Bokmagasinet: Skyll inte på grekerna!
Vad är det som pågår med vår demokrati? Bokmagasinet diskuterar pengarnas makt och hur vi talar om den.
Under sommaren har de finländska tidningarna varit fulla med artiklar om Grekland och landets oförmåga att betala sina skulder. Politikerna i Bryssel har samlats för att diskutera stödpaket och Alexis Tsipras från den grekiska vänsterkoalitionen Syriza har sett allt mer utmattad ut.
De finska politikerna talar om att grekerna vill smita från sina lån. För den som bara har läst inhemsk press så har frågan verkat relativt enkel: pengarna på bordet eller ut från euron! Grekerna har slösat och nu är det dags att betala.
De intellektuellas ansvar
Bokmagasinet samlade författarna Monika Fagerholm och Theodor Kallifatides samt journalisten Irma Swahn i studion för att diskutera det drama som rullats upp för våra ögon den här sommaren. Vad ska man riktigt tro?
För så småningom har också andra tongångar än de fördömande smugit sig in i diskussionen. Ansedda ekonomer som Joseph Stieglitz, Amartya Sen, Jeffrey Sachs och Thomas Piketty citeras i artiklar som påpekar att grekerna inte själva har fått vara med och förhandla om sina lånevillkor. Ekonomerna riktade även ett öppet brev till Tysklands förbundskansler Angela Merkel i juli där de vädjade om att lånen skulle avskrivas (”Austerity Has Failed”).
Man kan inte lugga den som är skallig
Medan IMF, Internationella valutafonden, inte ställer sig bakom ett tredje stödpaket utan kräver skuldavskrivningar med motiveringen att Grekland inte gjort tillräckliga framsteg i sitt reformprogram och att landet helt enkelt inte klarar av skulderna. Att folket klart och tydligt sade nej till lånevillkoren spelade ingen roll.
Men de återstående två medlemmarna av Trojkan (EU-kommissionen och Europeiska centralbanken ECB) vill inte gå med på skuldavskrivningar eller frångå åtstramningspolitiken trots att den inte hjälpt Grekland ut ur krisen under de senaste fem åren heller. I veckan enades man om ett tredje lån på 86 miljarder som kräver ytterligare åtstramningar.
Men vart går pengarna?
De sociala medierna är fulla av artiklar om de vanliga grekernas nöd och det börjar gå upp för folk att det ligger andra intressen än det grekiska folkets väl och ve bakom det sätt som den ekonomiska krisen möts av de andra 18 medlemsländerna.
- Man ska inte inbilla sig på något sätt att Grekland kommer att få 85 miljarder av det här lånet, säger författaren Theodor Kallifatides. I regel har det tidigare varit så att av 10 lånade euro kommer 4 till den grekiska statskassan. Så den här skulden är inte bara ett resultat av slarv. Det finns ett grekiskt ansvar för att man inte har begränsat korruptionen och vapeninköpen, jo. Men det var ju ofta de största lånegivarna som sålde vapnen. Så den största delen av pengarna går till de europeiska bankerna.
- Det var inte Grekland som bestämde att skulden skulle flyttas från bankerna till EU-länderna, utan det var EU. Och det finns en kolossal vinst i just den sortens affärer eftersom räntan är så hög.
Grekland offras
- Utan att känna till grekernas historia kan man inte förstå grekerna idag. Men gör man det i Bryssel? undrar Irma Swahn. Det här handlar inte egentligen om Grekland utan om EU som inte vill att bankerna ska ta smällen och då offrar man hellre Grekland. För det är pengarna som styr. Det enda goda som kan uppstå ur det här är en diskussion om hur EU styrs.
- Bryssels reaktion i juli var en riktigt chock, för mig säger Monika Fagerholm. Grekerna Alexis Tsipras och Gianis Varoufakis försökte ju inte smita undan lånen. Nej, det mandat dom hade fått av det grekiska folket var att omförhandla lånevillkoren. Men motparten förhandlade inte utan förhalade. Och då hamnade vi i folkomröstningen och sen kom den totala floppen när folket som hade sagt nej tvingades godkänna ännu hårdare villkor.
- När vi diskuterade om Finland skulle gå med i stödpaketen betraktades man som en populist om man tvekade, eftersom sannfinländarna så tydligt var emot dem, säger Fagerholm. Men redan då borde vi ha diskuterat om EU alls ska ta över bankernas lån. För det är ju högrisklån och då är det meningen att lånegivaren ska vara medveten om riskerna.
Bokmagasinet om krisen i Grekland i Radio Vega söndagen 16.8.2015 kl. 16:20 med repris tisdagen 18.08.2015 kl. 22.15. Efter sändningen hittar du programmet på Arenan:
Bokmagasinet om krisens Grekland
Läs också kolumnen Grekland: Om emigrationens ebb och flod
