé med studerande som kunder. Om man ser att samhället tar ansvar för miljöfrågor så kanske man också själv börjar tänka till.