Vattenväxterna berättar hur Särkjärvi mår

Särkjärvi i Strömfors är en av de nyländska sjöar där närings-, trafik- och miljöcentralen kartlägger vattenvegetationen under augusti. Tanken är att få veta hur ytvattnet mår.

Det är fredag förmiddag och biolog Aapo Ahola från företaget Faunatica ska precis bege sig ut på sjön för att kartlägga vattenvegetationen. Kartläggningen har beställts av Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM).

Medan Aholas kollega Lauri Rosenius lastar in all utrustning i båten hinner han berätta lite mer om vad det hela handlar om.

– Det här är en del av en ekologisk klassificering av sjöar i Nyland. Vi gör en uppföljning av växtligheten här, vilket betyder att vi försöker identifiera alla vattenväxtarter och kolla hur vanliga de är, säger Ahola.

Ger en bild av sjöns skick

Efter att fältarbetet är klart ska sjöns indexvärden räknas ut på basen av de data biologerna samlar in. Indexvärdena i sin tur berättar om det ekologiska tillståndet i Särkjärvi.

– Man kan också göra andra uppföljningar, till exempel av bottenlevande djur eller plankton. Alla biologiska faktorer tillsammans ger sedan en mer omfattande bild av hur sjön mår ur ekologisk synpunkt.

Kartläggningen i Strömfors är en del av ett uppföljningsprogram där NTM-centralen går igenom alla stora sjöar i Nyland under en period på ungefär 15 år. Därefter börjar man om från början.

Ahola vet inte varför just Särkjärvi ingår i kartläggningen, eftersom det är Nylands NTM-central som har fattat beslutet om vilka sjöar som är med.

Det är mellan tre och fem sjöar som kartläggs årligen.

Identifierar växtarterna

– Det vi gör här är att vi har sju startpunkter på kartan som vi söker upp med hjälp av gps. En linje är fem meter bred och fortsätter så länge vi hittar växtlighet. Linjen tar slut där vegetationen tar slut, säger Ahola.

Hans jobb är att identifiera alla de växtarter som finns i sjön, medan kollegan Lauri Rosenius antecknar uppgifterna på en datablankett.

Utöver arterna tar de också i beaktande hur vanliga de är i just Särkjärvi och hur stor areal de enskilda växterna täcker.

– Vanligtvis tar vi inga vatten- eller växtprover. Om det till exempel finns mossarter som är svåra att identifiera så tar vi prover för att kunna artbestämma dem. Men här tar vi inga prover, utan kollar bara vegetationen.

En näringsfattig sjö

Enligt Ahola hör Särkjärvi till en sjötyp där man vanligtvis kan hitta så kallade bottenväxter som braxengräs eller notblomster. De är viktiga indikatorväxter som han väntar sig kunna hitta i sjön.

Också säv är en typisk art av vattenväxter som kan hittas i näringsfattiga sjöar.

Däremot har det inte så stor betydelse om man hittar enstaka exemplar av en viss art – arten måste vara allmän för att den ska berätta något om sjöns skick.

Att Särkjärvi är näringsfattig innebär bland annat att siktdjupet är bra, närmare tre meter.

– Växterna måste förstås också ha ljus. Det är viktigt att mäta siktdjupet här eftersom växterna kan växa så djupt som solstrålarna når, säger Ahola.

Kartläggningen av Särkjärvi inleddes på torsdagen och slutfördes under fredagen.